Visar inlägg med etikett hat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hat. Visa alla inlägg

24 juli 2010

Kasta nyckeln?


Oj, vad palestinierna älskar sin ockupation.
Visste ni det?
De älskar sin ockupation lika mycket som de älskar att hålla kvar sitt folk i flyktingläger decennium efter decennium.
Visste ni inte det heller?

Mankell-båtarna börjar bli ganska tjatiga nu och israelerna har faktiskt viktigare saker att syssla med än att tvingas äntra båt efter båt som inkräktar på Israels lagliga rättigheter.
Båtar som ger sej in i leken men inte har lust att ta konsekvenserna.

Israels utrikesministerium utarbetade därför en plan som de presenterade för EU’s utrikesbaronessa, Cathrine Ashton.
Hon visade ett välvilligt intresse för planen men hur hon tänker hantera den i fortsättningen är höljt i dunkel.

Vad gick då denna plan ut på?
Jo, kort och gott gick den ut på att för Israels del avbryta alla kontroller och kontakter med Gaza och överlåta på EU att hantera problemet enligt mallar de anser vara rätta och riktiga.

Israel ockuperar inte Gaza i egentlig mening och det vet Hamas som inte missar några tillfällen att påpeka hur de genom jihad besegrade och drev ut sionistslöddret...
Vad Israel gör idag är att skydda sej själva från Hamas och deras krigsupptrappningar genom att, i den mån de kan, hindra ytterligare införsel av vapen och annan krigsmateriel.
Detta har Israel rätt till eftersom krigstillstånd råder – går det någon dag utan att Hamas hotar Israel med utplåning?

Nåväl, utrikesministeriets plan går i korthet ut på att EU bl.a. förser Gaza med kraftstationer för elektricitet och avsaltnings/ reningsanläggningar för att tillgodose gazabornas vattenförsörjning.
Enligt numera känt mönster sa hamasledarna nej till att bli självförsörjande trots att det markant skulle främja välbefinnandet hos befolkningen.
En förändring till det bättre för dem själva är av intet värde om den på något sätt kan misstänkas gynna Israel.
Vad kallar man sådant – finns det ord för att beskriva ett sådant beteende?
Det är inte vanlig avundsjuka utan något mycket djupare – ett hat så djupt att vi har svårt att greppa det.

En rolig detalj i detta ganska avancerade spel är att om Israel till punkt och prickar tillgodosåg kraven från alla organisationer som utsett sej till jihadisternas företrädare (human rights hit och human rights dit...) och öppnade gränsen mot Gaza på vid gavel och upphörde med sina ofta fåfänga försök att stoppa vapenimporten – då, DÅ hade det som av vissa fortfarande kallas ockupation i sanning upphört och Israel kunde, utan att någon kunde säga bu, låsa sina gränser mot Gaza och kasta nyckeln i sjön.
Problemen hade fallit på någon annan men så roligt verkar ingen tycka vi ska ha – en kvarnsten om Israels hals är propagandamässigt alltför värdefull för att bara slarvas bort si-så-där.

Jag gissar att hur det än går med utrikesministeriets ”Free-Gaza-plan” så närmar vi oss en lösning i stil med ovanstående.
Därför kära gazabor, njut av ockupationen så länge ni kan för mörka moln lägrar sej vid horisonten.
Snabbare än ni tror kan den gyllene ockupationen vara över, ni blir ockupationslösa och Hamas kommer att tillsammans men Iran brutalt kasta er ur askan och in i elden.
In i en sharia-ockupation där frihet är ett både farligt, förbjudet och förskräckande begrepp.


Ovanstående funderingar baseras på en artikel av Jonathan Halevi du finner här:


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ...

19 januari 2009

Hamas välregisserade beställningsjobb

Tack Bertil Adania för bilden.

Under många och långa år har Hamas målmedvetet, obarmhärtigt och utan sidoblickar förberett sitt beställningsjobb - det nakna kriget i Gaza.
De har fostrat befolkningen i hat och visat en oförsonlighet utan sprickor.

Denna oförsonlighet har inte minst drabbat andra palestinier som inte är klara över att det viktigaste med Islam är att odla sin skäggväxt.
De renrakade Fatah-lojalisterna är snudd på utrotade i Gaza och de som finns kvar är mycket måna om att hålla en låg profil.
De får sina socialbidrag (kallas löner) av Abbas som dock förbjuder dem att jobba – det skulle ju kunna tolkas som att de stöder härskarklassen, hamasnikarna.

I beställningsjobbet ingick att skaffa sej en allt starkare armé och att importera allt effektivare vapen.
Pengar var inget problem, de hade ju sina välgörare borta i Iran.
Att några pengar inte nådde de svältande barnen var negligerbart.

Hamasnikarna spädde sedan på avskräckningseffekten med hot om ond, bråd död för den som vågade beträda Gazas jord.
De unga israeliska värnpliktiga som klev genom staketet till Gaza en vecka efter krigets början var nog lite fundersamma.

Vad de fann var en gruvlig massa tomhet.
Inga maskerade ruskprickar och inga representanter för ledargarnityret.
Skumt...

Förklaringen är ganska enkel och visar att hamasnikar inte är mer än människor, de heller.
De var helt enkelt rädda om livhanken och hade sprungit och gömt sej.
Som skållade råttor försvann de ner i sina hål.
Lika 'modiga' var hamasledarna som förskansat sej någonstans i de förpreparerade bunkersystemen medan de lät Gazas medelsvenssons sköta israelerna.

Så mycket för pratet om att martyrdöden är det enda eftersträvansvärde här i livet...

Hamas beställningsjobb blev inte lika glamoröst som de lovat.
Det blev rörigt, stökigt och en massa människor dog som inte skulle ha behövt dö om det hade funnits ledare på plats och om de iranutbildade soldaterna inte fått skrämselhicka.
Deras tidigare så svulstiga hotelser blev hängande i luften.

När det blir vapenvila kommer säkert de 'modiga' ledarna och de lika 'modiga' krigarna att krypa upp i solljuset, blinka lite yrvaket och proklamera sin gudsnådeliga seger.
Det är ju så vi är vana att se och höra dem – helt avskärmade från verkligheten.

En dag senare.
Idag har de krupit fram – de maskerade krigarna.
De proklamerade naturligtvis 'segern' och berättade för imponerade al Jazeera-journalister att de via de tunnlar som fortfarande fungerar snabbt skulle ersätta förlorade vapen.
De hävdade vidare att de var starkare än förut och att Israel snart skulle vara borta för alltid...
Att de därmed skulle göra Ahmadinejad i Iran arbetslös tog de lätt på.
Så talar fanatismans offer som försöker lura – jag vet inte vem, men det finns uppenbarligen folk som snitslat sin egen väg till helvetet.

Hamasledaren Haniye talade också till folket – eller var det till världen?
Kanske talade han till Obama som han tror ska göra dem respektabla.
Haniye var dock mera försiktig och talade fortfarande från sin ekande bunker.
Han berättade hur hans folk skrämt israelerna på flykten och ja, bla bla bla - ni vet.

Jag kan inte bestämma mej för om det är läge att börja tycka synd om dem eller inte.
Jag kan heller inte bestämma mej för om de själva är offer för sin religion som tydligen tvingar dem in i detta elände eller om de utnyttjar denna religion i själviska politiska syften.
Jag vet faktiskt inte.

Vad jag vet är att all sorts fanatism är av ondo för det tvingar folk till ett tunnelseende och förhindrar all form av kritiskt tänkande.
Tveksamhet är förbjudet och tolerans är straffbart.
En påtvingad religion missar alltid målet.
De drabbade störtas i fördärvet utan att egentligen förstå varför.

Hamas beställningsverk blev en tragisk uppvisning i glödande fanatism.
Barn, kvinnor och åldringar offrades medan ledarna med sina krigare slank ner i de underjordiska hålorna.
Detta ytterst fega och omoraliska beteende borde brännmärkas på gator och torg och inte som nu – glorifieras av plakatbärande människor med tomma ansikten.

Hamas beställningsverk blev en svidande skamfläck som spred sej och fick näring av ihåliga medelsvenssons.
Mitt i denna massa av ihåliga medelsvenssons tände tendentiösa mediapersonligheter eldar som höjde röstläget ytterligare en oktav.
Och elden spred sej...

När den oglamorösa moralen blev kastad på soptippen dansade den hållningslösa opportunismens råttor på borden.

, , , , , , , , , , , , , , , , , , , ...
T T T T SP SP SP SP K K K K K Y Y Y Y B B B B SvD SvD SvD SvD HD HD HD HD SDS SDS
SDS SDS AB AB AB AB AB D D DB DB DB DB VG VG VG VG DN DN DN DN DN DN DN
Bloggar:IiS MXp FiM Sapere aude! Bertils blogg M-ö aktualia Ilya Meyer Jihad i Malmö Rabnor