09 februari 2008

För många i Sverige hör nog Israel och politik intimt samman. Det är riktigt på många sätt för allting här andas politik. Vi pratar politik, vi läser politik, vi diskuterar politik och vi blir naturligtvis dessutom ofta ilskna på allt vad politik och politiker heter.

Nu ska jag berätta om något som jag hoppas inte kommer att bli politik. Jag ska berätta vad jag ser från mitt fönster där jag sitter och jobbar. Fönstret är smutsigt och utrustat med många "vädringsmöjligheter." Tillpassningen är minimal och sprickorna mellan ramen och väggen är inte speciellt diskreta.
Detta kan man jämföra med hur partnern på andra sidan frukostbordet ser ut - efter ett antal år så ser man det inte.

Utanför är det grönt och skönt. Jag ser två olika sorters palmer, en bananplanta, 3 rakryggade cypresser och flera okända jätteträd. I bakgrunden ligger Gilboa och ruvar. Det Gilboa som för alltid är förknippat med Saul som där begick sin egen hädanfärd genom att störta sej på sitt svärd i striden mot filistéerna (Första Samuelsboken 31.)
Numera är Gilboa känt för andra saker som den årliga marschen på upp till 20 km. över dess böljande, gröna kullar och sina mörklila Iris.

Vad jag ser från mitt fönster är annars ett stenbrott som kanske inte är så inspirerande.
För cirka ett år sedan var vi ute och strövade i omgivningarna av detta stenbrott och fann då ganska många skelettdelar av vad som tidigare varit betande kossor. Vi gjorde oss omaket att frakta hem ett imponerande ko-huvud med välbevarade horn som numera till en del personers fasa "pryder" vår altan!

På min arbetsplats idkar vi konstnärlig verksamhet med vissa rutininslag. Vi producerar souvenirer och prydnadsföremål samt smycken och andra kuriösa ting. Lokalerna är ruffiga (kommer du ihåg fönstret?) men som vanligt är det arbetskamraterna som är den viktigaste kärnan - och de är suveräna. Var och en efter sin näbb och ingen näbb är den andra lik.

Det är ett fritt ställe där flextid är en naturlig ingrediens. Byggnadens ålder och elledningarnas kondition gör att när vi vill koka kaffevatten måste vi avlasta el-nätet från någon annan elkälla som nu i vintertid oftast är det fristående värmeelementet. När det börjar kyla om benen upptäcker vi att någon som vanligt glömt sätta på elementet efter fikapausen.

Jag kommer att inflika lite mer om själva kibbutslivet då och då för det är verkligen något nytt för en skånsk grebba. Nytt och annorlunda och ganska underbart - beroende på hur man ser det, är det väl bäst att jag tillägger...

I Sderot med omnejd har det varit en jobbig dag igen med totalt 32 Kassamattacker. Krigstillstånd råder. Två hus fick direktträffar med tillhörande förödelse --- allt medan Olmert sitter uppe i sitt elfenbenstorn och bara ler.

Inga kommentarer: