Stötestenen

Så var det det där med jämlikhet och jämställdhet eller - lika inför lagen, om du föredrar att uttrycka dej så.
Basala företeelser i varje rättssamhälle.
Inte i första hand mellan könen och inte heller mellan adel och ofrälse utan jämlikhet vad gäller politiska ställningstaganden och handlingsplaner.

Politik handlar ju ofta om förväntade skeenden – man tar ut i förskott liksom.
Nu börjar vi närma oss...

Jerusalem är idag Israels huvudstad men detta faktum förväntas snart komma att förändras - anser vissa - och redan idag hanterar världspolitiken östra delarna av staden som om den vore en huvudstad för palestinierna.
Man kallar den lite slappt ’det arabiska östra Jerusalem’.

Följden av detta är att man redan nu – i förskott – fråntager Israel bestämmanderätten i sin huvudstad.
’Det är ju ändå araberna som snart kommer att få den, så vad bråkar ni om’ - resonerar man.
Lagbrott får inte beivras och kritiska saneringar får inte fullföljas – östra Jerusalem kommer ju snart att tillhöra araberna så bort med tassarna!

Låt oss nu gå till en annan stadsdel i Jerusalem, Maale Adomin, som kommer att tillhöra Israel i vilket framtida fredsavtal som helst vilket också araberna vet.
Hade man följt ett liknande resonemang vad gäller Maale Adomin som gäller de östra delarna av Jerusalem hade slutsatsen varit att – ’vi vet att Maale Adomin kommer att vara en del av Israel under alla omständigheter så det finns ingen anledning för det utlovade byggstoppet att tillämpas där’.

Trodde ni...

Nej här dansar bristen på logik fram på ett sätt som borde frambringa en generande rodnad på alla inblandades små rosenkinder.

Östra delarna av Jerusalem kommer att bli arabiskt så låt araberna redan nu göra vad de vill där.
Sanktionerat.
Maale Adomim kommer att förbli judiskt så låt judarna redan nu göra vad de vill där.
Avslaget.

Nej så logisk får man naturligtvis inte vara.
Araberna får i vanlig ordning, med världssamfundets välsignelse, ta för sej medan judarna bör hålla sej borta, inte störa och absolut inte ta ut någonting i förskott.

Fattar ni vad jag menar?
Jag hoppas det för annars skulle man ju rent av kunna tro att ni kör med dubbla budskap.

Antingen fortsätter judarna att bestämma i hela sin huvudstad tills en annan status för delar av den är signerad eller så kan byggverksamheten i Maale Adomin sparka igång med full kraft redan på söndag.
Ja ni vet väl att arbetsveckan i Israel börjar på en söndag...

Det är bara att välja för ni vill väl inte att någon ska misstänka att ni kör en repris på ”Våra Favoriter”?

Läs även andra bloggares åsikter om jämställdhet, lika inför lagen, Jerusalem, Maale Adomim, palestinier, Israels huvudstad, ...

Humanitär show

Jag läste en ganska rolig artikel idag.
Rolig för att den var så banalt avslöjande.
Kalla siffror slog i ett enda slag hål på ett helt koncept.

Ben-Dror Jemini är en respekterad skribent i en av Israels största tidningar vilket inte hindrar honom att sprida sina alster till andra mer globala utgåvor.
Hans artiklar visar prov på gedigen källforskning och stor genialitet vad gäller slutledningar.
Artikeln kallar han ’The humanitarian show’ och publicerades i Maariv första gången 2 juli, 2010.

Vad skriver han då som är så --- roligt?
Inget särskilt, han bara berättar om den verklighet som så skickligt dolts bakom massmediala tårgasmoln.

Han påstår att situationen i Gaza är bättre än i både Turkiet, Libanon och i Iran.
Först nämner han barndödligheten som i Gaza är 17.71/1000 födslar, i Turkiet 24.84.
I Gaza är situationen bättre än världsgenomsnittet (44/1000), bättre än i de flesta andra arabiska länder, bättre än i många länder i Sydamerika och naturligtvis bättre än i Afrika.

Varför gick då inte Mankell-båtarna till Turkiet i stället med barnmat och annat som är viktigt för barns överlevnad.
Därför att fakta var ointressanta för båtfolket.

Hur gamla folk blir är också något konkret man kan mäta.
I Gaza blir man i genomsnitt 73.68 år vilket kan jämförar med Turkiet där man bara blir 72.23 år, i Jemen 63.36, i Sudan 52.52 och i Somalia 50 år.
Världsgenomsnittet ligger på 62.12 år så Gazaborna med sina 73.68 år kan med tillförsikt se framtiden an.

En rolig grej hände i England för ett par år sedan.
En politiker var fräck nog att påstå att den förväntade livslängden i Glasgow East var lägre än den i Gaza.
Plötsligt stod världen i brand vilket föranledde Storbritanniens kanal 4 att genomföra en mycket grundlig undersökning som kom fram till samma sak – den förväntade livslängden var faktiskt högre i Gaza än i Glasgow!

Ni kan i Jeminis artikel också läsa om arabisk apartheid mot palestinier i Libanon som sedan länge bl.a. förvägrats att förbättra sina bostäder.
Inte ett enda litet rum får de bygga till.
Gisslan är de och gisslan är vad araberna vill att de ska förbli.

Därefter kommer Jemini in på Iran.
Där är barndödligheten 34.66/1000 födslar vilket är dubbelt upp mot situationen i Gaza.
Livslängden i Iran är uppskattad till 71.43 år vilket är mindre än både i Gaza och i Turkiet.

Om nu inte Mankell-båtarna ville befatta sej med Turkiet, hade då inte Iran varit ett behjärtansvärt mål?

Skolbranden i Rinkeby är också beskriven och Jemini.
Mini-intifada i ”Lilla Mogadishu”...
Man kan beskriva den muslimska fräckheten på många sätt.

Slutkläm och slutsatser.
De flesta människor i världen har det sämre än folket i Gaza och det står allt mera klart – om ni inte visste det förut – att båtfolket aldrig var intresserade av fakta rörande vår globs humanitära problem.
Det var mer intresserade av att mjölka det göttaste ur sin besatthet och sina tvångsföreställningar om Israel.

Inget av det ovan sagda förtar att det finns problem i Gaza, även om problemen är större i både Turkiet, Libanon och Iran.
Israel lämnade Gaza för att ge människorna en chans att självständigt forma sina liv men i stället valde de Hamas och kom naturligtvis ur askan och i elden.
Idag brinner elden som aldrig förr och lågorna slickar sej allt högre ju mer Hamas drar åt svångremmen.
Frihet, jämställdhet och broderskap får man leta efter på andra ställen och demokrati är något som bara gäller andra.

Mina egna reflexioner kan sammanfattas i två punkter.
Först att båtfolket gjorde en urdålig källforskning innan de bestämde sej för att slänga åt just gazaborna lite smulor av sitt överflöd.
Det finns flera närliggande länder med markant större behov men de förblir ack så ointressanta.
För det andra så gjorde man dundermissen att inte identifiera grundorsaken till problemen.
Grundorsaken heter naturligtvis Hamas.

Situationen i Gaza kommer att fortsätta att försämras så länge Hamas tillåts styra och man slaktar inte i första taget denna guldkalv som gör sej så bra på bild.
Gazas uppgift är att cyniskt fungera som ett reklaminslag där Israel enhälligt utsetts till boven.
Hade man verkligen varit ute efter att förbättra människornas villkor i detta område hade man åtminstone försökt att oskadliggöra Hamas-rötan som fram till idag inte gjort en enda människa lycklig.
Inte medelsvensson i Gaza i alla fall.

Trots att de får 7.5 gånger så mycket amerikanskt bistånd som Haiti...

Alltså – fortfarande bara en show men inte en humanitär show.


Läs även andra bloggares åsikter om Ben-Dror Jemini, Israel, Maariv, Gaza, barndödlighet, förväntad livslängd, Glasgow, Hamas, ...

Går det så går det

Om du står i begrepp att ta körkort så ge dej inte in på någon uppkörning förrän du fått ett löfte om att du kommer att klara dej.

Om du står i begrepp att gifta dej så säg inte ’ja’ innan du fått försäkringar om att äktenskapet kommer att bli hellyckligt.

Om du står i begrepp att köpa ny bil så överlämna inte ens en handpenning innan du fått vattentäta försäkringar om att det aldrig kommer att bli några fel på bilen.

Om du står i begrepp att ... ja, du fattar va?!

Jag kan med ganska stor säkerhet berätta vad du har lust att säga till mej om ovanstående uppmaningar.
”Lägg av, va.”

OK, så jag lägger av, men bismaken sitter kvar.
Det är ju i samma anda som Mahmoud Abbas driver sitt spel utan att någon ber honom lägga av.
Finns det inte en kotte som någonstans tycker att han beter sej aningens underligt?

Jag vet inte hur många år han gick i skolan men uppenbarligen var han sjuk eller på annat sätt frånvarande när läraren förklarade vad ordet 'förhandlingar' innebär.
Han visar tydligt att han fått hela begreppet om bakfoten men ännu egendomligare är det att ingen berättar för honom vad en förhandling faktiskt innebär.

Idag vill Abbas ha försäkringar om att han får vad han begär INNAN förhandlingarna ens har börjat.
Förlåt en fråga men vad återstår det då att förhandla om?

Jag vet att jag skrivit om detta tidigare vilket får ses som ett tecken på att jag aldrig upphör att förundras över mängden blindstyren bland hög som låg.

Abbas vill att gränser ska sättas och land fördelas INNAN han sätter sej i några förhandlingar.
Själv tycker jag det är både förmätet och helgalet men ingen reagerar ju..................
Varför är det så dödstyst om den här parodin?

Jag gissar att det någonstans har att göra med att om palestinier ska man tycka synd och följdaktligen aldrig kritisera dem.
Denna tes har numera blivit global men är inte desto mindre sjuk för det.

En person, ett land, ett folk slipas mellan kritik och uppmuntran till att bli en livsskraftig individ/företeelse men en person som aldrig får en chans att stämma av mot verkligheten stannar i utvecklingen.
Palestinierna har dessvärre stannat i utvecklingen eftersom de alltför sällan får en chans att bli en i gänget, en som lär sej att både ge och ta.
Livslånga socialbidrag försöker ju Sverige göra sej av med samtidigt som de försätter palestinierna i samma knipa.
Ganska fult egentligen.

Min privata uppfattning om sakernas tillstånd är att Abbas inser att Netanyahu inte är någon Olmert som han kan linda runt sina fingrar och därför helt enkellt är skraj för att sitta öga mot öga med Israels nuvarande premiärminister.
Tänk om rim och reson skulle tvinga även Abbas att göra en eftergift – hur skulle han efter en sådan historisk händelse kunna överleva politiskt, dessutom med Hamas flåsande i nacken?
Inte lätt, så av två onda ting väljer Abbas att göra sej oanträffbar.

För att avrunda så ber jag er alla världens store som naturligtvis läser denna blogg att skapa lite normala förutsättningar för ett normalt liv i Mellanöstern.
Är detta månne en alltför normal önskan?

Läs även andra bloggares åsikter om Abbas, förhandlingar, palestinier, Sverige, Netanyahu, Hamas, Mellanöstern, ...

På pottkanten

Så hur var det i Sverige då?
Och hur var Sverige?

Två helt skilda frågor.

På frågan hur det var i Sverige måste jag leta superlativer, för att träffa både gamla och nya vänner är definitivt en hjärtesak.
Hur Sverige mår har jag tillräckligt mycket information om för att inte vilja spoliera semestern genom att kleta ner fingrarna.
Följaktligen höll jag mej borta från allt vad TT och Aftonbladet och liknande så kallade informationskällor heter.

När man på det sättet leker struts räddar man semestern och undviker skit under naglarna men företeelsen fortsätter att gro och förgrenas som maskrosorna i gräsmattan.
Den smitta invånarna i nationen Sverige utsatts för botas naturligtvis inte med denna taktik utan där krävs en rejäl ’overhaul’ med skrubbning, skurning och tvagning samt ett antal sköljvatten.

Visst har jag en hatkärlek till Sverige som ändå till största delen består av kärlek.
När jag kan få nostalgifrossa av att se en blå-gul plastpåse från City Gross då är det nog ganska allvarligt.

Sverige är så grönt.
Illgrönt.
Det tar några dagar för ögonen att sluta studsa inför all denna klorofyll.

I Israel är man vid den här årstiden hänvisad till något man mycket vänligt kan kalla för jordfärger.
Beigt, brunt, grått, smutsgrönt, gulbrunt, beigebrunt, gulbeige, brungrått, grågult, smutsbeige o.s.v.
Dessa färgkombinationer ger ingen överskottsenergi men är vänliga nog för själen.
När man plötsligt drabbas av den svenska grönskan kommer explosionerna tätt.

En annan explosion var naturligtvis bröllopet.
BRÖLLOPET.
Tala om sagobröllop.
Jag t.o.m. släpade ner till Israel några kvällstidningar fulla av bilder utan att fundera över nämnda tidnings politiska hemvist.
Allt gott tillönskas dessa härliga människor.

Annars – hur är det i Sverige?

Hur mår Mankell efter missen att inte kolla upp sitt ressällskap?
Att han dessutom försökte trassla sej ur situationen genom att tvinga svenska folket att ta till sej och gärna spilla en tår över hans borttappade favoritsockar – eller vad det nu var han blev av med.
Blev han av med snuttefilten också?

Hur har Bitte blivit som Bitte är?
Bitte Hammargren på Svenska Dagbladet.
Är det hon som har uppfunnit ordet ’insinuationer’?
Insinuationernas drottning lever högt på att insinuera att positiva saker nog egentligen inte är så positiva utan om man synar dem lite noggrannare i sömmarna – som förstås Bitte gjort – då visar det sej att vad som i förstone verkade vara en bra grej i själva verket härstammar från hin håle.

’Skriftställaren’ Gunnar Olofsson då?
Hata-Israel-Gruppernas (PGS) ordförande i Göteborg, som av någon anledning verkar vara vissa redaktörers kelgris, får sprida sitt kacklande gift där sällan en mening har något gemensamt med verkligheten utan att någon höjer ett ögonbryn.
Jag är medveten om att många svenskar djupt ogillar den typen av råpropaganda men de ogillar den inte tillräckligt mycket för att protestera.
I den heliga toleransens och liberalismens namn tillåts Gunnar Olofsson att inte bara som Bitte Hammargren, insinuera, utan att blåljuga stup i kvarten.

Hur mår Carl Bildt egentligen nuförtiden?
Har han hämtat sej efter flygturen ner till Turkiet för att visa sitt stöd för de svenskar som slog sina påsar ihop med jihadisterna på båten Mavi Marmara.
Kanske kommer ni ihåg slaktartyperna på väg till Gaza med livets nödtorft...
Eller?
Snarare var de på väg för att fullfölja sina åtaganden i Istanbul Deklarationen från 2009.
Tre av signatorerna av den deklarationen, där du finner förhärliganden av jihad i var och varannan mening, var med på Mavi Marmara där du i kölvattnet också fann Mankell, Feiler, Gardell m.fl.
På sluttampen anslöt sej även Sveriges utrikesminister Carl Bildt till detta ädla uppsåt.
Därefter gick han och gifte bort Sveriges kronprinsessa.

Konungariket Sverige är smittat.
De flesta av dess invånare tvättar händerna i klorhexidinlösning och gör regelbundna munsköljningar för att undkomma eländet men snusket kommer allt närmare.
Undfallenheten och bugandet inför islamismens framstötar irriterar många men få orkar bry sej.
Folk som har betalt för att bry sej om Sverige bryr sej inte alls och det är ett av de allra grövsta sveken.

Sverige är fantastiskt men kunde vara ännu mer fantastiskt om man åtminstone lite nu och då kunde finna folk med stake, råg i ryggen och kanske aningens vikingaanda.
Mesrumpor ger ingen mersmak för mesrumpor varken ser, hör eller förstår – alternativt har ingen lust att varken se, höra eller förstå.

Vems fel är det att vi ombeds infinna oss på flygplatsen en timma tidigare än vad som var vanligt förr?
Vems fel är det att vi inte får ta med den halvfulla flaskan med kranvatten från Lund in i planet?
Vems fel är det att du vid flygplatsens säkerhetscheck ser rader av mer eller mindre distingerat folk snällt stå och vänta med skorna i handen?

Det är inte jultomtens fel.

Nåväl, ovanstående är bara några mej i tiden närliggande axplock men var lugn – anpassningen fortsätter.
Sverige det sköna sitter på pottkanten där din och min röst för sans och vett kan avgöra framtiden - och nu talar jag inte om valet i september.
Jag talar om hur Sverige ska fortleva som en någorlunda självständig nation med någorlunda självaktning både i egna och andras ögon.
Den politiska/intoleranta/fanatiska islamismen ombedes vänligen att hålla sej på avstånd från Sveriges framtid.

Läs även andra bloggares åsikter om Sverige, TT, Aftonbladet, sagobröllop, City Gross, Henning Mankell, Bitte Hammargren, Svenska Dagbladet, Gunnar Olofsson, Carl Bildt, ...

DN SDS SMP HD DN HP B D SvD DN

Skogsdoft

Det kommer att vara total bloggtorka här ca. en månad framöver.
Inte som nu, en partiell sådan.
Orsak - besök i det gamla landet, besök i Sverige.

Jag borde naturligtvis skriva att jag reser hem på besök men det river i raggen och krasar under fotsulorna när jag försöker få fram de orden, trots att det idag är Sveriges Nationaldag.
Visst – Sverige med sina underbara människor, sin natur och sin underbara skogsdoft efter ett regn, står i särklass.
Lite ordning och reda skadar inte heller men sedan kommer det svåra för det har hänt något oförklarligt och oförlåtligt med Sverige, något man aldrig trodde skulle kunna hända.

Sverige har trätt betslet på sej själv och låter sej frivilligt föras fram till islamismens slaktbänk.
Via diverse subtila piruetter faller den ena bastionen efter den andra och nu är det inne att vara så förbenat tolerant att man helt tappat sans och vett och totalt förlorat förmågan att se vad som är orsak och verkan.
Förresten, tolerans är inte rätta ordet, feghet är ett mera adekvat ord.

Ingen törs lyfta på förlåten och kika vad som döljer sej bakom exempelvis röjarbåten Mavi Marmara.
Denna båt seglade glatt mot Gaza efter att ha skaffat sej ’beskyddare’ i höga, säkra och respektabla (!) positioner.
Svenska sådana.
Dror Feiler kan vi lämna därhän men ’the bestseller man’, Henning Mankell, var guld värd.
Han försvarade och försvarar även idag hela det solkiga båtäventyret vilket då rimligen bör betyda att han också försvarar islamistbåten med sina intensioner.
Blod och död åt så många judar som möjligt.
Mankells vapen brukar ju annars vara pennan men numera får vi lägga till både knivar, järnstänger och beslagtagna skjutvapen - vilket han uppenbarligen försvarar (miss)bruket av.

Mankell fortsätter att försvara sina ’bed fellows’ medan Israel fortsätter att försöka försvara sina medborgare.

Låt oss säga att din 3-åriga dotter har en favoritsandlåda i en favoritpark dit hon vill gå och leka så snart möjligheten finns.
Låt oss fortsätta att säga att du ser hur hundskiten ständigt ökar i din dotters favoritsandlåda och att hundtrafiken dit börjar likna rusningstid.
Vad gör du då?
Låtsas att du inte varken sett eller luktat vad som sakta fyller sandlådan eller försöker du stoppa hundtrafiken och i förlängningen – hundskiten.

Jo, jag visste väl vilken din attityd skulle vara för du älskar ju din dotter och du vill inte att hon på något vis ska komma till skada.
Du gör vad du kan och israelerna gör vad de kan för att stoppa rusningstrafiken av raketer, missiler, granater och alla övriga upptänkliga vapen på väg till Gaza.
Ingen annan lär göra jobbet åt dem...

I Sverige är Mankell gud.
Vissa skulle inte tveka att stava Mankell-guden med stort G men det hoppar jag över av sentimentala skäl.
Mankell är trots allt bara ett symptom på vad som händer i riket Sverige men hela soppan gör att det numera känns ganska motbjudande att kalla Sverige ’hem’.
Djupt tragiskt och ännu djupare tragik för landet som skulle ha kunnat vara så fint.
Förutsättningarna fanns men sabbades, den ena efter den andra, av denna torftighet och flagranta brist på civilkurage.

På onsdag åker jag i alla fall till Sverige – låt vara via Turkish Airlines med byte i Istanbul(!) – och ser fram emot att träffa nära och kära och en stor bunt gamla och nya kramgo’a vänner.
När det regnat en stund drar jag på sjöstövlarna för då ska jag ut och dofta mej fram genom de bästa skogarna i världen – de svenska skogarna.

På återhörande.
Läs även andra bloggares åsikter om Sverige, tolerans, feghet, Mavi Marmara, Dror Feiler, Henning Mankell, islamism, Gaza, Israel, civilkurage, Turkish Airlines, ...

Sheep to Gaza

Ni måste alltså bara…

Om ni inte gör något annan vettigt idag – eller i morgon – så ska ni i alla fall se den här videon.
Klicka på Ilya Meyers förnämliga blogg och kör sedan igång videon.
När ni lyssnat så många gånger att ni kan texten utantill kommer ni att ha skaffat er en helt ny världsbild och kanske inte går i fällan lika lätt nästa gång.

My pleasure to introduce you to:

http://ilyameyer.com/english/2010/06/03/music-video-courtesy-of-latma-tv-we-con-the-world/

Läs även andra bloggares åsikter om "Ship to Gaza", Ilya Meyer,

Livsfarligt att tro

Hela Israels planering för mottagandet av båtarna på väg mot Gaza grundade sej på vad båtresenärerna sagt.
Inget våld – bara dansa, sjunga och sprida blommor hela vägen till Gaza.
Eller någonting ditåt.

Detta resulterade i att det inte var israelerna som tog emot båtresenärerna utan båtresenärerna som tog emot israelerna.
Och mottagna blev de.
Ingen dans mot gryningen, inga sånger om love-love-love och i stället för blommor möttes de av knivar, påkar och järnrör.
Som extra krydda bjöds de på en gammaldags gedigen lynchstämning.

Kommer ni ihåg lynchningen av två vilsekomna israeliska soldater i Ramalla för ett antal år sedan?
Vi såg inte vad som hände inne i huset men minns mycket väl när palestinierna, lyckliga som små barn, sprang fram till fönstret och visade mobben utanför sina nerblodade händer.
Ljublet där ute visste inga gränser när de förstod att uppdraget var slutfört.
Lynchningen var genomförd till de närvarandes stora förtjusning.

Åter till båtfolket – visst vann de.
De fick vad de var ute efter hela tiden men inte vågat säga rakt ut.
Ingen hade haft mod att berätta att enda målet för denna omständiga och krångliga resa var att lägga ytterligare glödande kol på Israels altare.
Man snyftade i stället om de arma krakarna i Gaza.

Tänk – insamlandet av alla pengarna, inköpen av de stora fartygen och att skrapa ihop några hundra villiga resenärer med den 'rätta' inställningen till terror.
Allt detta för att försöka dölja sina verkliga avsikter – att påskynda Israels hädanfärd.
I det avseendet misslyckades de dock – ingen behövde kryptera deras pampletter för att förstå deras egentliga avsikter.

Israel lät sej överraskas - de var helt enkelt olovligt naiva.
Visserligen lär man sej i söndagsskolan att man alltid ska tala sanning och att vi följdaktligen ska tro på vad folk säger men det verkar tyvärr inte som om de inblandade tillbringade tillräckligt många söndagsmorgnar tillsammans med den alltid lika tacksamme negerdockan som tackade och bockade för varje 25-öring han fick av svettiga barnahänder.
(Detta med referens till min egen söndagsskola.)

Många gör ansatser att spå om vad som kommer att ske nu.
Jag avstår.
Orsaken är att jag bor i Mellanöstern och att spå om Mellanöstern är ingenting jag rekommenderar.
Många levererar sina egna önskescenarier medan andra upprepar vad andra redan sagt.
Jag vet inte vilket som är värst men här står vi nu och jag upptäcker att det finns ett sidospår som irriterar som en hungrig mygga om natten.

Folk får gärna försöka hjälpa palestinierna men varför koncentrerar man sej på de palestinier vars existens bygger på Israels förintelse?
Varför satsar man inte sina resurser på de palestinier som visar upp ett någorlunda demokratiskt och civiliserat beteende?
Förmodligen är det mer exotiskt att frottera sej med Hamas-terrorister än med folk i slips i Ramalla.
Jag tänker inte läsa lagen för dem för de är i allmänhet vuxna människor men ordet ’ynkedom’ kommer för mej – inte helt utan anledning.

Fler båtar är på väg mot Gaza och antingen de stoppas eller kommer i hamn kommer Israel att få stryk.
Greta Berlin kommer aldrig att frivilligt avstå från att som en kelsjuk katta gnugga sej mot Haniyes breda bringa och Dror Feiler kommer att göra allt för att få den kick han så länge drömt om.
Livet får sin guldkant och terrorn blir rumsren tills den dag någon kör sitt flygplan genom tornet på Stockholms Stadshus.
Hamas unga garde står i kö för att ta flyglektioner...

Det är nog nu, Israel – utbrister Helle Klein.
Det är nog nu, Helle Klein – utbrister jag.
I den kristna Bibeln står det talat om den breda respektive smala vägen och de flesta känner nog till ungefär vad som avses.
Att gå den breda vägen kostar ingenting, det är bara att jama med och upprepa vad Helle Klein sagt.
Att gå den smala vägen kostar egentligen inte mycket mer, bara att tänka ett steg längre och sedan våga stå för det.

Vad vi inte behöver är fler Helle Kleinare.
Ni kommer väl ihåg när hon efter ett möte med folk från Hizballah(!) käckt påstod att de säkert inte var några terrorister – de bar ju kostym!
Tablå.

Alltså, inga fler Helle Kleinare men gärna fler som tänker efter före och inte låter sej störas av den svenska mediala masspsykosen.
Denna masspsykos som bl.a. resulterade i det nu ökända 'Ship to Gaza'.

Läs även andra bloggares åsikter om Gaza, Israel, 'Ship to Gaza', lynchstämning, palestinier, Mellanöstern, Hamas, Greta Berlin, Dror Feiler, Ismail Haniye, Hizballah, ...