En hel del tid har de senaste dagarna gått åt till att hyfsa till en debattartikel till en svensk tidning. På något vis blir tankevärlden blockerad för annat då man hela tiden mal på vad som borde komma med men kanske ännu viktigare - vad som inte borde tas upp.
När man väl skickat in texten utbryter den stora lättnaden. Man bryr sej liksom inte mer för nu är det utlämnat åt andra att bestämma över dess öde.

Det finns en kille, Barry Rubin, som regelbundet skriver i Jerusalem Post.
Han är fenomenal på att berätta och undervisa om hur araber tänker och hur de är styrda av sin kultur och sin religion. Detta är svårbegripligt för de flesta västerlänningar och resultatet blir alla dessa brutna löften och missade chanser.
Han tar upp uttrycket "the good guys" och förklarar att det då inte alls handlar om Abbas och hans killar utan i folkets ögon så är det gängen med vapnen som är "the good guys".
Det är därför Hamas är så populära - de kämpar och slåss och vägrar någon som helst kompromiss. Kompromiss är förräderi och att vara "moderat" betyder att man är feg.
Abbas sitter ena dagen i förhandlingar med Olmert och nästa dag åker han till Damaskus på ett arabisk toppmöte och säger där till sina bröder att Israel för en kampanj för att utrota det palestinska folket. Det är tydligen så man måste uttrycka sej för att bli respekterad i arabvärlden.
Västvärlden som inte tycker sej ha råd med en nedfläckad Abbas kallar sådant tal för "överhettad retorik..."
En annan slutsats av Rubin är att det är helt omöjligt för Abbas att förhandla fram en fredsuppgörelse med Israel för det skulle betraktas som "förräderi mot den palestinska saken" och snabbt göra honom till en f.d. president.

Det finns två orsaker till att Abbas och Fayad fortfarande sitter kvar på sina poster.
Den första orsaken är IDF som opererar på Västbanken. Hade de inte hållit tummen i ögan på Hamas så hade de lätt tagit över ruljansen.
Den andra orsaken är pengar. Abbas och Fayad drar in miljarder till projekt som man inte med största välvilja kan kalla rumsrena. De ser också till att få vapen och annan krigsutrustning från de blinda och döva idioterna i väst och sådant kan inte ens den mest förhärdade terrorist säga nej till.
Det är få av de initierade som betvivlar att både slantarna och vapnen inom en snar framtid kommer att kontrolleras av Hamas.

Väst tror också att palestinierna tänker pragmatiskt och at de i alla situationer föredrar en egen stat och ett bättre liv. De glömmer eller bortser från att extrema tankegångar inte tar sådan hänsyn. Man tror att bara Israel ger dem vad de begär och resten av världen ger dem pengar och vapen så kommer de att tacksamt att acceptera västs spelregler.
Det sorgliga axiomet väst adopterat innebär att var gång de palestinska ledarna förkastar ett fredserbjudande så beror det på att de inte blivit erbjudna tillräckligt mycket.
Alla vill ju ha framgång så varför inte också palestinierna? Kruxet är bara att framgång för en palestinier fortfarande räknas i antalet judar de lyckats mörda.

Kanske man skulle göra som Condoleezza och andra - leka låtsasleken och inbilla sej att ondskan och hatet inte finns och sedan leva lyckliga i alla våra dagar.