Hamas förbereder sej

Hamas förbereder sej för fångutväxling.
En (1) israelisk värnpliktig mot ca.1.400 hamasnikar med varierande grad av blodigt förflutet.
Fördelningen kan man i och för sej tolka på ett ganska intressant sätt - om hur olika grupper ser på människovärde och liknande.

Hur förbereder sej Hamas då?
Jo, de planerar för tiden efter Gilad Shalit.
Den tiden tänker de inte använda till att bygga nya villaområden eller så – om detta nu hade föresvävat någon.
Khaled Mashal, Hamas utlokaliserade ledare, berättade den 12 november vid en konferens med arabiska partier i Damaskus att Hamas prioriterar den militära uppbyggnaden och allt som innefattas i ordet ’resistance’.
Detta ord ’resistance’ är i sin tur ett inte speciellt kodat kodord för terror.
”Allt annat är politiska manövrer” (som t.ex. mat på bordet för gazaborna) berättade Mashal.

By the way, en någorlunda känd hamasdiggande bloggerska sa en gång att Mashal har så snälla ögon...
Ögon javisst, men snälla?
Nåväl, smaken är som bekant delad.

Hamas tänker heller inte fördriva tiden med nostalgiska drömmar från tiden då de kontrollerade Gilad Shalit.
Denna fantastiska period då de hela tiden hade ”the upper hand” över Israel och till slut fick exakt vad de begärde den dag kidnappningen skedde.

Rent konkret alltså – hur förbereder sej Hamas för den dag och stund då klenoden Gilad Shalit inte längre finns ibland dem?
De planerar helt enkelt för en ny ’Gilad Shalit’!
Guldkalvar ska man inte skrota utan förnya så ofta som möjligt.

Hamas har offentliggjort ett erbjudande om 1.4 miljoner dollar till den person som kidnappar en ny israelisk soldat, en ny Gilad Shalit.
De har funnit att ha kontroll över en israelisk soldat är bästa sättet att få vad de vill och samtidigt förödmjuka Israel.
Att detta samtidigt stärker deras politiska ställning i förhållande till Fatah är liksom grädden på moset.

Hur ställer sej resten av världen till detta 'erbjudande' – nästan en och en halv miljon dollar för att sno in en israelisk kille i Gazas slingrande gränder?

- Inget kunde ha varit mindre intressant.

Just därför att ingen är intresserad kommer det också att bli en ny Gilad Shalit.
Nya krav, nya förhandlingar och ny glorifierning av Hamas.
Snyggt jobbat av Sverige som ytterligare några veckor står vid det europeiska rodret.

Är det någon som hört Carl Bildt bli åtminstone aningens irriterad över Hamas erbjudande att betala 1.4 miljoner dollar till den som kidnappar en ny Gilad Shalit?
Hör gärna av er i så fall för det har jag uppenbarligen missat.
Inte för att Bildt kan trolla men han hade ju kunnat göra klart för Hamas att om det är till att täcka kostnaderna för nya kidnappningar de svenska givarmiljonerna går så finns det större behov i andra delar av världen.
Pengarna går nu till Abbas som i sin tur vidarebefordrar ansenliga summor till Gaza.
Med andra ord till Hamas.
Med ytterligare andra ord till kidnappningar och till ’resistance’.

Till alla ’mellanösternspecialister’ i Sverige som glatt påstår att Hamas håller på att bli ett moderat, trivsamt och riktigt resonligt politiskt parti man kan göra business med – sorry, men hamaschefen Mashal håller inte med.
Han vidhåller att ’resistance’ är hela idén med Hamas och utan denna företeelse har de inget existensberättigande.

Och existera det vill de ju...

Smil-kampanjerna de bjuder nyttiga idioter på är som sagt inget annat än ’politiska manövrer’.

Well – Mona och Helle...???

Hamas förbereder sej för nya stordåd, både militärt och diplomatiskt, och tack vare världens tystnad ser framtiden för Khaled Mashal och hans hamaskrigare ljus ut.
För framtidens Gilad Shalit finns bara mörker.

Läs även andra bloggares åsikter om Hamas, fångutväxling, Gilad Shalit, Khaled Mashal, Carl Bildt, EU, Mona Sahlin, Helle Klein, kidnappning, 'resistance', ...
D T

Dilemma

Det är bara så fruktansvärt outhärdligt och så svårt…
Man kan inte jämföra men ändå gör man det.

Hur kan man jämföra situationen för en familj där en son blivit kidnappad och befunnit sej i Hamas våld under snart 1000 dagar med en annan familj vars son blev mördad vid samma kidnappningstillfälle?
Vem har fått utstå det hårdaste slaget och vem har fått betala det högsta priset?

Det har under flera dagar pågått demonstrationer i Jerusalem av människor som vill vad varje israel vill – att Gilad Shalit ska bli fri.
De vill att han ska bli fri till vilket pris som helst.
Strax intill finner du andra demonstranter som också vill att Gilad Shalit ska bli fri men inte till vilket pris som helst.
Priset de inte är villiga att betala är att de som mördade deras barn som bonus ska slippa sina straff och släppas fria.

Man kan ju inget annat göra än att både förstå och känna med båda parter och ändå måste Olmert och regeringen välja.

Hamas har en namnlista på 450 utvalda terrorister de vill ska bli fria i utbyte mot Gilad och jag lovar, de är inte några söndagsskolegossar.
Det har förhandlats i Kairo via egyptiska mellanhänder och Gilad-gänget har framhållit att om han inte blir fri nu så kanske han aldrig blir fri.
Gänget en liten bit bort, som också vill att Gilad ska bli fri (ja, ni har hört det nu...), har varnat för vad följderna kan bli för landet och folket om dessa bloddrypande mördare kommer ut i friska luften.

Olmert talade till nationen i kväll under några minuter och sade bland annat att ett land måste ha sina röda linjer och att man inte alltid man kan negligera en hel nation till förmån för en enda kidnappad soldat.
Detta var naturligtvis inte vad familjen Shalit hoppades få höra men på något sätt verkade de luttrade – de sa att de trots dagens besked hoppades att en dag...

Som om detta inte vore nog så inser folk att denna slutspurt för att få Gilad fri inte har så värst mycket att göra med medkänsla eller rättstänkande utan mer handlar om vad som i slutändan kommer att stå på Olmerts meritlista.
Till mångas lättnad är hans nedräkning i full gång.

Åter igen – hur ska man se på detta dilemma?
Ska en olycksbroder räddas till varje pris även om priset i sej kommer att skapa ännu fler olycksbröder?
Vilken terrorgrupp kommer i framtiden att avstå från nya kidnappningar när belöningen blir så här magnifik.

Skillnaden är att alla vet hur Gilad ser ut, vilka hans föräldrar är och vilken mat han åt i skolmatsalen.
De framtida terroroffren har idag inga ansikten, vi vet inte hur många de kommer att vara och vi känner inte till tidpunkten då de kommer att bli mördade.
Statistik och dyrköpta erfarenheter visar dock entydigt att terrorister på grönbete ägnar sej åt helt andra saker än att plocka blommor.

I detta dilemma finns inte rätt eller fel – bara att handla på ett sådant sätt att man orsakar minsta möjliga skada.

kidnappning, Jerusalem, Gilad Shalit, demonstrationer, Olmert, Hamas, söndagsskolegossar, Egypten, mördare, meritlista, terrorgrupp, medkänsla, ...
Y DN BLT SVT-O DN D AB N Smp Vg Y ETC VG Dagbladet

BLOGGPÄRLOR
Israel i Sverige: Ultranationalister och extremhöger. Riktig höger!Shalit.
MXp: Bojkotta Palestina - tills terrorn upphör och Israel erkänns.
Fred i Mellanöstern: Svenska medier om överdrifterna i Gaza
Sapere aude! Har palestinska myndigheten erkänt Israel bara för att få internationellt bistånd?
Ilya Meyer: Siffror betyder så litet
Empatisk men inte patetisk: Kortfattat om självförsvar och Gazakonflikten
Rabnor tycker o tänker: Polis och polis
Tundra Tabloids: Palestinian Word Weasel Watch

Om principer

Dessa snälla ögon!
Han sitter där han sitter där han sitter - den unge killen Gilad Shalit.
Du undrar kanske var du hört namnet eller var du sett de här vackra ögonen för han har, mot sina egna personliga önskemål, blivit känd.
Han blev känd när han blev kidnappad av Gazaterrorister för mer än två år sedan.
Ett alldeles för stort antal dagar och olyckligtvis lika många nätter.

De säger att förhandlingar pågår för att få honom fri, men om så är fallet så talar parterna inte samma språk.
Hur kan det annars ta så fruktansvärt lång tid?

Jag skulle vilja ägna mej åt principfrågan – om den utpressningssituation som uppstår när någon frihetsberövas med syfte att "få betalt".
Jag reagerar starkt på den allmänna flatheten mot de personer, eller grupper, som kräver betalning för att sätta en frihetsberövad, en kidnappad, fri.Att ta en annan människa till fånga är en kriminell handling av grövsta slag.
Trots detta verkar det som om allmänheten godkänner eller rent av förespråkar, att man betalar för att få fången fri.
Det är just den principen jag vänder mej mot.
Jag anser att en samlad värld skulle sätta den press som krävs på förövarna, i det här fallet diverse obskyra terrororganisationer i Gaza, för att Gilad ska få komma hem till mamma Aviva och pappa Noam.
Ett älsklingsuttryck för Israelhatarna är att "sätta press på Israel".
Det borde ju betyda att det är en princip som kan fungera.
När det gäller att få Israel att göra vad man vill då duger inget annat än funktionsdugliga påtryckningsmetoder.

Jag har aldrig sett, hört eller läst att någon tänker pressa exempelvis Hamas att släppa Gilad fri.
Detta är oerhört både upprörande och underligt.
Jag tolkar det som att efter en genomförd kriminell handling blir man helgonförklarad och får en automatisk immunitet mot påtryckningar från både hög och låg.
Har jag rätt?
Jag vill inte ha rätt, för det skulle betyda att det inte finns någon rättvisa längre.

Varför uppmanas och uppmuntras Israel att åstadkomma en överenskommelse med Hamas om frisläppandet av Gilad Shalit?
Är det för att man inte vill stöta sej med Hamas genom att kräva att de släpper Gilad fri?
Är det för att man är rädd för Hamas?
Är det för att man är rädd för Islam?
Är det för att man tycker att Israel gott kan släppa ut lite judemördare på gatorna?
Är det för att man inte gillar Israel?

I FN-resolution 1701 som undertecknades i samband med krigsslutet med Hizballah sommaren 2006 står det att de kidnappade värnpliktiga omedelbart ska släppas.
Jag misstänker att ingen, inte ens då, trodde att Hizballah och Hamas skulle bli så rädda för FN att de prompt släppte sina fångar.

Nej, det krävs annat krut.
Det krävs folk med råg i ryggen och stål i blicken som kan ställa krav på kidnapparna man vet de kommer att följa.
I dagens israeliska regering finns det inte en minister som motsvarar den beskrivningen - man får leta efter dylik kompetens i andra läger.
Utanför landets gränder är det tyvärr bara "ge-dom-vad-de-vill-ha", som gäller.

För att Gilad ska få komma hem verkar det krävas nyval.
Nyval är alltid en chansning, men eftersom den nuvarande regeringen sedan länge är totalt arbetsoduglig, blir det nog till att traska till valurnorna snart.
Först därefter, med nytt folk och nya principer, finns det chans för Gilad att få komme hem.

Från den gamla goda tiden

Från den gamla goda tiden när lakan var på modet.
Hamas och Fatah på gemensam pilgrimsresa till Mecka, men inte ens denna symboliska handling kunde rädda den gemenskap som egentligen inta alls är någon gemenskap.

Hamas har något vi alla längtar efter.
De har en mytomspunnen mystik som attraherar oss vardagsgrå människor. De är fräcka och uppkäftiga, något vi i våra mörkaste stunder bara kan drömma om. De tar god tid på sej - får de inte vad de vill idag så väntar de gärna till i morgon. De har en Allah-tro som överskuggar allt och som gör livet jätteenkelt - de behöver ju aldrig ta några egna beslut som de sedan skulle behöva ta ansvar för.
Allah har alla svaren.

Mashal, han i mitten, är högsta hönset. (En flitig bloggerska tyckte han hade fina ögon...)
Han är nästan Allah, men inte riktigt. Han är i vart fall den som bestämmer här på vår enda jord.
Mashal har också en alldeles egen moralkod han genom brillianta PR-gubbar lyckats sprida till sina medmäniskor.
Rakt av.
Hans moralkod innefattar axiom som:
"Jag utför en grov kriminell handling som i sin förlängning ger mej alla rättigheter att utföra fler grova kriminella handlingar."
Tala om brott mot mänskligheten, brott mot internationella lagar och förordningar och brott mot det mesta resten av oss anser vara brottsligt.

Hamas kidnappade en israelisk värnpliktig och har hållit honom som gisslan i snart två år. Omständigheterna för killen, Gilead Shalit, under alla dessa dagar, timmar och minuter vill vi andra, idag mera lyckligt lottade, helst förtränga.
Nu vill Hamas med Mashal i spetsen byta Gilead Shalit mot en ansenlig mängd Hamaskrigare som är dömda och avtjänar straff för några av de grövsta handlingar du kan utföra mot dina medmänniskor och HAN ANSER SEJ HAR RÄTT ATT GÖRA DET.
Det ruskiga är att du och jag har blivit så hjärntvättade att vi också anser att han är i sin fulla rätt att begära denna människohandel. Hade vi haft en avvikande mening hade vi väl protesterat...
Åtminstone hade väl Carl Bildt protesterat.
Åtminstone hade väl Reinfeldt protesterat.
Europas utrikesministrar hade väl protesterat.
Europas regeringschefer hade väl protesterat.
Condoleezza Rice hade väl protesterat och Bush...

Inte då. Knäpp tyst. Tyst som i graven, vilket naturligtvis uppmuntrar Mashal att gå på i ullstrumporna.
Tala om moralisk bankrutt och en lika moralisk ruttenhet.

Nej, resten får ni tänka ut själva - men tänk till ordentligt.
Gör som Mashal, ta tid på dej.