Egentligen har jag ingen lust att skriva om det här för det liknar mest ett gyttjebad.
(Det blir mycket djurillustrationer märker jag och jag får be elefanterna om ursäkt för att de i kväll får stå som modeller för Israels regerings djupa klafsande i den kletiga gyttjan.)
Det hade kunnat vara en glädjedag - Udi och Eldad skulle äntligen få komma hem efter två långa år i fångenskap hos Hizballah.Det blev ingen glädjedag, det blev en förskräcklig dag.
För de anhöriga som för första gången fick höra att Olmert kallt räknar med att killarna är döda och för resten av befolkningen som åter igen får utstå en förnedrande förödmjukelse.
Att se hur Hizballah och Kuntars familj förbereder välkomstfesten späder ytterligare på förödmjukelsen - och det är de mycket väl medvetna om.
Om de nu ändå släpper fri barn-och familjemördaren Kuntar så hade de väl kunnat göra det dagen efter killarna blev kidnappade. Varför hålla de anhöriga som ytterligare gisslan under två långa år i detta smutsiga drama? Detta befäster också det totala fiaskot för regeringens förhandlingsförmåga.
Karmit Goldwasser berättade att det varit en mycket svår dag idag och att hon nu var tvungen att gå hem och samla sina tankar för hon tyckte att det hänt alltför många underliga saker...
Media följde det långa regeringssammanträdet med största intresse i dag men alla förstod att Olmert aldrig skulle våga att rösta annat än ja till fångutväxlingen. Han har helt enkelt inte den resningen att han skulle kunna möta oppositionen som skulle möta honom om han hade förvägrat de anhöriga att få tillbaka sina söner och män. Till sådant krävs ett annat virke.
Många anser att avgörandet gjordes i media.
Visst har de anhörigas synpunkter fått stort utrymme men deras situation har ju samtidigt rört vid allas våra hjärtan.
De som menade att vi inte skulle gått in i den här hanteringen till varje pris har sällan fått utveckla sina synpunkter. Bogey Yaalon som påpekade nackdelarna har fått stå modell för medias spott och spe.
Var saken alltså klar redan före regeringssammanträdet idag?
Förmodligen.
Jag klarar inte av att ta klar ställning.
Jag kan känna sympati för och förstå problemen med båda synsätten.
Det handlar om människor.
Å ena sidan handlar det om Udi och Eldad.
Å andra sidan handlar det om risken för nya kidnappningar, nya terrordåd och nya krig.
Jag känner i alla fall att jag önskar Karnit några dagars lugn och ro för att åter kunna plocka fram den oerhörda styrka vi vet att hon har.
2 kommentarer:
Krävde ÅTMINSTONE Olmert ett skriftligt löfte från Kuntar att aldrig mörda judar igen, som villkor för frisläppande, eller hade han för brått för det???
Olmert?
Kräva något av en arab?
Har frågar dem vad de vill ha och sedan leker han jultomte.
Kanske fungerar en signatur som något slags juridiskt dokument men när det gäller "den ädla kampen" då är nog en papperslapp ganska betydelselös.
Skicka en kommentar