Visar inlägg med etikett Ahmadinejad. Iran. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ahmadinejad. Iran. Visa alla inlägg

22 juli 2009

Otalade tal


Barry Rubin igen.
Smart kille med en ovanligt skarp iakttagelseförmåga – för att inte tala om hans slutledningsförmåga.

Den 27 maj i år satt han och slölyssnade till Hillary Clinton.
Han hade hört henne tala många gånger förut och visste att det hon säger oftast är glassigt och välpolerat men ack så förutsägbart.
Sedan hon blev utrikesminister har hennes roll dessutom inskränkt sej till att framföra Obamas personliga åsikter.
Detta är vad Hillary Clinton sade:

"With respect to settlements, the president was very clear... He wants to see a stop to settlements - not some settlements, not outposts, not natural growth exceptions... That is our position. That is what we have communicated very clearly... And we intend to press that point."

Barry Rubin lyssnade och tänkte över vad hon sagt och tyckte i slutändan att det åtminstone gav klara besked.
En jämförelse med Obamas och Clintons antydningar och ordval vad gäller Iran gav dock vid handen en avgrundslik skillnad i approachen.
Israel gavs order medan Iran gavs inbjudningar.
Om nu rätt ska vara rätt så borde Iran bevärdigas med samma klara budskap som Israel.
En variant kunde låta som följer:

"With respect to nuclear weapons and sponsorship of terrorism, the president was very clear... He wants to see a stop to nuclear weapons - not some nuclear weapons, not just the warheads, not just the missiles... That is our position. That is what we have communicated very clearly... And we intend to press that point."

Ingen har väl några illusioner om att få höra dylika krav från Obama, inte ens efter att alltför många iranier dött, sårats, blivit tillfångatagna eller helt enkelt bara försvunnit i den benhårda kampen mot förtryckarregimen.
Inte ens i kölvattnet av dessa ruskigheter orkar Obama ställa krav på den iranska regimen.
Det enda land han ställer krav på är Israel.
Enklast så.
Verkar denna besatthet möjligen bekant?

Syrien är ett land som både vill ha kakan och äta den.
Visst – går det så går det och det kommer säkert att gå alldeles utmärkt för detta tal kommer syrierna aldrig att behöva höra från Obama.

"With respect to Syrian sponsorship of terrorism, the president was very clear... He wants to see a stop to Syrian sponsorship of terrorism - not just training terrorists, not just financing terrorists, not just ordering them to attack, not just giving them safe passage across the border, not just against Lebanon, not just against Iraq, not just against Israel... That is our position. That is what we have communicated very clearly... And we intend to press that point."

Det skulle i så fall kräva en genuin tuffhet angående genuina tvistefrågor men något sådant är inte inplanerat i Obamas politiska agenda.
Barry Rubin är tveksam, många andra är också tveksamma och nu börjar också jag att tvivla på hans ämbetsmässiga kapacitet.

Den som inte klarar av att tala klartext när så krävs utan bara när han kan slå på en som redan ligger --- är han värd så mycket respekt, egentligen?

BLOGGPÄRLOR:
Sapere Aude: Obama motsätter sig rivning av det palestinska rikskanslietIsrael i Sverige: Israelisk sjukvård för araber
MXp: Palestinapropagandister mörkar svindel, Shame on you!
Garm: Obama förtydligar: Israel är problemet inte palestinierna
Mellanöstern aktualia mm: Israels brydsamma situation

, , , , , , , ...

DN D

19 januari 2009

Hamas välregisserade beställningsjobb

Tack Bertil Adania för bilden.

Under många och långa år har Hamas målmedvetet, obarmhärtigt och utan sidoblickar förberett sitt beställningsjobb - det nakna kriget i Gaza.
De har fostrat befolkningen i hat och visat en oförsonlighet utan sprickor.

Denna oförsonlighet har inte minst drabbat andra palestinier som inte är klara över att det viktigaste med Islam är att odla sin skäggväxt.
De renrakade Fatah-lojalisterna är snudd på utrotade i Gaza och de som finns kvar är mycket måna om att hålla en låg profil.
De får sina socialbidrag (kallas löner) av Abbas som dock förbjuder dem att jobba – det skulle ju kunna tolkas som att de stöder härskarklassen, hamasnikarna.

I beställningsjobbet ingick att skaffa sej en allt starkare armé och att importera allt effektivare vapen.
Pengar var inget problem, de hade ju sina välgörare borta i Iran.
Att några pengar inte nådde de svältande barnen var negligerbart.

Hamasnikarna spädde sedan på avskräckningseffekten med hot om ond, bråd död för den som vågade beträda Gazas jord.
De unga israeliska värnpliktiga som klev genom staketet till Gaza en vecka efter krigets början var nog lite fundersamma.

Vad de fann var en gruvlig massa tomhet.
Inga maskerade ruskprickar och inga representanter för ledargarnityret.
Skumt...

Förklaringen är ganska enkel och visar att hamasnikar inte är mer än människor, de heller.
De var helt enkelt rädda om livhanken och hade sprungit och gömt sej.
Som skållade råttor försvann de ner i sina hål.
Lika 'modiga' var hamasledarna som förskansat sej någonstans i de förpreparerade bunkersystemen medan de lät Gazas medelsvenssons sköta israelerna.

Så mycket för pratet om att martyrdöden är det enda eftersträvansvärde här i livet...

Hamas beställningsjobb blev inte lika glamoröst som de lovat.
Det blev rörigt, stökigt och en massa människor dog som inte skulle ha behövt dö om det hade funnits ledare på plats och om de iranutbildade soldaterna inte fått skrämselhicka.
Deras tidigare så svulstiga hotelser blev hängande i luften.

När det blir vapenvila kommer säkert de 'modiga' ledarna och de lika 'modiga' krigarna att krypa upp i solljuset, blinka lite yrvaket och proklamera sin gudsnådeliga seger.
Det är ju så vi är vana att se och höra dem – helt avskärmade från verkligheten.

En dag senare.
Idag har de krupit fram – de maskerade krigarna.
De proklamerade naturligtvis 'segern' och berättade för imponerade al Jazeera-journalister att de via de tunnlar som fortfarande fungerar snabbt skulle ersätta förlorade vapen.
De hävdade vidare att de var starkare än förut och att Israel snart skulle vara borta för alltid...
Att de därmed skulle göra Ahmadinejad i Iran arbetslös tog de lätt på.
Så talar fanatismans offer som försöker lura – jag vet inte vem, men det finns uppenbarligen folk som snitslat sin egen väg till helvetet.

Hamasledaren Haniye talade också till folket – eller var det till världen?
Kanske talade han till Obama som han tror ska göra dem respektabla.
Haniye var dock mera försiktig och talade fortfarande från sin ekande bunker.
Han berättade hur hans folk skrämt israelerna på flykten och ja, bla bla bla - ni vet.

Jag kan inte bestämma mej för om det är läge att börja tycka synd om dem eller inte.
Jag kan heller inte bestämma mej för om de själva är offer för sin religion som tydligen tvingar dem in i detta elände eller om de utnyttjar denna religion i själviska politiska syften.
Jag vet faktiskt inte.

Vad jag vet är att all sorts fanatism är av ondo för det tvingar folk till ett tunnelseende och förhindrar all form av kritiskt tänkande.
Tveksamhet är förbjudet och tolerans är straffbart.
En påtvingad religion missar alltid målet.
De drabbade störtas i fördärvet utan att egentligen förstå varför.

Hamas beställningsverk blev en tragisk uppvisning i glödande fanatism.
Barn, kvinnor och åldringar offrades medan ledarna med sina krigare slank ner i de underjordiska hålorna.
Detta ytterst fega och omoraliska beteende borde brännmärkas på gator och torg och inte som nu – glorifieras av plakatbärande människor med tomma ansikten.

Hamas beställningsverk blev en svidande skamfläck som spred sej och fick näring av ihåliga medelsvenssons.
Mitt i denna massa av ihåliga medelsvenssons tände tendentiösa mediapersonligheter eldar som höjde röstläget ytterligare en oktav.
Och elden spred sej...

När den oglamorösa moralen blev kastad på soptippen dansade den hållningslösa opportunismens råttor på borden.

, , , , , , , , , , , , , , , , , , , ...
T T T T SP SP SP SP K K K K K Y Y Y Y B B B B SvD SvD SvD SvD HD HD HD HD SDS SDS
SDS SDS AB AB AB AB AB D D DB DB DB DB VG VG VG VG DN DN DN DN DN DN DN
Bloggar:IiS MXp FiM Sapere aude! Bertils blogg M-ö aktualia Ilya Meyer Jihad i Malmö Rabnor