Det pågår ett krig i Gaza.
Kriget mot terrororganisationen Hamas och något mera indirekt mot - Iran.
Hamas för sin del har krigat mot Israel under cirka åtta års tid, helt obevakade och ostörda, i sin egen takt och i den utsträckning det dem behagat.
Idag är kriget bevakat till 100% - det kan ju gu' bevars finns godbitar som kan användas mot Israel.
Gränsen mot Gaza befinner sej mitt i en åker.
En åker som när tiderna var mer människovänliga brukades gemensamt av folk både från Gaza och från Israel.
Folk som arbetar tillsammans skuldra mot skuldra utvecklar en vänskap som väldigt lite kan störa.
Dessa människor är fortfarande vänner över gränsen utom i de fall då någon i Gaza smittats av radikaliseringsbacillen och blivit Hamasnik.
Då blir det mesta helgalet.
På den israeliska sidan övergår dessa åkrar i ett något mera höglänt landskap varifrån man har obehindrad utsikt över större delen av Gaza.
Detta har den församlade världspressen, oroliga föräldrar till 19-åringarna i IDF och familjer från Sderot upptäckt.
Dessa små kullar har nu i folkmun döpts till 'Media Hills' eller 'Woodstock'.
Världspressen har inrutat sina revir enligt principen "mest prestigefylld – mest land" och därefter monterat upp all tänkbar sändningsutrustning.
Musiken dånar och en picnic-liknande situation råder.
'Media Hills' har blivit folknöje.
Generellt är media inte tillåtna in i Gaza nu av uppenbara säkerhetsskäl och detta är naturligtvis ett ämne för livliga diskussioner.
Det finns TV-stjärnor som är nöjda med att befinna sej på säkert avstånd från händelsernas centrum men det finns också biffiga killar som högljutt beklagar situationen och skroderar om sin heta önskan att se striderna i vitögat.
Underligt nog är det just dessa skrodörer som springer snabbast till den skyddande muren när larmet går om inkommande raketer...
Vi fann också en ensam mamma på 'Media Hills'.
Hennes unge son deltar i kriget mot Hamas och hon var orolig.
Hon berättade att hon trots en ständigt malande rädsla helhjärtat stödde Israels frontkrig mot det fanatiska Hamas.
Hon förstod att kampen gäller liv eller död för den fria världen.
Jag är inte helt säker på att mediauppbådet på 'Media Hills' i sina sändningar till bl.a. Indien och Mexiko gav uttryck för denna dimension.
Vägkorsningskrogarna och andra små syltor i Gazas närområde har i dessa dagar en svindlande kommers.
Vem uppskattar inte en het gulasch efter några regnblåsiga timmar på "Media Hills"?
En kopp ångande kaffe med några stänk konjak hjälper också upp humöret.
Vad väntade dessa utsända reportrar, filmare och tekniker på?
De väntade på "action"!
De gånger de kunde bevittna ett helikopteranfall mot ett exploderande vapenlager höjdes temperaturen flera grader.
Medan rökpelarna stiger mot den röda kvällshimlen och bränderna lyser upp skymningen gör sej reportrarna redo.
De intar sina i förväg utvalda positioner, sveper håret från ansiktena och börjar beskriva vad som hänt med melodramatiska röster.
På 'Media Hills' hittar vi också en pappa med sin unge son från Sderot.
Sonen är åtta år gammal och har världens vackraste ögon.
Han är lika gammal som Hamasterrorn.
Han vet inte av något annat liv och har nu följt med sin pappa för att titta på orsakerna till sina egenartade uppväxtförhållanden.
Pappan berättar att det enda han nu önskar är att IDF får till stånd en förändrad och förbättrad säkerhetssituation, med eller utan Hamas på tronen.
Han vet att IDF kommer att göra allt som står i deras makt för en bättre livskvalitet i bl.a. Sderot.
Ytterligare några rökpelare har sällat sej till de andra och kvällsdiset ligger tungt över Gaza.
Den stora, röda och kvällströtta solen är på väg att försvinna ner i Medelhavet tills det är dags för en ny vandring över himlavalvet.
Mediafolket börjar packa ned sin kamerautrustning och reportrarna tar kollegiala kontakter över språkgränserna.
Nyhetssändningarna från Gaza tar en paus men kriget mot Hamasterrorn kan inte kosta på sej en sådan lyx.
Ett flyttfågelstråk påminner oss om att det finns en normalare värld bortom Gaza.
För att finna den behöver du inte gå längre än till närmsta felafel-stånd vid bensinmacken några hundra meter bort.
Woodstock, Hamasterror, Iran, IDF, media, gulasch, vapenlager, rökpelare, Sderot, felafelstånd, Gaza, konjak,...
Kriget mot terrororganisationen Hamas och något mera indirekt mot - Iran.
Hamas för sin del har krigat mot Israel under cirka åtta års tid, helt obevakade och ostörda, i sin egen takt och i den utsträckning det dem behagat.
Idag är kriget bevakat till 100% - det kan ju gu' bevars finns godbitar som kan användas mot Israel.
Gränsen mot Gaza befinner sej mitt i en åker.
En åker som när tiderna var mer människovänliga brukades gemensamt av folk både från Gaza och från Israel.
Folk som arbetar tillsammans skuldra mot skuldra utvecklar en vänskap som väldigt lite kan störa.
Dessa människor är fortfarande vänner över gränsen utom i de fall då någon i Gaza smittats av radikaliseringsbacillen och blivit Hamasnik.
Då blir det mesta helgalet.
På den israeliska sidan övergår dessa åkrar i ett något mera höglänt landskap varifrån man har obehindrad utsikt över större delen av Gaza.
Detta har den församlade världspressen, oroliga föräldrar till 19-åringarna i IDF och familjer från Sderot upptäckt.
Dessa små kullar har nu i folkmun döpts till 'Media Hills' eller 'Woodstock'.
Världspressen har inrutat sina revir enligt principen "mest prestigefylld – mest land" och därefter monterat upp all tänkbar sändningsutrustning.
Musiken dånar och en picnic-liknande situation råder.
'Media Hills' har blivit folknöje.
Generellt är media inte tillåtna in i Gaza nu av uppenbara säkerhetsskäl och detta är naturligtvis ett ämne för livliga diskussioner.
Det finns TV-stjärnor som är nöjda med att befinna sej på säkert avstånd från händelsernas centrum men det finns också biffiga killar som högljutt beklagar situationen och skroderar om sin heta önskan att se striderna i vitögat.
Underligt nog är det just dessa skrodörer som springer snabbast till den skyddande muren när larmet går om inkommande raketer...
Vi fann också en ensam mamma på 'Media Hills'.
Hennes unge son deltar i kriget mot Hamas och hon var orolig.
Hon berättade att hon trots en ständigt malande rädsla helhjärtat stödde Israels frontkrig mot det fanatiska Hamas.
Hon förstod att kampen gäller liv eller död för den fria världen.
Jag är inte helt säker på att mediauppbådet på 'Media Hills' i sina sändningar till bl.a. Indien och Mexiko gav uttryck för denna dimension.
Vägkorsningskrogarna och andra små syltor i Gazas närområde har i dessa dagar en svindlande kommers.
Vem uppskattar inte en het gulasch efter några regnblåsiga timmar på "Media Hills"?
En kopp ångande kaffe med några stänk konjak hjälper också upp humöret.
Vad väntade dessa utsända reportrar, filmare och tekniker på?
De väntade på "action"!
De gånger de kunde bevittna ett helikopteranfall mot ett exploderande vapenlager höjdes temperaturen flera grader.
Medan rökpelarna stiger mot den röda kvällshimlen och bränderna lyser upp skymningen gör sej reportrarna redo.
De intar sina i förväg utvalda positioner, sveper håret från ansiktena och börjar beskriva vad som hänt med melodramatiska röster.
På 'Media Hills' hittar vi också en pappa med sin unge son från Sderot.
Sonen är åtta år gammal och har världens vackraste ögon.
Han är lika gammal som Hamasterrorn.
Han vet inte av något annat liv och har nu följt med sin pappa för att titta på orsakerna till sina egenartade uppväxtförhållanden.
Pappan berättar att det enda han nu önskar är att IDF får till stånd en förändrad och förbättrad säkerhetssituation, med eller utan Hamas på tronen.
Han vet att IDF kommer att göra allt som står i deras makt för en bättre livskvalitet i bl.a. Sderot.
Ytterligare några rökpelare har sällat sej till de andra och kvällsdiset ligger tungt över Gaza.
Den stora, röda och kvällströtta solen är på väg att försvinna ner i Medelhavet tills det är dags för en ny vandring över himlavalvet.
Mediafolket börjar packa ned sin kamerautrustning och reportrarna tar kollegiala kontakter över språkgränserna.
Nyhetssändningarna från Gaza tar en paus men kriget mot Hamasterrorn kan inte kosta på sej en sådan lyx.
Ett flyttfågelstråk påminner oss om att det finns en normalare värld bortom Gaza.
För att finna den behöver du inte gå längre än till närmsta felafel-stånd vid bensinmacken några hundra meter bort.
Woodstock, Hamasterror, Iran, IDF, media, gulasch, vapenlager, rökpelare, Sderot, felafelstånd, Gaza, konjak,...
8 kommentarer:
Folket på Media Hills är lite av asgamar som väntar på blodiga biffslamsor...
IDF:s krig i Gaza är bortom folkets på Media Hills ytterst ett krig för demokration och mot Ahmedinejads ordergivare mullorna.
Tack för detta ditt reportage från dödsskuggans dal i etermedieskuggan.
http://jdi-y.blogspot.com/2009/01/mnsklighet-efterlyses.html
Hej Dag -
Jovisst - de både väntar på biffslamsorna och äter dem...
F.ö. är det inte bara den ensamma mamman i texten som tänker på dessa unga soldater. De skadade som kommer till sjukhus för omplåstring och värre möts av en översvallande värme och tacksamhet, även från folk de inte känner. De får presenter av kända och okända och blir ompysslade och bortskämda så de nästan blir generade. När de sedan blivit vederbörligen tillsnyggade är de otroligt nog ivriga att återvända till Gazaträsket för att i någon mån bidraga till en förbättrad säkerhetssituation.
Vilka killar...
Hej jdi-y
Jag läste ditt blogginlägg och fann där en hel massa av den medmänsklighet du efterlyste. Vår värld hade säkert sett annorlunda ut om fler tänkte och kände som du.
I dag är de skrämmande förlustsiffrorna en stor stötesten och jag frågar mej ibland hur många fler judar de vill avliva för att siffrorna ska väga mera jämt?
Att de ser ut som de gör beror på de olika folkens olika prioriteringar. Israelerna har satsat på att skydda sin befolkning, byggt skyddsrum och varit frikostiga med instruktioner. Tyvärr har palestinierna prioriterat bomb-och rakettillverkning framför befolkningens säkerhet.
Idag har Hamasledarna placerat sej själva djupt nere i bunkersystemens säkerhet medan de låter Gazas medelsvensson ta stötarna med israelerna. Att kalla detta för 'dålig stil' är naturligtvis ett understatement.
Synd bara med att se så godtrogna idioter som Svenska socialister. Jag undras vilka av alla de islamister de tågade med idag som stöder deras radikalfeminism och ateistiska socialism? Låt se - 0? Muslimerna förökar sig som kackerlackor, och får fri invandring av radikalernas riksdagsmoderparti - sossarna. Radikalerna själva däremot förökar sig kasst, lesbiska och radikaler har få eller inga barn, och den vänstervridna innerstadsmedelklass de tillhör förökare sig om än sämre…
De är exakt det Lenin kallade för användbara idioter, den dagen muslimerna i Sverige utgör en omfattande del av befolkningen, gud bevare dem då…
De flesta svenskar skiter i kriget - de flesta svenskar är upptagna med sin vardag och ser sina städer och bostadsområden tas över av muslimer: somalier, irakier, kosovoalbaner, centralasiater, bosnier, nordafrikaner, osv, osv. Det är radikalerna som är få, men illusionen av stort antal är på grund av att i stort sett all svensk media kontrolleras av 68-generationens journalister. Tack och lov så går de i pension snart…
Snart ser Sverige ut som Gaza, med sharia och 9 barnsfamiljer, och etniskt rensat från judar...
Och hur manga civila Palestinier, kvinnor och barn skall do innan ni sionist-apologeter erkanner att dodandet bara gar at ett hall? Det pagar inga strider i Gaza, dar pagar ett folkmord!
Hej Muhammad al Kalbi -
Klarsynthet är en sällsam gåva som tyvärr den indoktrinerade medelsvensson saknar.
Han kommer kanske snart i stället att få uppleva verkligheten av ordstävet - 'sent ska syndarn vakna'.
Jag tror heller inte att svensken i gemen EGENTLIGEN bryr sej om kriget för då hade de ju ansträngt sej en aning för att ta reda på bakgrundsfakta.
Nu ser vi bara en slipprig massa som spyr ut vad de tror är politiskt gångbart att spy ut.
Till den som gömmer sej bakom arabiska hemliga riter -
Din kommentar kan inte ens med god vilja betraktas som 'läsvärd' men får stå kvar som en ruinhög över det svenska debattklimatet.
Kriget är Hamas beställningsverk och så länge de beskjuter Israel utsätter de sitt folk för alla sorters faror.
Du vet väl att med varje raket Hamas skjuter iväg (runt 10.000 vid det här laget) medföljer en bön att den ska döda så många judar som möjligt.
Att de inte lyckas alla gånger är knappast judarnas fel.
By the way – sionisterna behöver ingen som ursäktar dem. Vi är faktiskt många som INTE anser ordet 'sionist' vara ett skällsord!
Skicka en kommentar