20 februari 2008

Så vad ska hända med Jerusalem?
Vilket Jerusalem?
Västra Jerusalem, Östra Jerusalem?
Judiska Jerusalem, arabiska Jerusalem?
Gamla stan? Maale Adomim?

Vad jag menar är att man bör reda ut begreppen innan man bildar sej en uppfattning om vilket Jerusalem man tänker diskutera.
Delas eller inte delas?
Olmert vidhåller att man överhuvudtaget inte börjat tala om Jerusalem under förhandlingarna och än mindre delat upp staden.
Araberna säger att det har man visst gjort.
Tsippi Livni säger ingenting. Hon vidhåller att hemliga förhandlingar fungerar bäst men detta sagt under förutsättning att förhandlarna har folkets fulla förtroende.
Och det har de inte.
Förhandlarna får oss inte att tro på deras ord och heller inte att de vet vad som är bäst för Israel.
Eller ens att de bryr sej...

Jerusalemkonferensen pågår just nu med många intressanta talare. Senator Brownback från USA talar klartext och säger att han inte tror på idén om ett självständigt Palestina. Det känns befriande att höra någon tala som inte är fånge i grumliga idéer härrörande från The State Department. Han förordar ett samarbete mellan Jordanien och Israel för att finna vägar till framsteg för araberna i Judeen och Samarien enligt tankar som utformats av Benny Elon i "The Israeli Initiative."
En annan imponerande talare är Netanyahu. Han påstår att om Israel ger upp delar av Jerusalem så kommer staden att bli ett Mecca för terrorism och han kan inte för sitt liv förstå hur Shas med gott samvete kan medverka till detta.
Netanyahu har ju liksom haft rätt förr.

Här kommer ett resonemang in från en klok vän i Sverige. Han säger att vi i demografins namn bör avyttra vissa arabbyar i Jerusalems yttre gränsområden men behålla säkerhetskontrollen där.
Han menar vidare att kan USA ha armébaser på olika platser runt klotet så kan Israel ha vissa säkerhetsuppdrag på sin bakgård.

Detta låter klokt och riktigt men jag undrar hur Israel ska få araberna att signera ett dylikt dokument. Det skulle aldrig gå "bara" med judisk envishet utan här fick andra nyckelspelare också göra en insats.
Även arabiska sådana.

Som det ligger idag så är klokheten satt på sparlåga för att passa in i den eviga politiska korrekthetens namn.
I den farliga politiska korrekthetens namn.

2 kommentarer:

Jacobssons tankar sa...

Tycker om Bibis kommentar när det diskuteras huruvida Olmert och Livni diskuterar Jerusalem med araberna "om det ser ut som en anka och går som en anka så ÄR det en anka......". Och visst har han rätt. Tror inte att araberna skulle säga att det pågår förhandlingar om Jerusalem om inte så var fallet. Ingen rök utan eld sägs det.

USAs tankar på NATO-trupper i Judéen och Samarien verkar vettig. Kanske vågar dom stoppa terrorn mot Israel. FN trupp verkar i alla fall inte klara av att leva upp till de deklarationer som FN gör, kanske USA ledda trupper kan.
Länk: http://www.breitbart.com/article.php?id=080220083820.xi4xhr1x&show_article=1

Gita sa...

Det där med ankan är kul. Det handlar ju om att kalla en spade för spade.
Det borde ju i rimlighetens namn inte ligga i arabernas intresse att påstå något som inte är sant för i det här fallet skulle det ju innebära att regeringen faller och förhandlingarna bryts och att de därefter kommer att föras i en helt annan, mera verklighetsnära anda.
Om NATO-trupper i ett senare skede kommer att placeras på andra sidan den gröna linjen så kan de ju också passa på att byta ut FN-trupperna i södra Libanon mot rejäla NATO-killar som får gå ut efter mörkrets inbrott! (Jo, jag läste det faktiskt en gång - att de skulle hålla sej inne när det var mörkt för ute kunde det vara farligt...)
Om det är sant har jag ingen aning om.