Stackars gamla trötta Sverige

Det är trevligt att bo i ett land med inflytande.
Det är trevligt att bo i ett land som resten av världen lyssnar på.
Det är trevligt att bo i ett land som invånarna känner stolthet över.
Det är trevligt att bo i ett land där moralisk klarhet går före cyniskt köpslående

Inget av ovanstående stämmer längre in på Sverige.
Förr talade man om "den svenska modellen" men idag talar man om "det svenska förfallet" – i mer än en bemärkelse.

Den svenska modellen tvingade den som försökte sticka ut att först skaffa sej en ordentlig elefanthud – annars blev nästa steg tagelskjortan.
I Sverige var det förbjudet att tro att man dög något till och skämten om Jante fastnade oftast i halsgropen.

Det svenska förfallet innebär inte bara sjukvårdsköer utan - kanske i ännu högre grad – att den moraliska klarheten och styrkan håller på att förtvina.
Svenskarna var tidigare kända för sitt gedigna arbete, och då menar jag inte bara Volvo och Electrolux, utan ett gediget utarbetat förhållningssätt mot sin omvärld.

Numera är detta förhållningssätt raserat av dåligt underbygda fakta, falska antaganden och galna slutsatser.

Skumma förebilder och dunkla intentioner spelar också in.
Svensson har blivit ängslig och drar sej för att söka egna sanningar - de skulle ju kunna försätta honom i diverse pinsamma situationer.
Han väljer att inte besvära sej med sådan lyx utan följer de som har de starkaste röstresurserna som TT och deras underlydande mediautlöpare.

Gazademonstrationerna och tidningsrubrikerna i ämnet är exempel på detta.
Om Gaza ska man tycka synd, om man är svensk, annars...???!!!
Vem är intresserad av att ta reda på varför det är eländigt i Gaza?
Jo, jag vet – det är Israels fel som först isolerat dem för att sedan skjuta dem sönder och samman.
Lätt som en plätt.
Har TT sagt det och även andra respektabla (!) media som Aftonbladet så måste det ju vara sant.

Hela sanningen och ingenting annat än sanningen.

Kanske är det dags att återuppliva de gamla bilhandlarvitsarna.
Om bilförsäljarens allmänt erkända förmåga att kunna sälja vad som helst till vem som helst till vilket pris som helst.

Gazas folk är tagna som gisslan av en diktatorisk regim som vann ett demokratiskt val.
Finns det sådana? Ja, Hamas finns.
De vann ett val men förlorade sin legitimitet genom en blodig militärkupp då varje oliktänkande dödades eller försvann in i skuggorna.
Hamas avsade sej alla band med resten av den civiliserade världen och skapade sina egna lagar.
De isolerade sej med sin gisslan i Gaza men vägrade ta konsekvenserna av sina handlingar.
De fortsatte att kräva att bli försörjda - och försörjda har de blivit.

Detta har lärt dem att det är enklare än enkelt att manipulera sin omvärld.

Att Hamas kräver öppna gränser har inget med omtanke om människorna att göra utan de är helt enkelt rädda för att om folket inte får vad folket vill ha så börjar de att öppet bekämpa dem vilket skulle innebära en något besvärande komplikation.

Världssamfundet betalar via bl.a. FN och UNRWA vilket gör att Hamas fritas från sin skyldighet att sörja för sina medborgars väl och ve.

De kan nu i stället med judaspengarna i behåll ostörda fortsätta sin destruktiva verksamhet.
Hamas skapades av en enda anledning – att förgöra judarna och deras land – ett mål de aldrig vikit en tum ifrån.

Om de ger upp detta heliga mål är de inte längre Hamas.

Röster som nu höjs för att "prata" med Hamas får finna sej i att bli betraktade som röster som delar Hamas målsättningar – ett Mellanöstern där både judarna och Israel försvunnit.
Hur det ska gå till finns det olika förslag på allt från Ahmadinejads atombombsidéer till Fatahs osthyvelsprincip.
Vad man är totalt eniga om är slutmålet.

De svenskar som idag pläderar för att tala med Hamas är alltså eniga med Hamas om slutmålet.
OK – men varför vågar de inte säga det högt och tydligt med klar röst så ingen risk för missförstånd skall föreligga.
Judarna ut till höger och Israel ut till vänster.

Undarflykter som att "vi vill bara prata lite med Hamas" håller inte, för vad tänker de egentligen prata om?
Om billigaste sättet att förinta Israel?
Det grymmaste sättet känner de redan till.

En följd av detta är att Sveriges inflytande är begränsat och ytterst få lyssnar på vad Sverige har att säga.
Det är synd att så få numera känner stolthet över Sverige och det är ändå mera synd att den moraliska klarheten är skrotad till förmån för cyniskt köpslående.

Sverige, moralisk klarhet, cyniskt köpslående, den svenska modellen, Jante, Volvo, TT, Aftonbladet, bilhandlarvitsar, gisslan, militärkupp, Hamas, FN, UNRWA, Ahmadinejad, Fatah, osthyvelsprincipen, ...

T SP Y K B SvD HD SDS AB D DB DN DN

Bloggar: MXp FiM IiS Sa Bertils blogg Mö akt Meyer JiM Rabnor

Double Talk

Precis så här är det.
Precis så här har det varit.
Precis så här kommer det att fortsätta att vara om du inte sätter ned foten.

Vem är då du?
Du är vi alla.
Alla från Obama till Solana till Reinfeldt till bensinmacksföreståndaren i Tierp.

Samtidigt som Hamas i sin förunderliga nåd meddelar världen att de tänker låta sin vapenvila vara i kraft till den 5 februari så smäller de av något bombaktigt vid gränsen mot Israel som dödar en värnpliktig israel och skadar andra.Detaljer ännu okända.

Tycker du israelerna ibland verkar en aning schitzofrena så har du här orsaken.
Vad Hamas menar med vapenvila är något helt annat än vad resten av oss anser att det innebär.
Hamas menar att de israeliska vapnen ska vila medan deras egna vapen är fria att användas allt efter tycke och smak.

Precis så här har det varit så länge vi kan minnas och mera specifikt sedan Hamas såg till att de blev ensamma herrar på täppan i Gaza.

Fråga.
HUR HADE DU HANTERAT SITUATIONEN?

Double Talk, Obama, Solana, Reinfeldt, schitzofreni, vapenvila, Hamas, Gaza, Tierp, ...
T T SP SP K K Y Y B B SvD SvD SvD SvD HD HD SDS SDS SDS SDS SDS AB AB AB AB AB AB
D DB DB DB VG VG DN DN DN DN
Bloggar: IiS MXp MXp FiM FiM Sapere aude! M-ö akt. Meyer Rabnor

Det fanns en gång en stad...

Det fanns en gång en stad i södra Sverige som gjorde allt för att bli kallad storstad.
Den hade många odds emot sej men kämpade ändå på.
I jämförelse med staden på andra sidan sundet var Malmö en pyttestad som mest solade sej i glansen av det kontinentala Köpenhamn.
Sedan var det ju det där med Stockholm och Göteborg – hur man än räknade och hur många gånger man än räknade så hade dessa städer fler inneboende själar än Malmö.

Vad gör en ambitiös stad som bara nästan är en storstad för att locka till sej nya själar?
Man försöker bli så attraktiv som möjligt.
Malmö lade manken till och blev både trivsam och vacker och människorna började kalla staden för Parkernas Stad.
Blommande grön och musikaliskt skön.

Rosengård var på den tiden en gård av rosor.

Jag kom till Malmö som 17-åring från landsorten för att studera musik på Musikkonservatoriet – som det hette då.
Denna frustande 'workshop' var inrymd i en statustyngd villa med pelare och statyer där varje litet övningsrum var försett med en bländande utsikt över Öresund och Köpenhamn.
Malmö var inbjudande, levande och inspirerande och konsten var en integrerad del av vardagslivet.

Min mamma hade en syfabrik på landsorten.
Hemmafruar som snutit färdigt sina barn och sänt iväg dem i olika riktningar kunde tjäna en slant på att sy "blåbyxor".
Kollektionerna avancerade snart till läckrare utstyrslar och fler arbetare behövdes.
In i gänget kom jugoslaver, turkar och andra som var osedvanligt angelägna om att tjäna en slant – vilket de också gjorde.
De var arbetsvilliga, kompetenta och envisa – blev det en krokig söm idag blev den med all säkerhet rakare i morgon.

Mamma odlade många och nära kontakter med dessa främmande fåglar.
Kulturmötena var positiva och ömsesidiga och berikade alla medan en sund nyfikenhet från båda hållen gav vardagen färg.
De besökte sina ursprungsländer på semestern och kom alltid tillbaka med famnen full av presenter och många läckra historier.
Vänskapsbanden var starka och långvariga och efter mammas död var det mer än en av dem som regelbundet lade en blomma på hennes grav.

I Malmö finns det idag många främmande fåglar.
De har kommit till Sverige av olika anledningar.
Idag skulle man kunnat tro att de kommit just för att demonstrera – demonstrera mot judar och mot Israel.
Att bli svensk är inte längre ett mål eftersom man ser ner på svenskarna och då vill man ju naturligtvis inte bli som dem.

Rosengård är inte längre en gård av rosor och Malmö är inte längre staden som vill bli kallad storstad.
Malmö har blivit en stad där grönska och kultur förbytts i uppvigling och misshandel.
En stad av skräck.
Musik och glädje har bytts mot ett accelererande hat.

Förr kunde man gå fram till farbror polisen och fråga vad klockan var och få ett vänligt svar men idag har polisen blivit part i målet – målet att förnedra judar och förneka Israel.
De sidade med skränhopen som fick hållas med flaskor och ruttna ägg medan de fridsamma demonstranterna för rättvisa i Mellanöstern blev åthutade och slutligen bortkommenderade.

Vad finns kvar av medlöparstaden Malmö?
Inte mycket.
Inte mycket utöver att den har skaffat sej ett rykte långt utanför Europas gränser – ett mycket dåligt sådant.

Malmö, Köpenhamn, Parkernas Stad, musikkonservatorium, främmande fågel, demonstrationer, Rosengård, misshandel, uppvigling, judar, Israel, polisen, Mellanöstern, dåligt rykte, skränhop, Europa, kontinental, ...
T SP K K Y B SvD SvD SvD HD SDS SDS SDS AB AB AB AB D DB DN DN
Bloggar: IiS MXp Meyer JiM Rabnor

Demonstrationsförhinder

Nu är det dags igen.
Nästa demonstrationsobjekt har anmält sej med buller och bång och den här gången är det ännu smarrigare än vanligt.

Nu handlar det om verkligt ont uppsåt i avsikt att döda och skada till skillnad från andra mera löst grundade demonstrationer de senaste veckorna.
Vässa plakaten, fräscha upp röstresurserna och dra på kängorna för nu ska det marscheras och demonstreras om aldrig förr.
Nu har vi äntligen en verklig orsak att demonstrera.

Hamas som inte vågade möta israelerna på markplanet har nu krupit fram ur sina jordhålor och tar ut sin frustration på bröderna i Fatah.
De har lagt beslag på sjukhus, skolor och moskéer och gjort om dem till förhörs-och tortyrkammare.
I sina paranoida hjärnor ser hamaskrigarna kollaboratörer och spioner överallt.
De misstänker varje fatah-sympatisör för att ha skvallrat för Israel och nu låter de kvasten gå.

Har ni spikat färdigt era plakat än?
Det börjar bli bråttom för fatah-folket går åt som flugor.

Blir de inte dödade direkt är en populär metod att skjuta av benen på någon misstänkt.
Därefter blir vederbörande vanligtvis mera medgörlig.
En annan variant är att krossa en handled – att därefter hantera de blanka automatvapnen blir ju då lite knepigare.

Om tortyren inte snabbt nog ger avsedd effekt låter förhörs-och tortyrledaren trycka ut ögonen på den olycklige som därefter förmodligen ger Hamas allt vad de vill ha.

Det är januari och vädret är opålitligt men inget busväder i världen borde hindra någon svensk med rättstänkandet i behåll från att gå med i demonstrationer mot detta vidriga våld.
Naturligtvis ställer alla upp för de svagaste i Gaza.
Upprördheten måste ju vara enorm.

Hamasanhängarna har också samlat ihop tusentals mobiltelefoner och datorer från fatah-folket för att ytterligare utforska och åtgärda om de möjligen haft "otillbörliga" kontakter.
Det var just dessa män som sprang och gömde sej under striderna med israelerna som nu försöker återupprätta sin förlorade respekt genom de grymmaste av våldsmetoder.
Detta måste de demonstrationsglada svenskarna naturligtvis kraftfullt agera emot.

Att deltaga i en väns begravning kan idag vara ödesdigert i Gaza, speciellt om den döde varit fatah-sympatisör.
Inget lär hindra hamasfolk från 'Izaddin Kassam' och 'Internal Security Forces' att spana in lämpliga offer bland de sörjande, dra in honom i en bil och frakta den infångade till närmsta tortyrcenter.

Detta är en så pass grov avart av mänskligt beteende att varje stad, varje by i Sverige borde ordna ett imponerande demonstrationståg som ger eko ända nere i Gaza.
Visst vill ni svenskar solidarisera er med de förföljda i Gaza?!

Det är farligt att le i Gaza idag, visste ni det?
Någon från säkerhetsstyrkorna kunde tolka det som att du egentligen var ganska nöjd efter den israeliska operationen.
Kanske log du helt enkelt för att vädret var fint och för att din familj undkommit med bara förskräckelsen men de stöddiga hamasnikarna gör lätt sin egen tolkning och skjuter sönder dina ben i närmsta moskée.

Detta får naturligtvis inte ske ostraffat så därför blir det många ilskna plakat i kommande demonstrationer.
För det blir väl demonstrationer...??? Många demonstr.........
Va ------ blir det inga demonstrationer?
Inga alls?

Nu förstår jag inte.
Svenskarna älskar ju att demonstrera – de gick ju till och med ut och demonstrerade mot en förtvivlad försvarsaktion av Israel mot en av de mest arroganta och fanatiska terrorgrupper som existerar.
Ni demonstrerade därför att israelerna ville leva utan flygande projektiler runt öronen, ni protesterade för att de ville ha i samma trygghet som svenskarna har.
Detta lilla land som ligger inklämt mellan Hizballah, Hamas och Syrien och f.ö. gränsar till den ohyggligt stora arab/muslimska världen där alla arbetar stenhårt på Israels undergång.
Israel har på grund av yttre tvång skaffat sej en stark försvarsarmé enligt mönster från den mobbade skolgrabben som blir muskelbyggare så snart hans föräldrar tillåter.
Ni demonstrerade inte FÖR detta lilla land, denna lilla flugskit på kartan, som under hela sin existens fått kämpa för sitt liv mot en månghövdad och illasinnad omgivning - ni demonstrerade MOT...

När ni nu har en chans att demonstrera mot en islamist-extremistisk organisation i Gaza som skapades av en enda anledning – för att förinta judarna och deras land – då lägger ni er platt.
Ni tiger och samtycker och låter palestiniernas skräck härja fritt.
Är det möjligen så att en demonstration är ointressant om man inte kan markera Israel som boven?
Well...?

Sverige ligger bra till för att bli ytterligare en i raden av nationer som har försökt utplåna Israel men i stället själva rönt ett liknande öde.
Ta det bokstavligt eller bildligt – allt enligt egna preferenser.

demonstrationer, Hamas, plakat, Gaza, kängor, tortyrkammare, kollaboratörer, spioner, Fatah, automatvapen, 'Izaddin Kassam', Hizballah, ...
T T T SP K K K K Y Y Y B SvD SvD SvD HD SDS SDS AB AB AB AB AB D D DB DB DB VG VG
DN DN DNBloggar:IiS MXp FiM Sapere aude! Ilya Meyer Rabnor

Hamas välregisserade beställningsjobb

Tack Bertil Adania för bilden.

Under många och långa år har Hamas målmedvetet, obarmhärtigt och utan sidoblickar förberett sitt beställningsjobb - det nakna kriget i Gaza.
De har fostrat befolkningen i hat och visat en oförsonlighet utan sprickor.

Denna oförsonlighet har inte minst drabbat andra palestinier som inte är klara över att det viktigaste med Islam är att odla sin skäggväxt.
De renrakade Fatah-lojalisterna är snudd på utrotade i Gaza och de som finns kvar är mycket måna om att hålla en låg profil.
De får sina socialbidrag (kallas löner) av Abbas som dock förbjuder dem att jobba – det skulle ju kunna tolkas som att de stöder härskarklassen, hamasnikarna.

I beställningsjobbet ingick att skaffa sej en allt starkare armé och att importera allt effektivare vapen.
Pengar var inget problem, de hade ju sina välgörare borta i Iran.
Att några pengar inte nådde de svältande barnen var negligerbart.

Hamasnikarna spädde sedan på avskräckningseffekten med hot om ond, bråd död för den som vågade beträda Gazas jord.
De unga israeliska värnpliktiga som klev genom staketet till Gaza en vecka efter krigets början var nog lite fundersamma.

Vad de fann var en gruvlig massa tomhet.
Inga maskerade ruskprickar och inga representanter för ledargarnityret.
Skumt...

Förklaringen är ganska enkel och visar att hamasnikar inte är mer än människor, de heller.
De var helt enkelt rädda om livhanken och hade sprungit och gömt sej.
Som skållade råttor försvann de ner i sina hål.
Lika 'modiga' var hamasledarna som förskansat sej någonstans i de förpreparerade bunkersystemen medan de lät Gazas medelsvenssons sköta israelerna.

Så mycket för pratet om att martyrdöden är det enda eftersträvansvärde här i livet...

Hamas beställningsjobb blev inte lika glamoröst som de lovat.
Det blev rörigt, stökigt och en massa människor dog som inte skulle ha behövt dö om det hade funnits ledare på plats och om de iranutbildade soldaterna inte fått skrämselhicka.
Deras tidigare så svulstiga hotelser blev hängande i luften.

När det blir vapenvila kommer säkert de 'modiga' ledarna och de lika 'modiga' krigarna att krypa upp i solljuset, blinka lite yrvaket och proklamera sin gudsnådeliga seger.
Det är ju så vi är vana att se och höra dem – helt avskärmade från verkligheten.

En dag senare.
Idag har de krupit fram – de maskerade krigarna.
De proklamerade naturligtvis 'segern' och berättade för imponerade al Jazeera-journalister att de via de tunnlar som fortfarande fungerar snabbt skulle ersätta förlorade vapen.
De hävdade vidare att de var starkare än förut och att Israel snart skulle vara borta för alltid...
Att de därmed skulle göra Ahmadinejad i Iran arbetslös tog de lätt på.
Så talar fanatismans offer som försöker lura – jag vet inte vem, men det finns uppenbarligen folk som snitslat sin egen väg till helvetet.

Hamasledaren Haniye talade också till folket – eller var det till världen?
Kanske talade han till Obama som han tror ska göra dem respektabla.
Haniye var dock mera försiktig och talade fortfarande från sin ekande bunker.
Han berättade hur hans folk skrämt israelerna på flykten och ja, bla bla bla - ni vet.

Jag kan inte bestämma mej för om det är läge att börja tycka synd om dem eller inte.
Jag kan heller inte bestämma mej för om de själva är offer för sin religion som tydligen tvingar dem in i detta elände eller om de utnyttjar denna religion i själviska politiska syften.
Jag vet faktiskt inte.

Vad jag vet är att all sorts fanatism är av ondo för det tvingar folk till ett tunnelseende och förhindrar all form av kritiskt tänkande.
Tveksamhet är förbjudet och tolerans är straffbart.
En påtvingad religion missar alltid målet.
De drabbade störtas i fördärvet utan att egentligen förstå varför.

Hamas beställningsverk blev en tragisk uppvisning i glödande fanatism.
Barn, kvinnor och åldringar offrades medan ledarna med sina krigare slank ner i de underjordiska hålorna.
Detta ytterst fega och omoraliska beteende borde brännmärkas på gator och torg och inte som nu – glorifieras av plakatbärande människor med tomma ansikten.

Hamas beställningsverk blev en svidande skamfläck som spred sej och fick näring av ihåliga medelsvenssons.
Mitt i denna massa av ihåliga medelsvenssons tände tendentiösa mediapersonligheter eldar som höjde röstläget ytterligare en oktav.
Och elden spred sej...

När den oglamorösa moralen blev kastad på soptippen dansade den hållningslösa opportunismens råttor på borden.

beställningsjobb, Hamas, Gaza, hat, skäggväxt, Fatah, Abbas, skållade råttor, medelsvensson, martyrdöden, al Jazeera, Ahmadinejad, Iran, Haniye, fanatism, bunkrar, opportunism, media, helvete, ...
T T T T SP SP SP SP K K K K K Y Y Y Y B B B B SvD SvD SvD SvD HD HD HD HD SDS SDS
SDS SDS AB AB AB AB AB D D DB DB DB DB VG VG VG VG DN DN DN DN DN DN DN
Bloggar:IiS MXp FiM Sapere aude! Bertils blogg M-ö aktualia Ilya Meyer Jihad i Malmö Rabnor

Underdog - utan reservationer

Du vet säkert vad som innefattas i begreppet 'underdog'.
Uttrycket härrör från bilden av ett hundslagsmål där båda kämpar för att få övertaget men allt eftersom striden fortgår visar det sej att den ena hunden har ett sämre utgångsläge och väntas förlora.
Denne arme kraken kallas för 'underdog'.
Hunden som ligger under.
Kanske är hunden rent av en förklädd varg...

Ingen vill vara underdog – i allmänhet – men det finns undantag.
Det finns folk och folkgrupper (jag har slutat att tala om hundar och övergått till mänskliga företeelser) som har kommit på att genom att spela underdog kan de uppnå fördelar de varit tvungna att vara utan om de haft ett överläge.
Man har lärt sej att utnyttja en till synes svag situationen till sin absoluta fördel.

Vi kan ta ett exempel från hälsovårdsområdet.
En sjuk person kan dra fördelar av sin sjukdom genom att mer eller mindre subtilt kräva insatser av sin omgivning han aldrig skulle fått om han inte kunnat hänvisa till sin sjukdom.
Diagnosen för dessa människor sätts ofta som "yrkessjuka" för de har utvecklat sin sjukdomssituation på ett sätt som professionellt extraherar förmåner de annars aldrig kunnat tillgodogöra sej.
Av underdogen blev det en success story.

Detta är naturligtvis känsliga lägen då man inte vill lägga skuld på börda men heller inte låta sej utnyttjas mer än situationen kräver.

Det finns människor som oreflekterat och i alla lägen tar underdogens parti hur han än beter sej och vilka krav han än ställer på sin omgivning.
Underdogen kan vara oärlig, falsk, girig, arrogant, fanatisk, korrupt, hatisk m.m. men om han läst boken "A och O för underdogs" så kan han knepen.
Han vet var våra mänskliga svagheter ligger och spelar högt på denna kunskap.

Människor som har en oreserverad ideologi att alltid stödja underdogen har gått på alla dessa myter.
De köptes billigt.
Tänk om – o, hemska tanke – underdogen har fel?
Tänk om det helt enkelt är så att underdogen är underdog för att han har fel?
Får vi en bättre värld om du okritiskt och i alla situationer håller på underdogen utan att fundera över om han har rätt eller fel?
Naturligtvis inte.

När sanningens minut är inne kommer det att kosta all prestige du satsade på projektet när du upptäcker att det är du som blivit underdogens byte.
Därför försvarar du in absurdum din enligt uruselt underbygda principer utvalda underdog.
Du försvarar allt han tar sej för även om det är uppenbart för alla hur bisarr situationen blivit – du har ju gu´bevars din prestige att tänka på.

Idag försvarar och hyllar dessa underdogsentusiaster entusiastiskt Hamas.
För två och ett halvt år sedan försvarade och hyllade samma plakatbärare Hizballah.
De har ju sin prestige att tänka på – som sagt.
Argumenten är oftast helgalna och sedda genom svenska ankdamsögon vilket inte hindrade diverse folkvalda att ta gatorna i besittning.
Några av dessa var, inte helt oväntat, Mona Sahlin och Jan Eliasson som genom denna aktion effektivt strök under sina krav, "Död åt Israel".
Leve Hizballah och Hamas och varför inte också inkludera Bin Laden och Ahmadinejad – de är ju samma andas barn.

Genom att helt okritiskt och förbluffande naivt traska med i gatloppen under dessa gula och gröna flaggor borde de ha bränt alla sina skepp.
Inte så, inte i Sverige.
Att gulla med dessa nedbrytande krafter anses numera vara en fjäder i hatten men ger samtidigt en föraning om den svenska folksjälens nedgång och fall.
Detta tillsammans med en abrupt hädanfärd för den fria värld vi hitintills tagit för given.
'Död åt Israel' är liktydigt med 'Död för vår fria värld'.

Många gånger är det enda rätta att stötta underdogen men att rakt av, utan reservationer stödja en underdog som i grunden är ute efter din egen strupe är att förvalta sitt pund på ett både ödesdigert och farligt sätt.

underdog, förklädd varg, fördelar, mänskliga svagheter, ideologi, prestige, Hamas, Hizballah, ankdamsögon, Mona Sahlin, Jan Eliasson, Ahmadinejad, Bin Laden, ...
T T SP K K K Y Y B B B SvD SvD SvD SvD HD SDS SDS SDS SDS AB AB AB AB AB D D D D D K
DB DB DB DB VG VG VG VG DN DN
Bloggar: IiS MXp Rabnor FiM Sapere aude! Bertils blogg Ilya Meyer Jihad i Malmö

Det måste vara något med luften...

Det måste vara något med luften i Skandinavien.
Något som gör att folk gett upp självständigt tänkande och allt sinne för logik.
Man har slutat att kritiskt granska informationsbombningar och nöjer sej med att följa den så kallade strömmen.
Minsta motståndets lag har blivit människornas lag i Skandinavien.

Jag kommer alltså från en kall stjärna i yttre himlarymden.
Jag kom till Skandinavien för det verkade vara ett stabilt och gediget område.
Björkdungar och insjöar blandades med sjumilaskogar och renhjordar.
Kung, drottning och hemlagad lingonsylt fullkomnade bilden.

Det första som slår mej är det där med luften.
Eftersom hela nationer är påverkade måste det ju handla om något som alla använder och är beroende av.
Luften, till exempel.
Vad annars?
Kunde det vara Melittakaffet?
Nej, det är alltför många som dricker capuccino eller, av någon anledning - te.
Potatisen? Falukorven?
Nej, det var länge, länge sedan alla kokade sin potatis och stekte sina falukorvskivor i fräsande smör.
Nu är det mest ris, pasta eller möjligen en behändig liten quiche.

Det måste vara den underliga luften som påverkat nationerna i den här oförklarliga likriktningen.
När jag öppnar en tidning, vilken som helst, möts jag av en frenetisk sammangaddning mot ett litet folk långt borta från Skandinavien.
Det handlar om judarna.
Människorna i Skandinavien vill dock inte riktigt erkänna att de tycker illa om judarna för man ska ju inte säga högt att man tycker illa om någon.
Allra minst om judarna.
Skandinavernas största skräck verkar vara att inte bli betraktade som liberala och om man skulle säga högt att man inte tycker om judar så kunde man ju bli anklagad för just det.
Skandinaverna måste vara toleranta och vidsynta – åtminstone verka vara toleranta och vidsynta.
Jag börjar ana att det inte är så enkelt att vara skandinav.

Jag kan inte hjälpa att jag nu börjar bli nyfiken.
Varför tycker skandinaverna så illa om judarna?
Judarna är ju ett folk med lång historia och som lidit mycket och länge.
Jag börjar också ana att det har något att göra med detta land de kallar Israel.

Judarna i Israel liknar inte judarna som satt i Hitlers koncentrationsläger.
De är herrar i eget hus och har ställt om där med den äran.
Jag börjar misstänka att skandinaverna hade lättare att tycka om judarna när de var fattiga och jagade, då de befann de sej i beroendeställning.
Nu när de klarar sej alldeles utmärkt på egen hand får skandinaverna problem.
Hur vågar de smuts... judarna sticka upp och tro att de är någonting?

En annan grej som kan ha spelat in är att Israel har visat att ett lidande folk kan lyfta sej självt i håret genom hårt arbete, utbildning och disciplin.
Dessutom utan "hjälp"av organisationer som mestadels spelar under täcket med allehanda dunkla krafter – typ Diakonia.
Denna framgångshistoria kan det skandinaviska etablissemanget aldrig förlåta Israel.
De riskerar ju då att någon börjar jämföra med ett annat lidande folk i grannskapet där resultatet varit – nåja, annorlunda...

Jag tror jag kommit på nyckeln till fenomenet.
En jude måste krypa och buga för att bli accepterad av skandinaverna av vilket följer att en jude som är stark och klarar sej själv blir föremål för stark misstänksamhet.
Ofta blir han dessutom både hotad och hatad.

Detta fenomen har nu spritt sej som en löpeld genom landet och nu hatar alla i Skandinavien judarna – förlåt, Israel.
Naturligtvis finns det undantag.
Kloka människor som är självtänkande och självgående och som har en förmåga att se logiken bakom tesen 'orsak och verkan'.
De är inte många för det kostar på.

Vad säger detta om skandinaverna?
Det berättar att skandinaverna är ovanligt lättledda och att de dessutom är lata.
De är alltför lata för att själva orka ta reda på bakgrundsfakta, utvärdera dem kritiskt för att först därefter lämna sina omdömen.
TT har blivit deras husgud och Aftonbladet deras bibel.

Det berättar också att de har en fantastisk förmåga att blunda för företeelser de är rädda skulle klassa dem som mindre liberala, mindre toleranta och mindre vidsynta.
Att ha civilkurage och våga stå för en åsikt verkar tillhöra en svunnen tid.
Den intellektuella blindheten har lägrat sej.
Var befann sej alla artikelskribenter och plakatbärare alla år Israel varit under attack?
Är ni medvetna om att en sådant selektiv glömska kan tolkas som både grav och grov rasism?

Skandinavien skulle behöva svepas rent av en sprakande höststorm.
OK, hösten är förbi men jag tror du förstår bilden.
Denna underliga och unkna luft som påverkat svenskarna i den här oförklarliga riktningen måste vädras ut för att ge plats för hälsosammare vårvindar.
Den skandinaviska folksjälen måste ges en chans att överleva.

Jag som kommer från en kall stjärna i yttre himlarymden upplever det skandinaviska moralklimatet som ännu ruggigare och ännu kallare.
Kallt, grymt och - helgalet.

Skandinavien, stjärna, björkdungar, lingonsylt, kung, unken luft, likriktning, rasism, judarna, liberal, Israel, TT, Aftonbladet, plakatbärare, folksjäl, höststorm, ...
SvD 2 3 AB 2 3 4 5 6 7 Sydsvenskan 2 3 4 5 VG 2 3 4 5 6 7 8 9 Dagbladet 2 3 4 5 6 7
T SP K Y B SvD HD D D D SvT VG VG VG VG DN DN DN DN DN DN DN DN DN AB SPBloggar: IiS MXp FIM Jihad i M-ö Sapere aude! Bertils blogg Ilya Meyer

'Media Hills'

Det pågår ett krig i Gaza.
Kriget mot terrororganisationen Hamas och något mera indirekt mot - Iran.
Hamas för sin del har krigat mot Israel under cirka åtta års tid, helt obevakade och ostörda, i sin egen takt och i den utsträckning det dem behagat.
Idag är kriget bevakat till 100% - det kan ju gu' bevars finns godbitar som kan användas mot Israel.

Gränsen mot Gaza befinner sej mitt i en åker.
En åker som när tiderna var mer människovänliga brukades gemensamt av folk både från Gaza och från Israel.
Folk som arbetar tillsammans skuldra mot skuldra utvecklar en vänskap som väldigt lite kan störa.
Dessa människor är fortfarande vänner över gränsen utom i de fall då någon i Gaza smittats av radikaliseringsbacillen och blivit Hamasnik.
Då blir det mesta helgalet.

På den israeliska sidan övergår dessa åkrar i ett något mera höglänt landskap varifrån man har obehindrad utsikt över större delen av Gaza.
Detta har den församlade världspressen, oroliga föräldrar till 19-åringarna i IDF och familjer från Sderot upptäckt.

Dessa små kullar har nu i folkmun döpts till 'Media Hills' eller 'Woodstock'.
Världspressen har inrutat sina revir enligt principen "mest prestigefylld – mest land" och därefter monterat upp all tänkbar sändningsutrustning.
Musiken dånar och en picnic-liknande situation råder.
'Media Hills' har blivit folknöje.

Generellt är media inte tillåtna in i Gaza nu av uppenbara säkerhetsskäl och detta är naturligtvis ett ämne för livliga diskussioner.
Det finns TV-stjärnor som är nöjda med att befinna sej på säkert avstånd från händelsernas centrum men det finns också biffiga killar som högljutt beklagar situationen och skroderar om sin heta önskan att se striderna i vitögat.
Underligt nog är det just dessa skrodörer som springer snabbast till den skyddande muren när larmet går om inkommande raketer...

Vi fann också en ensam mamma på 'Media Hills'.
Hennes unge son deltar i kriget mot Hamas och hon var orolig.
Hon berättade att hon trots en ständigt malande rädsla helhjärtat stödde Israels frontkrig mot det fanatiska Hamas.
Hon förstod att kampen gäller liv eller död för den fria världen.
Jag är inte helt säker på att mediauppbådet på 'Media Hills' i sina sändningar till bl.a. Indien och Mexiko gav uttryck för denna dimension.

Vägkorsningskrogarna och andra små syltor i Gazas närområde har i dessa dagar en svindlande kommers.
Vem uppskattar inte en het gulasch efter några regnblåsiga timmar på "Media Hills"?
En kopp ångande kaffe med några stänk konjak hjälper också upp humöret.

Vad väntade dessa utsända reportrar, filmare och tekniker på?
De väntade på "action"!
De gånger de kunde bevittna ett helikopteranfall mot ett exploderande vapenlager höjdes temperaturen flera grader.
Medan rökpelarna stiger mot den röda kvällshimlen och bränderna lyser upp skymningen gör sej reportrarna redo.
De intar sina i förväg utvalda positioner, sveper håret från ansiktena och börjar beskriva vad som hänt med melodramatiska röster.

På 'Media Hills' hittar vi också en pappa med sin unge son från Sderot.
Sonen är åtta år gammal och har världens vackraste ögon.
Han är lika gammal som Hamasterrorn.
Han vet inte av något annat liv och har nu följt med sin pappa för att titta på orsakerna till sina egenartade uppväxtförhållanden.
Pappan berättar att det enda han nu önskar är att IDF får till stånd en förändrad och förbättrad säkerhetssituation, med eller utan Hamas på tronen.
Han vet att IDF kommer att göra allt som står i deras makt för en bättre livskvalitet i bl.a. Sderot.

Ytterligare några rökpelare har sällat sej till de andra och kvällsdiset ligger tungt över Gaza.
Den stora, röda och kvällströtta solen är på väg att försvinna ner i Medelhavet tills det är dags för en ny vandring över himlavalvet.
Mediafolket börjar packa ned sin kamerautrustning och reportrarna tar kollegiala kontakter över språkgränserna.
Nyhetssändningarna från Gaza tar en paus men kriget mot Hamasterrorn kan inte kosta på sej en sådan lyx.

Ett flyttfågelstråk påminner oss om att det finns en normalare värld bortom Gaza.
För att finna den behöver du inte gå längre än till närmsta felafel-stånd vid bensinmacken några hundra meter bort.

Woodstock, Hamasterror, Iran, IDF, media, gulasch, vapenlager, rökpelare, Sderot, felafelstånd, Gaza, konjak,...

SvD SvD SvD SvD SvD SvD SvD SDS SDS SDS AB AB AB AB HD T B SP K K Y D D DB DB DB DB

DB VG VG VG VG DN DN DN DN Y SP T AB HD DN DN DN DN219

Bloggar:IiS MXp FIM Adania Meyer ME-aktualia Sapere Aude

Fatal törnrosasömn

Käre generalsekreteraren för FN, Ban Ki-Moon –

Jag vill inte påstå att du tillbringat de senaste 8 åren på månen men jag undrar – var har du varit?
Var har du tillbringat din fatala törnrosasömn?
Var detta krig tvunget att bryta ut för att du skulle vakna ur din djupa sömn?

Jag vet att du inte har varit FN´s generalsekreterare så länge men du har även tidigare seglat fram i tjusiga diplomatiska kretsar och borde ha varit informerad.
Under din FN-tid är jag övertygad om att du fått dina dagliga 'briefings' där läget i Mellanöstern med all säkerhet ingått ett otal gånger.
Kanske alltför många gånger så att du tröttnade och helt enkelt stängde öronen.
Detta kan jag ha viss förståelse – du sitter ju inte mitt i smeten som jag gör.

Jag undrar varför du inte agerade med den kraft din position tillåter mot Hamasterrorn mot Israel under åren som gått.
Du är ju själv från Sydkorea och borde kunna förstå hur det är att ha en livsfarlig granne.
Du missade på ett oförlåtligt sätt att sätta stopp för ett av de starkaste hoten mot vår fria värld.
Du var tyst.

Du hade ingen åsikt under de långa år Hamas höll stora delar av Israels befolkning i en skräckfylld gisslansituation, natt som dag.
Vad är det som gör att du nu plötsligt tror dej ha rätt att proklamera en åsikt som dessutom tillåter angriparen att förvandla sej till offer.

Nu när måttet var rågat för Israel och de började bomba bort vapenlagren och raketfabrikerna i Gaza var du en av de första som krävde omedelbart stopp för denna Israels skyldighet.
"Unacceptable" att Israel försöker försvara sej...???
Jag undrar hur du tänkte?
Tänkte du att om bara Israel slutar att förstöra dessa raketer skulle allt bli lugnt och bra?
Lugnt och bra?
Vi skulle då ha hamnat i samma situation som rådde under senaste halvåret och som du tydligen tyckte var bra.
I södra Israel tyckte folk inte alls det var bra.

Det var ju vapenvila och då borde alla ha varit glada.
Käre generalsekreterare, det förkom aldrig någon vapenvila.
Hamas som på intet vis är förståndshandikappade såg till att tillståndet som rådde då inte kallades för vapenvila utan för "ett lugn".
Ett lugn kan vara lugnt men i det här fallet var det ett bedrägligt lugn.
Hamas valde att tolka lugnet som att de hade ensamrätt på att besluta när det skulle vara lugnt eller inte.
När de kände för det ansåg de att de hade de all rätt i världen att skicka iväg raketer mot israeliska samhällen.
Det var bara att traska ner i trädgården, ställa upp de mobila ramperna, montera raketerna och --- iväg mot nya, fräscha mål.

Så var det hela tiden vilket innebar att befolkningen i Israel ALDRIG kunde känna sej lugn.
Det hände att Israel mumlade något om att så får man väl ändå inte göra för då kanske...
Då, snabbt som ögat, spred Hamas genom sin avancerade mediaverksamhet att Israel är på väg att bryta vapenvilan.
Innan Israel hunnit tänka tanken färdigt hade världen sina fördömanden klara.

Käre generalsekreterare, det var kanske dessa hotelser du hört talas om och som gjorde dej ängslig?
Du kände till att Hamas inte är att leka med och i din värld återstod då inget annat än att hantera dem med silkesvantar och inte störa.
"Lugn, lugn. Nu ska vi ta det lugnt och inte överila oss. Vi ska väl inte bli ovänner... De där små raketerna är väl mest på skoj".

De där skojiga små raketerna är heliga vapen Hamas använder sej av för att utkämpa och vinna sitt heliga krig.
Det var just av den orsaken Hamas skapades.
Ordet fred finns inte i deras vokabulär.
Med varje raket Hamas skickar iväg över fälten mot Israel sänder de upp en bön att den ska döda så många judar som möjligt.
Att döda judar är inte bara en rättighet utan en skyldighet, enligt Hamas.

Om en person i Sverige får ett mail där han hotas till livet går han till polisen och får i bästa fall polisskydd.
Man känner till att mordhot skall tas på allvar.
Befolkningen i södra Israel, nu cirka en miljon människor, har varit mordhotade under många år men ingen, inte heller du Ban Ki-moon, har tagit det på allvar.
Du borde i kraft av din position agerat för omedelbart skydd för dessa människomassor och sett till att raketerna stannat i Gaza.
Du har gjort oss besvikna.

Vad Israel gör nu är att kämpa både ett civilisationskrig och ett religionskrig mot irrationell fanatism.
De är vana vid att ingen lyssnar till dem men att du skulle sälla dej till den skaran är ytterst beklagligt.

Hamas bryter mot de internationella krigslagarna i minst tre avseenden.
De angriper civila israeler.
De använder civila palestinier som mänskliga sköldar.
De arbetar stenhårt på att förinta en medlemsstat i FN.

Jag tycker det räcker en bra bit.
Att de dessutom anser att staten Israel är en förolämpning mot deras Gud och att judarnas religion är en förolämpning mot Islam – ja, det kanske vi hade kunnat leva med.
Vi vet ju att deras islamistiska/politiska ideologi kräver att de tolkar valda delar av sina skrifter enligt en snävt bokstavlig, primitiv och medeltida mall vilket skapat den megalomania som nu drar ner dem i dyn.

Käre generalsekreterare, du anser att alla ska vara vänner med alla för då blir vår värld bra mycket trivsammare.
Bra.
Kruxet är bara att för att vänskap ska kunna blomma krävs det att båda vill.
Hamas vill inte.
Deras ideologi kräver i stället att de utrotar judarna.
Det är därför de skjuter dessa skojiga små raketer.

Du är generalsekreterare i FN och har en hel massa makt.
Du borde i din första officiella kommentar ha fördömt dessa skojiga små raketer i stället för att fördöma Israels försök att undkomma dem.
Kanske hade ett sådant uttalande från dej kunnat stärka de krafter som, i likhet med dej, vill att alla ska vara vänner.
Nu orsakade du i stället att världsopinionen styrdes in på ett falskt och mycket farligt spår.

"Sent ska syndarn vakna" - men för något gott är det aldrig för sent.
Kom igen nu FN´s generalsekreterare, Ban Ki-Moon.
Det är sent men inte för sent.

FN, Ban Ki-Moon, törnrosasömn, generalsekreterare, diplomati, vapenlager, raketfabriker, Israel, Hamas, mordhot, krigslagar, mänskliga sköldar, megalomania, utrotning, ...
SvD SvD SvD SvD SvD SvD SvD SDS SDS SDS SDS D D D D DB DB DB DB VG VG VG VG VG VG VG
HD TA TA TA B B B B B Y Y Y K K K SP SP SP SP SP AB AB DN DN DN DN DN DN DN SvD

'Kung Av Palestinagrupperna'

Det är intressant att iakttaga vilka fantasifulla piruetter svenska media ägnar sej åt för att legitimisera Hamas.
De till och med använder sej av skribenter som Per Gahrton, "Kung Av Palestinagrupperna", vilket är en lika desperat som deprimerande åtgärd.
Gahrtons artiklar innehåller aldrig några överraskningar, aldrig något nytt – har man läst en har man läst alla.
Att han får hållas i en tidning som Svenska Dagbladet är verkligen ett fattigdomsbevis.

Hamas våldskultur ursäktar han med "desperation".
Detta må vara en bit av sanningen, men en ytterst liten bit och även denna lilla bit har inget med Israel att göra utan är en hemmaprodukt.
Vad som driver Hamas att ägna sej åt sitt råa serievåld är i stället "aspiration".
Deras renrasiga islamism leder dem till detta extremistiska beteende och på sådant biter ingen logik.
Underligt egentligen att så få självmordsbombare kommer från Darfur där desperationen är påtaglig på ett helt annat sätt än i Gaza.

Efter en veckas krig mot Iran i Gaza är Hamas fortfarande fyllda av denna aspiration.
Detta krig som Hamas iscensatt under en längre uppladdningsperiod skördar nu sina offer.
Att be dem sluta är förmodligen lika fruktbart som att be en groda sluta hoppa.
I kväll berättade en Hamasledare från sin bunker att han ser endast två möjliga utvägar – seger eller att bli shahid (en som dör för Allah).
Hans kroppshydda vittnade om att han missat att "i Gaza svälter man..."

Logiken i hans uttalande lyser också med sin frånvaro.
Om han eftersträvar seger skulle han ju hjälpa sitt folk där uppe på markplanet.
Om han å andra sidan verkligen ville bli shahid skulle han inte gömma sej som en skrämd råtta nere i bunkersystemet.

Vad Hamasledarna håller på med är att utsätta sitt eget folk för det krig de själva tuggat till.
Att plåga oskydiga straffar sej förr eller senare.
Bibelläsare, möjligen också Koranläsare, berättar att efter sådd kommer skörd.
Idag skördar Gaza vad Hamasledarna sått under många, långa år.

De klagar över förluster och förlusterna finns.
Alla förluster är tragiska förluster.
Vad jag inte förstår är hur kan de kan anklaga andra för dessa förluster.
De bör ju veta att de bor i ett tättbefolkat område och när de nu valt att bekriga Israel med utgångspunkt från just detta område...
Var finns överraskningsmomentet?

Hizballahledaren Nasrallah blev ljusskygg i och med senaste Libanonkriget och har nu tillbringat över 2 år i sina bunkers.
Modig kille.
Nu har Hamas ledargarnityr slunkit ner i sina bunkers och lär förbli där tills faran är över.
Lika modiga killar.

Vad är det som gör att folket inte slänger denna typ av ledare på sophögen.
De drar ju inget annat än eländes elände över dem?
Ingen chans i världen att de åtnjuter folkets kärlek – det handlar mer om hot, rädsla och iskall skräck.

Ytterligare ett steg varmed ledarna planerar att kväsa sitt folk består i de nyss antagna sharialagarna.
Är det någon som på allvar tror att piskning, stympning och hängning är något folket med glädje ser fram emot?

Gahrton skriver en tjock bok och dussintals av artiklar men tar aldrig avstånd från arabiskt våld.
Han finner ursäkter, den ena mer fantasifull än den andra.
Han finner också ett perverst nöje i att glorifiera "the arab street" i stället för att visa sitt stöd för de trots allt mer moderata krafterna.
De krafter som inte är druckna av fanatismans skumpa och som i någon mån stuckit ut hakan i kampen mot Irans förlängda arm – Hamas.
Hamas lever och frodas tack vara världens alla "Gahrtons", folk som smittats av samma sjuka.

Han vill påskina att israeliskt våld är planerat i en frysbox av stål medan det arabiska våldet stammar från en varm och kärleksfull famn.
Detta är naturligtvis inget annat än hans vanliga överslätningsteologi och har inget med verkligheten att göra.
Gahrton kan ju göra ett besök i Gilad Shalits fängelsehåla och fråga om han anser sin situation vara ett kärleksbevis.
I kväll hotar Hamas med att skaffa honom kompisar – ytterligare kidnappningar står högt på agendan.
Ytterst kärleksfullt.

Vad Israel planerat i sin frysbox av stål är att vräka in förnödenheter till Gaza.
De senaste dagarna har de levererat 7800 ton!
I sin iskalla frysbox har de dessutom planerat och genomfört sjuktransporter av sjuka Gazabor för vård på israeliska sjukhus.
Vilken gemen uselhet.

Gahrtons försåtliga agenda är trots mängden av ord lätt att genomskåda.
Är man 'Kung Av Palestinagrupperna' har man skaffat sej den perfekta täckmanteln för sitt agerande mot staten Israel.
Vilka uppoffringar Gahrton gjort för att hjälpa palestinierna är dock höljt i dunkel.
Att vara 'Kung Av Palestinagrupperna' tar på krafterna.

piruetter, Per Gahrton, Svenska Dagbladet, desperation, aspiration, Hamas, serievåld, Darfur, Iran, Gaza, shahid, Bibelläsare, Koranläsare, "the arab street", Gilad Shalit, groda, råtta, ...
AB DN SvD AB SvD SvD SDS SvD SDS SvD SDS SvD SvD SDS SDS SvD SvD SvD DN
DN DN DN DN DN D D HD SvD T AB
SDS Y K B SP DN DN SDS