Falsk varubeteckning

Välstylade fredliga demonstranter.

Egentligen tycker jag mest synd om de stackars israeliska värnpliktiga som beordrats ut för att ’baby-sitta’ demonstranter i stället för att få vara hemma med sina familjer och förbereda shabat.

Den falska varubeckningen syftar naturligtvis på de deklarationer de arabiska upprorsledarna gav innan den tjusigt arrangerade demonstrationsdagen ute i friska vårluften sparkade igång.
Det skulle bara bli några fredfulla och fridfulla demonstrationer för att tydliggöra sitt ogillande av Israel i största allmänhet och med Israels huvudstad i synnerhet.
Jerusalem–marschen kallad i dagligt tal.

Demonstrationen i Kalandiya i norra Jerusalem hade knappt fått upp ångan innan de vältränade bicepsarna trädde i funktion.
De kastade molotovcoctails och stenblock mot sina baby-sitters och allt fagert tal om en fredfull demonstration visade sej naturligtvis bara vara en rökridå.
Den kolsvarta rökridån materialiserades dessutom av bildäck man tuttat fyr på i gammal god tradition.
Om detta innebär att palestinierna framöver kommer att tvingas köra omkring på fälgarna får framtiden utvisa.

Att vara en up-dated demonstrant kostar på.
Man kan inte vara klädd hur som helst för då kan ju det katastrofala inträffa att CNN inte består dem med vederbörlig uppmärksamhet.
Nej på med linnet och arafatschalen och välj ut några stenbumlingar som räcks fram av villiga barnahänder.
Därefter är du redo att intaga världens TV-soffor.

Det hela är naturligtvis en show som älskas av massorna men jag tycker fortfarande mest synd om de israeliska värnpliktiga som på själva fredagseftermiddagen tvingas utföra detta skitjobb.


Läs även andra bloggares åsikter om Israel, palestinier, Jerusalem-marschen, Kalandiya, CNN, ...

Det jihad-kristna Bilda

Studieförbundet Bilda (f.d. Frikyrkliga Studieförbundet) lever dåligt upp till sitt namn.
Vi har för någon vecka sedan sett och hört hur representanter för Bilda demonstrerat sin brist på bildning och sin uppenbara respektlöshet för andra människor.
De har förnedrat och grovt förolämpat utsatta människogrupper med en totalt okristlig jihad-kristendom.
Tillhör man en organisation med detta namn så förpliktar det men här har representanter för Bilda i stället gett oss en skrämmande bild av hur snacket i den organisationen går.
Framtiden får utvisa om de överhuvudtaget är bildbara.

Att vara kristen betyder inte längre att vara en Kristi efterföljare utan numera ingår det att man också bör välja bort och utesluta vissa människor.
Bort, bort.
Så gjorde nazisterna också.
Man ska fjärma sej så mycket det går från juden Jesus och hans folk för då vet man att man håller sej inom den politiskt korrekta mittfåran och kan ostörda fortsätta med sin hatpropaganda till ackompanjemang av folkets ljubel.
Man är ju så vansinnigt både liberal, vidsynt och tolerant...

Hur genomför man då dessa akrobatiska övningar?
Jo i stället för att följa Jesu missionsbefallning som talar om ALLA människor så tar man under sina vingars beskydd människor man vet är ute efter struparna på det folk som kan följas i rakt uppstigande släktled till Kristus själv.

Finemang, då kan man slå två flugor i en smäll.
Man visar omvärlden hur gudeligt godhjärtad man är samtidigt som man med hela sin jihad-själ motarbetar och förtalar judarna.

Vilken lycka att det finns palestinier att tillgå i detta ’ädla’ syfte.
Jag undrar stillsamt vad palestinierna skulle säga om de förstod att de bara är ett medel i kampen mot judarna?
Ett medel Bilda och Diakonia använder sej flitigt av.

Om den svenska kristenheten verkligen brydde sej om palestinierna skulle de först och främst uppmana dem att söka fredliga arrangemang med Israel för utan Israel kommer det aldrig att bli något Palestina.
Ett Palestina utan support av Israel skulle självdö inom en snar framtid – såvida de inte tänker fortsätta att bete sej som super-offer med super-bidrag även bakom egna gränser?

Diakonia påstår att de arbetar i Israel och i de palestinska områdena men det är en absurdt krystad sanning.
Släng ett öga på deras samarbetspartner så ser du att de allra flesta är palestinska organisationer, 25 stycken, medan endast 4 finns i Israel.
För att förstärka slagsidan ytterligare är en av de 4 den ökända organisationen B’Tselem och de övriga tre är organisationer som enbart sysslar med arabiska affärer.

Jodå – Diakonia arbetar i Israel... men MOT Israel.
Helhjärtat, med hela sitt jihad-hjärta.

Bilda då?
Jo, de hjälper Diakonia i dess ’seriösa’ uppdrag att utbilda jude/Israel-hatare och deras energi är outtömlig.
Inga metoder verkar vara dem främmande bara de ligger rätt i tiden - och visst gör de det.
Helt rätt i tiden.
I denna vår tid predikar Hamas i FN’s salar i Geneve och Ashton sitter ännu kvar i sitt elfenbenstorn.

Sista halvan av mars och en bit in i april tänker Bilda bjuda sina tilltänkta offer lite kultur.
En konstutställning i Immanuelskyrkan i Stockholm de kallar Det håliga landet som naturligtvis ska vara en allegori på Det heliga landet.
Dragplåstret skulle vara affischen ser du här ovanför med juderåttor som glatt knaprar i sej palestiniernas förlovade land...

Nassarnas juderåttor är uppenbarligen seglivade.
Sega, bruna råttor.

När skammen gick upp på torra land gav Bilda upp sin bästa bild (naturligtvis väljer man ut sin bästa bild för en affisch) och bytte ut den mot något mera slätstruket.
De var liksom tvungna för annars hade grupptrycket tvingat dem till förklaringar med risk för oönskade kullerbyttor.
Vad man vill med utställningen är ju inte att försöka förstå konflikten utan bjuda publiken på hemmabyggda snabbrecept i tyckanden - och hoppas att ingen märker något.

I Bibel talas det mycket om sinnesändring men jag tvivlar på att det var en sinnesändring som fick Bilda att plocka bort sin favoritaffisch.
Sinnesändringar kommer inifrån men i det här fallet föll råttbilden bort på grund av yttre tryck.
Inte riktigt samma sak skulle jag vilja säga.

Varför håller Bilda och Diakonia på så här?
Varför trasslar de in sej i politik som de oftast inte har något egentligt begrepp om och helt egenmäktigt delar in mänskligheten i onda och goda.
Eftersom de inte orkar (vill? vågar?) studera ämnet med öppna sinnen så faller de i farstun för den gamla stereotypen om ’the underdog’.
Man bestämmer sej raskt för vem som är the underdog, den svagare, och sätter sedan på honom både änglavingar och gloria.
Lätt som en plätt eller om du så vill – klart som korvspad.
Inte behövde man tänka till själv heller.
Att ställa sej frågan om the underdog möjligen kan ha några egna små fel och brister är naturligtvis helt oacceptabelt.

Palestinierna som genom åren finslipat sina metoder att framstå som ’the underdog number one’ kan numera räkna in ’die dumme Schweden’ bland dem de duperat.
Bilda och Diakonia är lysande exempel på detta fenomen men jag är säker på att du kan bidraga med ytterligare exempel.

Tillbaka till konstutställningen och råttorna.
En reflexion så här på sluttampen – skomakare bliv vid din läst.
Pastorer med beväpnade råttor i blick skulle göra väl i att hålla sej till predikandet och låta andra mer begåvade personer sköta konsten.
Att dessutom behöva påminna pastorerna om att ingen blir specialist efter ett par veckors turistande i området känns lite häftigt men visar sej likväl vara nödvändigt.
Amen.


Läs även andra bloggares åsikter om Bilda, nazister, palestinier, Diakonia, Israel, Ashton...