16 september 2008

Moratinos kärleksförklaring till Israel


Ska en dödsdömds sista önskan alltid bli uppfylld?
Ska han alltid få välja sin sista måltid?

Olmert som är på väg mot sin politiska hädanfärd har nu i elfte timmen förrått sitt land och sitt folk.
Möjligen för sista gången vilket inte ger mycket tröst i det här fallet.

För det första har han avslöjat detaljer om sina förhandlingar med Abbas till en främling som sedan länge är känd för sin hatfyllda attityd mot Israel.
Den spanske utrikesministern Miguel MoratinosMoratinos har dessutom spritt dessa hemligheter, som naturligtvis är undanhållna den israeliska allmänheten(!), till president Mubarak och kommer att sprida dem vidare till president Bashar Asad som han planerar att träffa i Damaskus i morgon.

Om Moratinos var jublande glad och tyckte att Abbas omedelbart skulle acceptera Olmerts förslag, behöver vi inte veta mer.
Vi förstår då att Olmert sålt ut allt som är dyrt och heligt för Israels folk för en silverpeng, för att få gå till historien som en fredsskapande premiärminister i stället för som den kriminellt belastade person han är.Jag tror dock att det senare epitetet, i kraft av sin tyngd, kommer att överskugga det tidigare.

Moratinis önskan att binda händerna på Israels nästa regering, och därmed på ett oacceptabelt sätt blanda sej i Israels inre angelägenheter, tydliggörs i hans yttrande att
"Whatever happens in Israeli internal politics and in the U.S. administration - both sides and the international community need to work to make them irreversible".
Så talar endast den som anser sej visare än alla israeler tillsammans och som har en uttalad önskan att plocka bort Israels rätt att bestämma över sej själv.
Att bevilja Olmert ynnesten av en sista måltid?
Det är nu upp till folket, regeringen och Knesset, att med Israels bästa – inte Olmerts – för ögonen, studera detta förslag mot en bakgrund av Israels säkra och trygga fortbestånd som en stark och blomstrande judisk stat i en omgivning där vi aldrig till fullo kommer att smälta in.

Abbas förväntas ge Olmert sitt svar vid ett planerat möte idag.
Olmert kan spela ut alla sina smutsiga kort i lugn och ro i den täta skuggan av valutakrisen, för vem bryr sej om Mellanöstern idag när den egna plånboken är i farozonen.

2 kommentarer:

Guds Basun sa...

Den stora frågan är: Hinner Olmert skänka bort Jerusalem innan han avgår? Jag känner en viss oro inför Olemrts sista dagar på taburetten. Jerusalem är och har alltid varit och skall så förbli Israels huvudstad.

Gita sa...

Jag också. Känner oro, alltså.
Han träffar Abbas nu snudd på dagligen av ett enda skäl - att åstadkomma något han tror är bra för Olmert.
Landets väl och ve har han aldrig begripit sej på och det kommer heller inte att vara intressant för honom dessa sista ödesdagar.
Dessutom - vi har inte sett honom packa ihop än...