I varje nyhetssändning idag har vi hört den - Tseva Adom, Tseva Adom, Tseva Adom.
Detta är varningslarmet att en Kassamraket eller något ännu större kommer att landa och sprängas i småbitar någonstans i närheten. Ingen vet om den kommer att hamna i en åker eller i en barnvagn.
Tseva Adom inger en kuslig känsla. Den låter iskall och metallisk och känns långt in i ryggmärgen.

Vi har sett videosnuttar hur befolkningen i Sderot springer för att söka skydd - deras erfarenhet säger att det är mödan värt att lägga på ett kol, annars kanske du snart är på väg till sjukhuset med blåljus och larmande sirener.
En komisk variant var några officiella europeiska besökare iklädda svarta kostymer, vit skjorta och slips. Tseva Adom ljöd och folk började springa, dock inte europeerna. De ökade möjligen steglängden något men bibehöll sin värdighet. Den gick inte att rubba - inte ens när livhanken stod på spel.

I dag fick Sderot sällskap av Askelon som fick ta emot
7-8 bamsestora GRAD-raketer som kan jämföras med Katyushas. Ett flerfamiljshus fick en direktträff och folk blev naturligtvis skräckslagna. Chockade och förtvivlade men lyckligtvis endast med lättare skador.
Hålet raketen slet upp var STORT, mycket stort.
Inte Kassamstort utan Katyushastort.

Det israeliska flygvapnet har följdriktigt skjutit riktade raketer ett antal gånger mot mål i Gaza. Inte på måfå som gazanerna gör utan mot specifierade mål. Detta har dock inte hindrat att barn blivit träffade och det känns inte alls bra. I krig gäller hårda bud och nu när Hamas bett om det här kriget så har de fått smaka en del jobbiga saker. Det är inget någon här i Israel är stolt över och ingen kommer på tanken att dela ut godbitar på gatorna för att fira någons död.
Den ritualen får araberna själva syssla med.

Jomenvisst är hela situationen trist, speciellt när man tänker på att om bara Hamas och co. slutar skjuta sina raketer in över Israel så hade friden lägrat sej.
Kanske inte freden men friden.
Det skulle inte finnas någon anledning för trupper att gå in och rensa upp bland buset eller att skjuta prick på killarna som slungar iväg raketerna. De israeliska soldaterna vill inget hellre än att stanna hemma hos fru och barn och gå till sina jobb, även om det är enformigt ibland.

Det är konstigt - gazanerna fick Gaza av israelerna men i stället för att bygga upp sitt land har de förvandlat det till en enda stor avskjutningsramp.
De hade en chans men nu när vi har facit i hand kan vi bara utdela betyget - UNDERKÄND!