13 mars 2008

En dag full av motsägande uppgifter.
Barak säger ett medan Olmert säger något annat.
Livni har visst en tredje uppfattning som hon förmodligen inhämtat av Condoleezza som hon nu avlägger visit hos.
Jerusalem Post berättar att upprensningarna i Gaza kommer att fortsätta medan Haaretz vidhåller att en överenskommelse med Hamas och co. är nära.
Ingen tror någonting och ingen bryr sej.
Allt har redan sagt alltför många gånger.

I går dödades fyra sedan länge efterspanade terrorister i Betlehem och det utlöste naturligtvis den nu så kända ryggmärgsreaktionen. Kassamraketer mot Sderot.

Ja, det är en salig soppa som börjar lukta både mögel och vidbränt. Enda möjligheten verkar vara att slänga hela härligheten och börja om på ny kula.

Jag har undrat över en sak.
Om Israel bygger ett hus i östra delen av Jerusalem så ekar rymden av fördömanden.
Nå, nå Israel, har ni inte läst vad som står i början av den något skamfilade Roadmap For Peace?
En annan företeelse som också står i början av denna vägkarta är att palestinierna snabbt och effektivt ska plocka bort all hatpropaganda från media, moskeer och skolböcker. Från gatan också naturligtvis.
Om ni vill veta sanningen - och det vill ni väl - så har detta blivit etter värre bara sedan Annapolis. Där kan ingen skylla på Hamas för denna hatverksamhet ligger helt under Abbas beskydd,
Nå, världen? Var är ni nu då?

Jag tänker inte påstå att jag är förvånad för detta följer bara ett glasklart mönster där araberna ursäktas och urskuldas för att därefter gå helt fria.
Att kräva något av en palestinaarab är ju att likställa vid en dödssynd.
Hade vi haft ledare som inte alltid väljer arabernas bästa framför judarnas, så hade vi åtminstone kunnat börja att ta saker och ting i sin rätta ordning.

2 kommentarer:

Jacobssons tankar sa...

Jag tycker det är gott att läsa den här bloggen eftersom den ger en bild av hur människan i Israel ser på saker. Annrs är ju de flesta bloggar som är pro-Israelitiska skrivna av svenskar i Sverige, förutom Dick Haas. Undrar vilket land på jorden som skulle acceptera att dess befolkning dagligen beskjuts? Jag är övertygad om att till och med vårt lilla land i yttersta norden skulle försvara sig. Men ändå vill världen att Israel inte ska beskydda sina medborgare. Nog är det väl konstigt. Alla har i alla tider haft ett ont öga till detta lilla folk. Redan för 2700 år sedan ockuperades landet och medborgarna forslades bort. Mellan åren 750 f.kr till 1948 e.kr har Israel varit en stat i endast 150 år. Tiden för Macabeerena. Kan dom inte nu få vara ifred och leva sitt liv?

Gita sa...

"Kan dom inte nu få vara ifred och leva sitt liv?"
När jag hör de där djupa suckarna från vänner och bekanta när något svårt har inträffat så är det precis det de frågar sej - fast utan ord.
"Dai, dai, - är det aldrig nog?"
- Att ställa frågan "varför" det vågar jag inte...