Det finns verkligen inte många bilder på Gilad Shalits mamma.
Pappa Noam har hela tiden fungerat som familjens talesman och mamma Aviva har endast i undantagsfall skymtat i bakgrunden.
Gilad fyller 22 år idag.
Det är hans tredje födelsedag i terrornästet i Gaza. Åtminstone tror vi han befinner sej i Gaza.
Nästan 800 dagar och lika många nätter har han hållits fången på okänd plats.
Okänd för sin familj, okänd för Röda Korset och okänd för Olmert.
I kväll hölls det minnestunder på olika platser i landet för Gilad.
Ingen kallade det "firande" utan det handlade mera en stund av kraftsamling för att fortsätta kampen.
Människor samlades i Gilads hemstad, Mitzpe Hila, i närheten av familjen Shalits hem.
De samlades också på det stora "demonstrationstorget" i Tel Aviv, Kikar Rabin, och även vid Sufa-korsningen in till Gaza. Den platsen ligger inte så långt från förläggningen där Gilad blev kidnappad.
I kväll hemma i Mitzpe Hila talade mamma Aviva.
Hon sa bland annat:
"Today is Gilad's 22nd birthday.
Gilad my beloved and darling son, who is so far away from me.
Gilad turned 22 today. Another birthday in Hamas captivity.
In the dark, in total isolation, surrounded by four dark walls and not even a single window.
A third year in the hands of evil men who do not know of even the most basic of human rights.
I didn't bake a cake today, I didn't blow up balloons to hang in his room, I didn't wreath flowers or buy a present.
I didn't even ask myself what Gilad would want for his birthday, and when I would surprise him with the gift.
But I wrote – I don't know if it's a card, maybe it's a prayer – and asked only for one thing: Giladi, be strong, as you know how to be, and don't break.
Always think that we are with you, and for you, and we will get you out of there.
We, mom and dad, the family, your many friends and the many many citizens throughout this country that rally for you and feel that it is time to take action.
After 800 days, and 800 long nights in that prison, in that nightmare that you don't deserve.
You don't deserve a third year in that horrible captivity.
We, the family and this wonderful people that continues to support you and come together for you, will work tirelessly until you are freed.
Pappa Noam har hela tiden fungerat som familjens talesman och mamma Aviva har endast i undantagsfall skymtat i bakgrunden.
Gilad fyller 22 år idag.
Det är hans tredje födelsedag i terrornästet i Gaza. Åtminstone tror vi han befinner sej i Gaza.
Nästan 800 dagar och lika många nätter har han hållits fången på okänd plats.
Okänd för sin familj, okänd för Röda Korset och okänd för Olmert.
I kväll hölls det minnestunder på olika platser i landet för Gilad.
Ingen kallade det "firande" utan det handlade mera en stund av kraftsamling för att fortsätta kampen.
Människor samlades i Gilads hemstad, Mitzpe Hila, i närheten av familjen Shalits hem.
De samlades också på det stora "demonstrationstorget" i Tel Aviv, Kikar Rabin, och även vid Sufa-korsningen in till Gaza. Den platsen ligger inte så långt från förläggningen där Gilad blev kidnappad.
I kväll hemma i Mitzpe Hila talade mamma Aviva.
Hon sa bland annat:
"Today is Gilad's 22nd birthday.
Gilad my beloved and darling son, who is so far away from me.
Gilad turned 22 today. Another birthday in Hamas captivity.
In the dark, in total isolation, surrounded by four dark walls and not even a single window.
A third year in the hands of evil men who do not know of even the most basic of human rights.
I didn't bake a cake today, I didn't blow up balloons to hang in his room, I didn't wreath flowers or buy a present.
I didn't even ask myself what Gilad would want for his birthday, and when I would surprise him with the gift.
But I wrote – I don't know if it's a card, maybe it's a prayer – and asked only for one thing: Giladi, be strong, as you know how to be, and don't break.
Always think that we are with you, and for you, and we will get you out of there.
We, mom and dad, the family, your many friends and the many many citizens throughout this country that rally for you and feel that it is time to take action.
After 800 days, and 800 long nights in that prison, in that nightmare that you don't deserve.
You don't deserve a third year in that horrible captivity.
We, the family and this wonderful people that continues to support you and come together for you, will work tirelessly until you are freed.
In spite of, and regardless of the politicians who, I'm afraid, are busy with their own agendas and personal affairs and not your release.
I say again on this day, on your birthday, here outside our home in Hila: You can't put a price tag on a child's life.
A child we bore and raised and educated here in Israel, who we taught to love the country, to serve it, who we sent to serve in the Israeli Defense Forces for mandatory service because of those same values that we were raised on and for.
There is no price tag on the life of a soldier sent in the service of his country and who was captured in the line of duty.
And to the decision-makers, to the politicians, I say today: Those who wanted to avoid paying a 'heavy' price for a captive IDF soldier, or who wanted to lower that price – you had all the time in the world, over two years, in which to do that.
You had all the tools here and the world over at your disposal.
But this is not a bargain for shares or real estate or options.
This is our son's life, a son of this nation, the life of an IDF soldier.
And on this matter I choose to quote the words of the former IDF chief of staff, Shaul Mofaz – "A country that forsakes its soldiers, will one day be forsaken by those soldiers."
Det finns inte mycket att tillägga.
I say again on this day, on your birthday, here outside our home in Hila: You can't put a price tag on a child's life.
A child we bore and raised and educated here in Israel, who we taught to love the country, to serve it, who we sent to serve in the Israeli Defense Forces for mandatory service because of those same values that we were raised on and for.
There is no price tag on the life of a soldier sent in the service of his country and who was captured in the line of duty.
And to the decision-makers, to the politicians, I say today: Those who wanted to avoid paying a 'heavy' price for a captive IDF soldier, or who wanted to lower that price – you had all the time in the world, over two years, in which to do that.
You had all the tools here and the world over at your disposal.
But this is not a bargain for shares or real estate or options.
This is our son's life, a son of this nation, the life of an IDF soldier.
And on this matter I choose to quote the words of the former IDF chief of staff, Shaul Mofaz – "A country that forsakes its soldiers, will one day be forsaken by those soldiers."
Det finns inte mycket att tillägga.
Hon sa allt.
Vi kan bara föreställa oss vad hon går igenom varje sekund på dygnet.
Snart har det gått 800 dygn.
Hur kan hon sova? Arbeta? Umgås med andra människor? Leva?
Jag tror egentligen inte att hon har ett liv värt namnet när hennes son samtidigt är fånge hos terroristernas terrorister, Hamas. De som ständigt framhåller att de är den lagliga, demokratiskt valda regeringen för palestinierna.
Lagliga? Demokratiska? De?
De som förvägrar Gilad allt han har rätt till och allra mest förvägrar de honom hans frihet.
Det enda som intresserar dem är hans utpressningsvärde.
Rått, grymt och kallt.
Kärleks, omsorg och värme väntar på dej hemma hos mamma Aviva och pappa Noam i Mitzpe Hila.
Vi kan bara föreställa oss vad hon går igenom varje sekund på dygnet.
Snart har det gått 800 dygn.
Hur kan hon sova? Arbeta? Umgås med andra människor? Leva?
Jag tror egentligen inte att hon har ett liv värt namnet när hennes son samtidigt är fånge hos terroristernas terrorister, Hamas. De som ständigt framhåller att de är den lagliga, demokratiskt valda regeringen för palestinierna.
Lagliga? Demokratiska? De?
De som förvägrar Gilad allt han har rätt till och allra mest förvägrar de honom hans frihet.
Det enda som intresserar dem är hans utpressningsvärde.
Rått, grymt och kallt.
Kärleks, omsorg och värme väntar på dej hemma hos mamma Aviva och pappa Noam i Mitzpe Hila.
6 kommentarer:
Inte en enda arabisk terrorist till skulle släppas ur fängelse om inte Gilad Shalit släpps fri. Inte en enda långtradare med mat och sjukvårds-artiklar skulle gå över gränsen till Gaza tills Gilad Shalit släpps fri. För varför ska Israel försörja araberna samtidigt som t.ex EU vräker in pengar som knappast används för att betala Israelerna. Låt de arabiska grannarna försörja det folk som man medvetet lurade iväg med löfte om att få återkomma som segrare och herrar. Låt dom som skapade problemet också ta hand om det. Varför talade man inte om Egyptens ockupation av Gaza åren 1948 - 1967, eller Jordaniens ockupation av Västbanken under samma tid. Kunde inte Jordanien och Egypten ha hjälpt de hemlösa araberna och låtit dem få marken för att skapa sig ett national hem????
Linda skriver om hennes son:
http://www.lindasog.com/archives/2008/08/where_were_you_when_you_turned.html
För att vara rå tror jag inte ett ögonblick att Shalit är vid liv. Det hade ju helt och hållet varit i Hamas intresse att för Röda Korset visa upp att han levde om han verkligen hade gjort det.
Hade Olmert likaledes varit vid sina sunda vätskor hade han krävt det, annars hade det varit dags för omedelbar attack från Barak, för att återföra situationen som före deporteringen för 3 år sedan. Ser man JP http://www.jpost.com/servlet/Satellite?cid=1219572143072&pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull hur taskigt de 10000 deporterade judarna FORTFARANDE har under Olmerts regim, och tänker på att Olmert och Condi vill utsätta 250000 till, från Judéen/Samarien för samma sak.......
Varför orkar israelerna inte slänga ut dessa? Hoppas man att Hamasmördarna ska bli snälla efter en viss ålder eller vad väntar man på???
Guds Basun.
Det är många, många här som tänker som du och det skulle vara ännu fler om de inte var så fega.
Det är tyvärr mera 'inne' att vara vänster än höger och vem vill inte vara populär...
Sedan länge är jag övertygad om att Jordanien absolut inte vill ha ansvar för Västbanken likaväl som Egypten inte är ett dugg intresserade av Gaza.
Palestinierna blir helt enkelt utnyttjade i detta smutsiga spel av sina arabiska bröder.
Ge oss gärna botemedlet...
Dag.
Tack för länken. Det är verkligen bra att hans öde blir känt.
Det trista är att det verkar som om hans öde blir mer och mer beseglat.
Hamas verkar leva med en inflation utan like för priset för Gilads frisläppande stiger för varje dag. De har verkligen flyt just nu.
Den ynkliga regering vi nu har förstår dock att de inte skulle klara av att betala fantasipriser utan att bita sej i svansen.
- Jag tycker de skulle avsluta detta förnedrande muskelflexande och helt enkelt gå in och hämta ut honom. Du kan skippa ordet 'enkelt' för det platsar naturligtvis inte, men att vara Hamas lydiga tjänare hör heller inte hemma i en demokratisk nation.
Harry.
Gaza är svårt.
Ingen vill ha det.
Även om det säkert är frestande att gå in i Gaza och rensa ut buset så vill Israel inte behålla ansvaret över området.
Vem står på tur för att ta över? Absolut inte Egypten och sen...
Kanske Bildt?
Hamas har lärt sej av Hizballah att det värsta de kan låta sina fiender genomgå är ovissheten. Låter de Röda Korset träffa Gilad så är Israel strax lite mindre angeläget om att betala deras hutlösa 'priser'. De vet ju då att han lever och det är nästan som att vara tillbaka på ruta ett.
Skicka en kommentar