Kommer de att göra det eller inte?
Det är frågan.

I kväll oroar sej folk, inte utan orsak, för att fanatikerna i Gaza ska försöka spränga stängslet mot Israel i morgon. Hamas och co. tänker ta kommandot över media genom ytterligare en av många demonstrationer. De planerar att ställa ut folkmassor längs hela stängslet mot Israel och de vet att israelerna är skräckslagna för att de dessutom skulle försöka sej på ett genombrott - så därför tiger de.

När generalrepetitionen genomfördes vid gränsen mot Egypten för några veckor sedan började hela evenemanget med att de styrande i sina sidenkravatterna skickade fram kvinnor och barn. Om de tänker göra en liknande manöver i morgon så har de värnpliktiga order att skjuta. Först varningsskott men sedan också med skarpa skott.

Jag avundas verkligen inte de unga killarna om de på grund av situationens allvar tvingas gå lösa på kvinnor och barn. Hamas litar naturligtvis på att de blödiga judarna inte kommer att orka med en sådan sak.

Giora Eiland, en kille jag har stor repekt för, sa att vi inte har något val, för att släppa in Hamas och låta landet översvämmas av Gazaterrorister är inget alternativ.

En sådan massiv demonstration som den som uppenbarligen planeras har säkert backning av herrarna i Iran. De proklamerar ju dagligen Israels snara hädanfärd och en invasion från Gaza kunde ju vara en hjälp i den riktningen.


Fy sjutton, hur har det kunnat bli såhär?
Hur orkar vi leva våra vardagsliv med dessa hot ständigt hängande över oss?
Hur kan det vara att man tar det som den naturligaste saken i världen att man ska ha en fungerande gasmask till hands?
Hur kommer det sej att man vid utflykter till vissa områden tar pistolen med sej?
Hur kan vi bli så vana vid visiteringar när vi tänker oss in i en offentlig byggnad (för att köpa hårshampo t.ex.) att vi sträcker över väskan automatiskt och sedan oberörda traskar genom säkerhetsspärren.

Har vi fel eller har de fel?
Kanske är det fel att vi försöker samsas på denna lilla landremsa som heter Israel?
Kanske borde en av parterna bort?

Eftersom judarna återkommit till sitt land efter en alltför lång bortavaro och fick sin stat för bara 60 år sedan, är chansen att de lämnar landet igen obefintlig. De har byggt upp det och skyddat det med sina liv för de vet och har skriftliga bevis för att landet är deras sedan tidernas begynnelse.

Judarna BEHÖVER detta lilla land för de har inget annat, medan araberna inte behöver det. De kringliggande arabiska länderna är mega-stora och eftersom folk invandrade därifrån i stora mängder när det blev ekonomiskt intressant p.g.a. judarnas idoga arbete och medföljande begynnande välstånd, så vore det naturligt om de återvände dit i.st.f. att göda konflikten.
De "förståsigpåare" som så frikostigt delar med sej av sina visdomsord om hur israelerna ska eller inte ska bete sej skulle säkert(?) genom generösa bidrag göra hemflytten ytterst angenäm.
Nej, de blev i stället kvar, för i inget arabiskt land har de så stor personlig frihet - för att inte tala om både jobb, försäkringar och pensioner.

I Israel är det gott att vara - tycks de säga, men helst då utan judarna.

Alltså är vi tillbaka på ruta ett.