Visar inlägg med etikett Hatpropaganda. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hatpropaganda. Visa alla inlägg

04 september 2010

Fortsätta eller sluta?



Hur ska de ha det?
Hur ska det vara egentligen?
Fortsätta eller sluta eller båda delarna.
Kanske varken eller.

Abbas kräver stopp för all byggverksamhet på Västbanken och i Jerusalem och Netanyahu kräver stopp för all terror och all hatpropaganda.
Vems krav anses viktigast, har mest genomslag i debatten – Abbas eller Netanyahus?
Det beror naturligtvis på vem du frågar men om jag omformulerar frågan så här – vems krav har mest nyhetsvärde och figurerar mest i media – blir det kanske tydligare.
Med andra ord, vems krav är mest populära och vems krav går bäst hem i stugorna?

Visa mej den reporter, det nyhetsankare eller den skribent som inte stöttar Abbas krav om att byggverksamheten på Västbanken måste upphöra.
Nota bene, byggverksamheten för judarna.
Varför är det ingen som pratar om den arabiska byggverksamheten i samma område?
Det finns en massa arabiska bosättningar där araber bygger för araber så det bara skvätter om det men det är uppenbarligen som det ska vara för de bygger ju på ”arabiskt land”.

Gör de?
Hade det redan idag varit ”arabiskt land” hade det ju inte funnits mycket mer att förhandla om.
Om allt hade varit klappat och klart då ansträngde sej ju Obama i onödan vid de högtidliga ceremonierna för några dagar sedan.

Om du törs kan du ägna en stund åt den kusliga tanken att vissa delar av Västbanken kommer att tillfalla israelerna vid ett eventuellt fredsfördrag.
Ingen omöjlig tanke då luften regelbundet surrar om diverse landbyten.
Tänk om de områden där araberna idag bygger för fullt, utan att vi hör några mantra om ’ unlawful settlement activity’ och annat, en dag kommer att tillfalla Israel?
Nu tror jag inte att israelerna skulle göra så stor affär av detta – vill man kan man alltid reda ut saker och ting i efterhand.

Jämför detta med arabernas hus-rädslor när det är judarna som bygger.
Tala om att blåsa upp ett icke-problem till megalomaniska proportioner.

Om vi använder oss av samma resonemang som ovan kan naturligtvis, vid ett eventuellt fredsfördrag, hus och annat justeras i efterförloppet.
Jag t.o.m. snuddar vid tanken att de som inte fattar detta är klent utrustade upptill.
- Detta om Abbas krav, hans både populära och grymt populistiska krav.

Nu till Netanyahus krav.
Han kräver stopp för terrorismen och stopp för hatpropagandan.
Båda dessa företeelser är så djupt rotade i den arabiska traditionen att det verkligen kräver sin man att bli av med dem.
Inte bara sopa under mattan utan att dra upp eländet med rötterna.

Den största skillnaden mellan Abbas och Netanyahus krav är att Netanyahu vill rädda människoliv medan Abbas är rädd för hus.
Terrorism handlar bl.a. om att på det mest utsökta och det mest fasansfulla sätt avliva vanliga människor och hatpropaganda handlar om att förlora den ena generationen efter den andra.
Abbas är - som sagt - rädd för hus.

Hur var det nu vi började, jo om vi ska fortsätta eller sluta och vems krav som bäst gagnar mänskligheten.
Svaret är – nej förresten – efter det ovan sagda får du faktiskt skaffa dej en egen uppfattning.
Det kommer inte att vara lätt eftersom du förmodligen redan är färgad av alla tyckares tyckanden men gör ett försök.
Ställ husbyggande i relation till förlorade liv och förlorade generationer och vips, där har du svaret.

Grattis - världen har just nu berikats med ytterligare en självtänkande människa.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ...

04 april 2010

Förhandlingar - vad är det?


Israel beordras lyda och göra vad araberna kräver under tiden samma araber proklamerar och planerar för ökat våld.
Det är så mr. Obamas fredsmäkleri ser ut.

Obamas kravlista på Israel är lång men palestiniernas önskelista är ännu längre.
Varför de trots det i stora stycken sammanfaller får var och en fundera över.

Israels önskelista då?
Vilket skämt...

När man inte bryr sej om att åstadkomma något själv (vill ha, vill ha) så blir man expert på att hitta på ursäkter och sedan är steget inte långt till att börja ställa krav.
Kraven är ju egentligen så banalt löjliga att folk med ett någorlunda tillyxat förstånd borde reagera - men inte då.

Frågan är varför ingen vettig själ reagerar över att palestinierna kräver att man slutar bygga hus i Jerusalem innan man ens börjat förhandla.

Vad är då en förhandling?
En förhandling är när två parter möts och pratar om hur man ska ha det framöver – i stora drag.
Det är under förhandlingarnas gång man – i bästa fall – ska komma överens om vinster och förluster och det är först där man diskuterar parternas eventuella anspråk.

Vad palestinierna nu håller på med är att under käcka tillrop från Obama förvissa sej om att de kommer att få allt de önskar och begär vid en eventuell framtida förhandling.
Om LO går i strejk för att jobbarna inte är nöjda med arbetsgivarnas bud så gör de detta först efter att förhandlingarna havererat – inte innan de börjat.

Det har skrivits och tyckts massor om detta men var finns de röster som berättar för Abbas att han har fått detta beteende plus en hel massa annat om bakfoten?
Egentligen förstår jag inte varför israelerna bönar och ber Abbas - ’snälla söta, kom och förhandla med oss’.
Netanyahu borde istället följa den korrekta dagordningen i sådana sammanhang och säga till Abbas att om han vill förhandla med Israel bör han sluta skapa egna privata förbehåll, det ena mer fantasifullt än det andra.
När han kommit ner på jorden är han välkommen att höra av sej.

Nu säger förmodligen vän av ordning att enligt ’Vägkartan för Fred’ har Israel lovat att sluta bygga på ockuperad mark men eftersom palestinierna signerat samma vägkarta och likaledes lovat att sluta med all hatpropaganda så förstår vi att det inte är där kruxet sitter.
Vi vet alla vad som döljs - nej skroderas om - i palestinska skolböcker, vilken dynga som sprids i officiella media och vilka eldfängda hatpredikningar som avnjuts i moskéerna.
Abbas är väl inte dummare än att han förstår att så länge detta pågår för fullt kan han inte komma med några som helst krav på israelerna.
Därför är han är livrädd att Netanyahu (som inte är någon Olmert, huh...) ska ställa honom mot väggen och börja avkräva honom ett och annat så det är lugnast att helt enkelt störtvägra under vilka barnsliga förevändningar som helst.

Förresten – vad är generellt mest nedbrytande, husbyggen eller hatpropaganda?
Att bygga hus underlättar för kommande generationer.
Hatpropaganda producerar förlorade generationer.

Hur var det nu jag började?
Jo det var något om att paret Obama/Abbas kräver saker av Netanyahu samtidigt som palestinierna laddar för nya våldsdåd.
Finns det ett enda vettigt skäl för Netanyahu att lyssna på någon av dem?
Biståndspengarna från USA är idag mest en vanesak men det är ju det där med makt...
USA har makt och använder idag sin makt till att sätta sej på den judiska nationen till allmänt jubel från arabvärlden.
Detta är naturligtvis musik i Obamas öron så han sätter sej ännu lite tyngre och nu jublar även vänstern.

De palestinska ledarna uppmanar fotfolket att starta ett nytt uppror de så insmickrande kallar ”popular resistance”.
Snygg benämning på ett allmänt snuskigt beteende.

Sen var det det här med språket.
Palestinierna säger de tänker genomföra fredliga demonstrationer... genom att kasta iväg stenblock mot judar.
OK, det är inte första gången vi ser detta smått absurda ordvrängeri så vi är inte längre förvånade.
Vad som är förvånande är att ingen frågat de som blivit stenade om de ansåg att de varit utsatta för våld.
Kanske skulle någon svara nej – ”inte våld utan övervåld”.

Medan Obama fortfarande sitter tungt och svettigt på den judiska nationen kallar palestinernas ledarskikt till strid mot samma judiska nation.
Obama varken ser, hör eller förstår eller gör han det månne...?
I vilket fall kunde han inte bry sej mindre.

Palestinierna kallas till strid på fyra områden.
1. Folkligt motstånd vilket bara är en tjusigare benämning på tyranni och barbari.
2. Politiskt motstånd.
3. Ekonomiskt motstånd.
4. Legalt motstånd.

Om ovanstående är palestiniernas bidrag till avdelningen för ’förtroendeskapande åtgärder’ är det kanske inte så underligt om israelerna är aningens fundersamma inför deras ärliga uppsåt.
Inte underligt alls...
Egentligen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ...

23 januari 2010

Gottepåsar


Nedanstående kunde lika gärna haft som rubrik ’gester med livet som insats’ men av ren snålhet valde jag det kortare alternativet.

Det har gått troll i det här med gester.
Gester för att blidka, gester för att smöra och för att tala om för motparten hur snäll och vänligt inställd man egentligen är.

Visserligen är ceremonielet runt en överenskommelse en komplicerad process här i Mellanöstern, en ritual, men att låta de lokala traditionerna styra internationella förhandlingar är att ge folkloren mer tyngd än den förtjänar.
Mer tyngd än de nödvändiga kompromisser som krävs för en bestående överenskommelse.

Det krävs som bekant två för att dansa tango men det krävs också likvärdiga insatser och uppoffringar av de två existerande parterna när man ger sej in i förhandlingar.
Om man har anledning att tro att förhandlingar överhuvudtaget är en framkomlig väg i dagens förgiftade atmosfär är en annan historia som vi förmodligen inte kan undvika framöver.

Idag verkar det som om förhandlingar kan påbörjas endast om de föregåtts av gester.
Jag tycker i min enfald att det borde räcka med att ärligt lägga fram sina positioner för att sedermera ställa dessa i relation till motpartens men – inte då.
Det krävs att de som kommer att sitta på andra sidan förhandlingsbordet först får sina gottepåsar innan någon kan komma till skott.

Det är egentligen underligare än så – gottepåsen bör innehålla sådant som står på förhandlingsagendan och helst löften om att utgången av förhandlingarna kommer att bli i enlighet med motpartens krav.
Hänger ni med?
Om inte så är ni ursäktade för hela företeelsen är så vansinnigt absurd.
Som om arbetsgivarna måste lova arbetstagarna att de kommer att få allt vad de begär redan innan några löne-och-anställningsförhandlingar inletts.


I Mellanöstern kan de förväntade gesterna vara typ att släppa ut dömda terrorister (det heter visst extremister nuförtiden...) och kriminella på grönbete, plocka bort skyddande väghinder så att framfarten för dessa terrorister (förlåt extremister) underlättas, låta dem få det polisiära ansvaret för ytterligare områden – som om de inte skulle ha nog problem med de områden de redan idag har ansvar för och naturligtvis säckvis med guldpengar.

Som de ärliga sanningssökare ni är antar jag att ni redan nu är brydda över en sak – att vi har talat om gester från endast en av parterna.
Israeliska goodwill gester.
Nå, hur blir det med goodwill gester från den palestinska sidan?

Hör ni hur det ekar???
Ekot ni får tillbaka säger att en sådan fråga är förbjuden att ställa.
Störtförbjuden.
Inte kan väl någon begära att de stackars palestinierna ska bidraga med några gester till elakingarna i Jerusalem och Tel Aviv – de är ju under ockupation...

För att göra klart en sak så ska jag i rättvisans namn erkänna att palestinierna visst bjuder på gester.
Gester i form av raketbeskjutningar från Gaza, bombsprängningar och granatexplosioner lite här och var och en aldrig sinande hatpropaganda.
Gester javisst, men knappast goodwill gester.

Om ockupationen finns bara en sak att säga – den hade kunnat vara över i stort sett när den inleddes om palestinierna visat någon som helst önskan att ta ansvar för sin egen framtid.
Det finns ingen anledning för någon att ockupera ansvarstagande människor.

Det finns symboliska gester, tomma gester och så finns det livsfarliga gester.
De oanständiga gesterna lämnar vi därhän.
Israel förväntas bjuda sin motpart på gester som innebär livsfara för befolkningen så varför skulle de genomföra ett sådant projekt när motparten på sin höjd redovisar sin likgiltighet?

Slutsats.
Inga fler ensidiga gester.
Inga fler livsfarliga gester.
Inga fler gottepåsar till palestinierna innan de visar att de är beredda att åtminstone göra en ansats att återgälda på ett ansvarsfullt, rakt och hedervärt sätt.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ...


A, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, SvD, 2, 3, 4, 5, 6, DN, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, Gp, 2, 3, Dag, 2, Vlt, Blt, Sr, K, S, Vg, 2, 3, 4, 5, N, 2, Svt, Tv2, P, 2, 3, 4, Vl, Sk, Kri, 2, Y, 2, L, Ns, Etc, Hd, 2, 3, C, Ex, 2, 3, Kt, Tv4, 2, Sr, Ln, F, Svt, E

19 november 2009

Historieförfalskning på högsta nivå


Idag vet alla vad Gilo är.
Gilo är en stadsdel i Jerusalem – förlåt en ockuperad stadsdel i Jerusalem.
En stadsdel som araberna älskade att skjuta prick på för några år sedan och där invånarna nu förväntas leva utan tak över sina huvuden.

Denna stadsdel tillsammans med andra delar av östra Jerusalem var fram till 1967 ockuperade av Jordanien men när det Hashemitiska Konungadömet valde att dra ut i krig mot det lilla Israel och gjorde det oförlåtliga misstaget att förlora så hamnade dessa områden i Israels händer.
Israel tog sitt fulla ansvar för dessa negligerade delar av Jerusalem och annekterade dem till Staten Israel.

Ban Ki-moon, FN’s generalsekreterare kunde igår inte avhålla sej från att dra sitt tvivelaktiga strå till stacken.
Han påstod, rakt av, att Gilo var "conquered from the Palestinians in 1967."
"Erövrad från Palestinierna..."
Detta är inte bara en grov lögn, det är en oförlåtlig lögn som i högsta grad bidrager till att erodera FN’s redan starkt eroderade anseende.
Någon kunde väl ha förbarmat sej och viskat lite fakta i hans öra innan han vädrade sina synpunkter - om han nu alls var intresserad av några fakta?

För det första är Gilo och andra delar av östra Jerusalem inte ’erövrade’ utan tillföll Israel efter att de framgångsrikt försvarat sej mot stora delar av arabvärlden 1967.
För det andra tillhörde dessa delar av Jerusalem inte palestinierna utan var ockuperade av Jordanien.
Palestinierna var nätt och jämt födda då.

När man lyssnar på folk som anser de har något att bidraga med när det gäller Israels problem får man osökt intrycket att palestinierna en gång ägde världen innan de stygga israelerna kom och tog den ifrån dem.
Vad vi idag menar med palestinier ”uppstod” – eller möjligen skapades – 1964 då PLO bildades.
Denna organisation kom till stånd i avsikt att bättre bekämpa och i förlängningen förinta den judiska staten, och på den vägen är det...
Ban Ki-moon anser uppenbarligen att denna målsättning är så hedervärd att den rättfärdigar palestiniernas krav på de östra delarna av Jerusalem.
Speciellt som de var de förra ägarna... – enligt Ban Ki-moon.

Historieförfalskning.
Historieförfalskning på högsta nivå.
Historierförfalskning så grov att ett skolbarn lätt kunde ha korrigerat honom.

Om Ban Ki-moon fortfarande tror att israelerna ’erövrade’ de östra delarna av Jerusalem ’från palestinierna’ tror han kanske också att denna stad varit palestiniernas huvudstad – någon gång någonstans.
En historieförfalskning lämnar fältet öppet för ytterligare historieförfalskningar som bekant.

Denna fadäs bjuder på intressanta frågor vad gäller Jerusalems framtida status.
Vi känner till att palestinierna aldrig varit intresserade av Jerusalem förrän Arafat kom på att det kunde vara en taktiskt suverän grej att utnyttja denna stad i kampen mot israelerna.
Han lyckades.
Ingen stad är idag i hetare hetluft än Jerusalem.

OK – världens storheter vill spela ’according to the book’.
I denna bok står det att delar av Jerusalem är ockuperade.
Om de läser ytterligare ett kapitel i den boken ser de att palestinierna förväntas – sedan många herrans år – stoppa all hatpropaganda mot Israel.
Eftersom detta är något de verkligen är bra på så är det naturligtvis ingenting de tänker sluta med – i synnerhet som de inte har någon press på sej att göra detta.
Om Obama eller någon annan i gänget händelsevis nämner att det kunde vara lämpligt att palestinierna slutar kalla judarna för apor och svin m.m. (lite tjatigt i längden) så gör de det i en avslutande bisats när utandningsluften ändå håller på att ta slut.
Underförstått – kör på som vanligt.

Jodå, de kör på som vanligt vilket vi såg och hörde för några dagar sedan då man i Ramalla hade en minnesceremoni på dagen fem år efter Arafats död.
Man hade bl.a. engagerat barn som visade prov på hur hatpropagandan genererar den ena förlorade generationen efter den andra.
Här några citat.

"The Jews poisoned him and I hate them very much. Allah will repay them what they deserve."

"Well, I don't know what he died from, but I know it was by the Jews."

One boy praised Arafat because he was a "fighter who did things through violent struggle" and who "did not make peace."

Något som inte är historieförfalskning är således den pågående och ständigt accelererande hatpropagandan som palestinierna hanterar med mästarhand.
Den fortsätter att fostra nya generationer i hat vilket bildar en effektiv propp för en eventuell framtida försoning.

Kunde detta möjligvis vara värt ett uttalande, Ban Ki-moon?
Ett uttalande utan historieförfalskning.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ...

D

21 juli 2009

Speglar till palestinierna


...... men låt det gå snabbt.
Man kan ju inte gå omkring och vara okunnig om vem man är hur länge som helst.

Min favoritpalestinier (hmmm...) är Saeb Erekat.
Han är, med sin snubblande engelska och resonabla/västerländska framtoning CNN’s guldkalv.
Han missade inga lektioner när han lärde sej umgås med media och känner väl till fördelarna av att kalla sina utfrågare vid förnamn.
Det blir liksom mera intimt så.

Nåväl, Erekat träffade nyligen den iranske utrikesministern Mottaki i Sharm-e-Sheikh.
Det var inte så att de råkade springa på varandra utan de hade ett avtalat möte där de gav varandra tips om bästa sättet att odla rosor.
Nej inte så.
Erekat fick sej till livs Irans synpunkter på hur samförståndet med Hamas borde utformas för att göra iranierna på gott humör.
Även palestinierna vet att Iran är en makt att räkna med som man gör väl i att helt enkelt rätta sej efter.

Att träffa Irans utrikesminister gör palestiniernas allt-i-allo glatt utan några som helst förhandsvillkor medan palestiniernas president vägrar träffa Netanyahu utan att en rad hemmagjorda villkor först uppfylls.
"Där ens hjärta är..."
Jag kan inte hjälpa att jag undrar om palestinierna verkligen är intresserade av några förhandlingar med Israel och egentligen behöver de ju inte bry sej - de har ju Obama...

Erekats bravader slutar inte här.
Han skapade häromdagen ett nytt bevingat ord.
Efter att Netanyahu berättat för sina ministrar och den samlade pressen att han kräver samma rättigheter för judar som för araber – bl.a. att bo var som helst i Jerusalem – blev Erekat uppringd av CNN.
Surprise, surprise.
Denne allvise man rådde där Netanyahu att 'berätta för folket inte vad de vill höra utan vad de behöver höra'.
Erekat vet han.

Nu är det hög tid att ställa Erekat framför spegeln.
När tänker Erekat berätta för palestinierna – inte vad de vill höra utan vad de behöver höra.
Palestinierna behöver höra att deras UNRWA-flyktingar aldrig kommer att befolka Israel, vilket Erekat mycket väl vet.
Detta vågar han naturligtvis inte säga utan fortsätter att klia dem i öronen med sagor om snar triumf.
Med sådana ledare......

Det finns en person vid namn Daoud Kuttab som någorlunda regelbundet skriver i Jerusalem Post.
Överskriften på hans senaste kria var ”The settlement freeze – a definitive test of Israel’s intentions.”

Nu behöver vi ytterligare en spegel.
Det är faktiskt en stor del av mänskligheten som ser palestiniernas ovilja att sätta stopp för all hatpropaganda i radio/TV, tidningar, skolböcker och moskéer som det definitiva testet på palestiniernas avsikter.
Jag valde medvetet att inte ifrågasätta deras förmåga att effektuera detta utan endast konfrontera deras ovilja.
Al Jazeera är ett utmärkt exempel på deras handlingskraft – när de dem så lyster.
Ni har väl lagt märke till hur de slänger ut och bojkottar denna mediamogul lika ofta som de sedan välkomnar dem tillbaka.

Vi skulle kunna utvidga galleriet framför spegeln till de provokatörer som försöker sätta Israel på pottan genom att köra ruffiga båtar mot Gaza innehållande mängder av propagandister, mediafolk och fotografer men beklämmande lite av sådant som gazaborna verkligen behöver.
När dessa båtar efter några taffliga styrkedemonstrationer ledsagas in till israelisk hamn så genomsöks lasten, rensas på vapen och annan bråte och om det sedan återstår några varor av värde transporteras de till Gaza i en av de ca. 50 lastbilar som dagligen förser gazaborna med förnödenheter.

Tänk så många givarslantar havets och vågornas betvingare hade kunnat spara genom att avstå från båtturen - hur romantisk den än kunde vara - och i stället forsla varorna till Gaza via ordinarie transporter.
Detta är naturligtvis alltför simpelt och ospekulativt även om de då kunnat undgå skammens rodnad på kinderna när de konfronteras med sin spegelbild.

Att se sej själv i en spegel är inte alltid upplyftande men är förr eller senare nödvändigt.
Det underlättar dock om du själv tar initiativet och inte väntar till du blir tvingad av en allt mer irriterad omgivning.

Bloggpärlor:

09 juni 2008

Hatpropagandans död - lätt som en plätt.

Det var naturligtvis bara en tidsfråga när Jordanienpalestinierna och Egyptenpalestinierna skulle finna att olikheterna dem emellan vägde lättare än det gemensamma hatet mot Israel.
En av de första åtgärderna de vidtog var att stoppa hatpropagandan gentemot varandra.
Jordanienpalestinierna slutade kalla Hamas för kriminella, religiösa idioter och Egyptenpalestinierna slutade kalla Fatah för Israels och USAs hantlangare.
Bra.
Så enkelt var det.
Hatpropaganda är alltid giftig och gift för sällan något gott med sej.

Jag tänker mej försiktigt in i situationen där palestinierna lika enkelt hade stängt av hatpropagandan mot Israel och mot judarna.
Hur hade våra trakter sett ut då?

Vi hade sett ett antal palestinska generationer som förstått att bästa sättet att förbättra sin egen situation var att samarbeta med israelerna.
Vi hade sett ett antal palestinska generationer som vågat lämna terrorismen bakom sej för att i stället bygga upp sitt land.
Vi hade sett ett antal palestinska generationer som inte varit rädda för att sluta fred med Israel, även om man i första vändan inte hade fått allt.

Hatpropagandan är giftet i ådrorna som begränsar individens handlingsfrihet enligt skygglappsprincipen.
Den skapar en fanatism byggd på rädsla som förkrymper och förnedrar människovärdet.

Hat+Propaganda=Fångenskap

Om hatpropagandan står det att läsa i allra första början av "The Road Map" men ingen verkar ha sett det. Jag börjar misstänka att det är skrivet med osynligt bläck.
Palestinierna har definitivt inte sett det för de insisterar alltid på att de uppfyllt alla vägkartans föreskrifter samtidigt som hatet väller ut från media och moskeer.
Israelerna har uppenbarligen heller inte sett det för de har, mej veterligen, aldrig krävt att palestinierna sätter stopp för denna snuskföreteelse. Man låtsas som om det regnar för det verkar vara enklast så.

Osynligt eller synligt bläck - hatpropagandan frodas i högönsklig välmåga med nya, fräscha grepp var vecka.
Kom och ta för dej och lev lycklig i alla dina dagar.