Tsippi Livni - dolda talanger?

Röstläget stiger inne vid TV´n men ingen bryr sej.
Partiledarvalet i Kadima är inte något som ger några sömnlösa nätter.
I så fall bara för att det är så absurdt.
Visst är det absurdt att ett nybildat parti ensamt ska kunna välja hela landets premiärminister.
Så är det nu i alla fall och resultatet får vi om några timmar.

Det finns två starka kandidater och två svaga, men som i alla fria val kan överraskningar dyka upp.
Favoriten är den nuvarande utrikesministern Tsippi Livni.
Jag är inte säker på att hon är favorit i Israel på gräsrotsnivå men i Sverige har jag förstått att hon har en stor valkrets...
För att vara en israelisk politiker beskrivs hon i ovanligt positiva ordalag.
Ur detta resonemang kommer vi nu till kärnfrågan.

Varför är Tsippi Livni favoriserad i Sverige och i övriga Europa framför Shaul Mofaz?

Jag tror det handlar om ett fenomen man inte gärna talar om men som ligger som en grötig underström i hela resonemanget.
Man favoriserar Tsippi Livni för att hon bedriver förhandlingar med palestinierna.

Att förhandla är ju bra och så länge man sitter i förhandlingar är man utsatt för påtryckningar.
Påtryckningar från sitt eget folk och naturligtvis ännu starkare påtryckningar från motparten.

Svenskarna hoppas att ju längre Israel sitter i förhandlingar ju mer kommer de att ge bort och eftersom hela etablissemangets världsbild handlar om att försvaga Israel till förmån för palestinierna så är Tsippi Livni en möjlighet.

Att de inte förordar Shaul Mofaz har naturligtvis att göra med hans bakgrund inom försvaret och som försvarsminister.
Usch och fy!
Usch och fy för den israeliska försvarsarmén som inte i alla lägen ger palestinierna fältet fritt för mordförsök naturligtvis ännu hellre - mord.

Sedan hör det till saken att det finns förhandlingar och förhandlingar.
Det finns förhandlingar med goda förutsättningar och det finns andra förhandlingar totalt utan förutsättningar.
De förhandlingar Israel nu bedriver med Abbas tillhör den senare kategorin.

Jo, Israel bedriver förhandlingar med just Abbas – inte med palestinierna.
Hamas och de hundratals andra terrororganisationerna ler lite snett åt vad Abbas har för sej.
De vet att Abbas fortfarande innehar posten som president enbart beroende på att IDF beskyddar honom.
Han kan signera vad som helst, men för de fanatiska islamisterna och jihadisterna blir det pappret inte värt mer än en inköpslista till ICA.

Dessutom kan Abbas aldrig gå med på mindre än vad Arafat sa nej till vid förhandlingarna i Camp David år 2000 med Clinton och Barak.
Allt annat är inte bara politiskt självmord utan kanske ett ännu mer realistiskt sådant.

När Sverige och Europa nu gjort det enkelt för sej genom att avstå från att påverka araberna att gå med på en verklig kompromisslösning så kan de heller inte räkna med att de stekta sparvarna ska komma flygande.

Livni må segra i partiledarvalet i Kadima men i stället för att lägga all sin kraft på att ideligen sopa håret från ansiktet, hoppas jag hon plockar fram lite talanger hon tidigare dolt och blir en hyfsad premiärminister i Israel.

Tsippi Livni, Shaul Mofaz, Kadima, Israel,
DN SvD HD D