Visar inlägg med etikett Ilmar Reepalu. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ilmar Reepalu. Visa alla inlägg

29 januari 2010

Malmös ynkligaste man


Malmös ynkligaste man har gjort bort sej och i sina försök att ta sej ur knipan gjort bort sej ännu mer för att slutligen(?)göra bort sej så till den milda grad att svallvågorna av hans ynkedom nu nått både Europa och Asien.
USA står förmodligen på tur.

Hur har Malmös ynkligaste man lyckats med detta konststycke?
Har har helt enkelt varit sej själv.
Sagt vad han tycker och tänker och förväntat sej bli älskad för det.

Till sin förvåning upptäckte han att svenska folket visade en tåga han inte kunnat drömma om.
De höll inte med.
De ville inte dela hans smutsiga byk genom sin tystnad utan hov upp sin röst.
Det svenska folket stod upp för den urgamla svenska traditionen att ’du ska värna om din broder utan att snegla på snöd personlig vinning'.

Ilmar Reepalu hade lika gärna kunnat berätta för sina läsare i klartext att han säger vad han säger för att Sverige går till val i september i år och att han behöver varje upptänklig muslimsk röstsedel för att vara säker på att kunna fortsätta sitt guldkantade jobb.
Alla förstod.
Om det finns något som kallas ’moralisk brottslighet’ så var Reepalus försök att skuldbelägga Malmös judar samtidigt som han gav muslimerna i samma stad frisedel ett exempel på detta.
Moraliskt brottsligt.

Ilmar Reepalu kallas "Malmös starke man".
Det kan inte bli mera fel.
Malmös starka män och kvinnor är de judar som stannar kvar trots trakasserierna.
Det är de Malmöbor - kristna, muslimer och de som inte bryr sig om religion - som tar ställning emot rasismen, antisemitismen, intoleransen, fanatismen och våldet.
Ilmar Reepalu däremot framstår idag som Malmös svagaste länk.

Om Reepalu finns inte mycket mer att tillägga men invånarna i Malmö och alla som på något sätt har möjlighet att påverka denne mans fortsätta karriär – kräv ett stopp.
Ett tvärstopp.
Om ni låter honom fortsätta kommer ni att vara delaktiga i denna moraliska brottslighet och delaktiga i denna vackra stads fortsatta förfall.


Låt Malmö bli känt och inte ökänt.


Efter dessa spretiga tankar har jag fått möjlighet att bjuda er på en koncentrerad och mera genomarbetad belysning av Reepalus framfart bland rubrikerna.
En god vän, Jurek Hirschberg, publicerade en kommentar till ’en dåres försvarstal’ i Barometern 28 jan. 2010 som jag fått hans tillåtelse att publicera här.


Kommunalrådets förlorade heder

Ilmar Reepalu, du är en offentlig person.
Ingenting av det du säger offentligt är privat.
Som offentlig person tar du dig friheten att tala om för medlemmarna av en ansatt minoritet vad de skall ha för åsikter och lojaliteter, vilka organisationer de skall stödja, vilka flaggor de skall vifta med, vilka uttalanden de skall göra och hur mycket de skall skylla sig själva ifall de inte lever upp till dina naiva föreställningar.
En etnisk minoritet marscherar inte i takt.
Varje medborgare har rätt till vilken personlig hållning som helst inom lagens råmärken och denna hållning behöver han inte stå till svars för.
En jude som bor i Malmö har all rätt i världen att stödja Israel, se det som Mellanösterns demokratiska oas, bära Davidstjärnan eller kipa, delta i laglig demonstration under israelisk flagg och betrakta Judar för Israelisk-Palestinsk Fred som en komprometterad marginell organisation som inte bidrar till israelisk-palestinsk fred.
Eller tvärtom.
Som offentlig person skall du se till att denna demokratiska rätt får utövas av varje Malmöbo i stället för att bli stympad av lokala antisemiter, religiösa fanatiker, odugliga polisbefäl eller ett komunalråd (s) som har glömt sin uppgift.
Där har du misslyckats på alla fronter.

Jurek Hirschberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ...

SDS NSK HD SDS SDS NSK SKD DN

07 mars 2009

Härdsmälta



Det är ju ett känt faktum att när man bor utomlands blir man mycket svenskare än man var på den tiden då man bodde i Sverige och följdaktligen vill man att Sverige ska uppfattas som ett bra land av människorna i ens nya hemland.
Jag kan bli riktigt lyrisk när jag kommer till IKEA i Netanya och ser den svenska flaggan vaja i vinden bredvid den israeliska.
När jag sedan ser bokhyllan 'Billy' och soffan 'Klippan' - ja, då är det kört...

Jag bor i Israel sedan många år och den första tiden besvarade jag frågan var jag kom ifrån med stolthet.
"Från Sverige" sa jag och jag såg frågeställarens ansikte lysa upp av både intresse och nyfikenhet.
Följdfrågorna blev ofta början på en trivsam konversation.

Gissa om läget ändrats...

I dag vädrar gamarna blod i Malmö.
Stridsstyrkorna är mobiliserade och ropen skallar.

Israel, Israel, Israel.
Ingen annan än Israel, bara Israel, alltid Israel.
Alltid Israel som världsalltets hackkyckling.

Vi var nere vid matsalen idag och småpojkarna sparkade fotboll på gräsmattan som var smaragdgrön efter några dagars efterlängtat regn.
Jag funderade över vad det var som gjorde dessa småkillar så hatade i Sverige?

En gammal dam glider långsamt fram i sin trehjuling på väg hem från mataffären.
Hon vinkar glatt "Shabat Shalom" och berättar att hon väntar besök av sin dotter med familj till helgen.
Varför är denna åldriga kvinna så hatad av vissa malmöbor?

Mina jobbarkompisar, tjejer i sina bästa år med en självklar stil och integritet – varför betraktas de inte som andra tjejer utan som sataniska monster av de svenska "tennisentusiasterna"?

Det är ju inte den politiska ledningen i Israel som Reepalu och hans gelikar vill jaga bort från sin åsyn utan vanligt folk, vanliga killar och tjejer som i det här fallet gillar att spela tennis.
Jag har aldrig hört eller läst så många omskrivningar på gediget judehat som det som framförts av vissa grupperingar de senaste veckorna.
Vore det inte så sorgligt så vore det nästan komiskt - som om de inte förstår att vi vanliga människor läser dem som en öppen bok.

En sak är tydlig – att helgens tennisturnering kommit som en skänk från ovan för folk som ständigt söker tillfällen att stampa, spotta och fräsa mot Israel.
Kanske har luften redan gått ur dessa världsmoralens väktare men jag tvivlar...
Jag hoppas Gahrton och Ohly dragit på sej långkalsongerna för även om de får med sej en hop individer vars liv verkar vara meningslösa utan regelbundna protester mot företeelser långt borta i något främmande land, så verkar inte vädrets makter vara så lättpåverkade.

Jag hoppas aldrig mina vänner i Israel kommer att höra talas om Reepalu och den skada hans ruttenhet, och i förlängningen hans parti, åsamkat Sveriges anseende i detta land.
De är alldeles för bra människor för att behöva bli medvetna om dylika moraliska och logiska härdsmältor.

Jag får fortsätta att leva på hoppet att så få människor som möjligt kommer att fråga vilket land jag kommer ifrån.

, , , , , , , , , , , , ...
SvD, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, DN, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, Ab, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, Vg, 2, 3, 4, Dagb, 2, Dag, Ps, 2, F, Dag, 2, 3, 4, Hd, 2, 3, Y, 2, 3, Kri, 2, Hd, Etc, Smp

BLOGGPÄRLOR

26 februari 2009

Palestinskt övervåld mot Israel


ISRAEL ÄR UNDER ATTACK!!!
... och det sker dagligen.

Det sker olagligt.
Det sker ogenerat.
Det sker obemärkt.

I morse, ungefär när barnen var på väg till skolan, anlände från skyn några raketer från Gaza.
Inget konstigt med det, det händer jämnt och ständigt.
Folk har vant sej och är bara tacksamma för att få leva en stund till – till nästa raketanfall.
Allt är tydligen som det ska vara.

Finns det inga tennismatscher att stoppa för att få slut på det här övervåldet?
Åtminstone stoppa någon publik?

Okey, ingen dog och inget blod spilldes, så varför bråka?
Jag bråkar för principens och principernas skull.

Jag bråkar därför att jag inte tycker det är rättvist att palestinierna i Gaza ska få skjuta dessa raketer in i Israel helt urskiljningslöst.
Detta sker i strid mot alla vedertagna regler och rättigheter, men – vem bryr sej.
Det har blivit ett accepterat normaltillstånd.
Annars hade väl människorättsivraren Ilmar Reepalu sprungit gatlopp i Malmö över dessa ständigt upprepade brott.

Även här i Israel har kassamnedslagen blivit rutin.
En rutin som en förlamad och förblindad ledning prackat på sin befolkning.
'Det bara är så' som modern sa när barnens frågor blev alltför komplicerade.

Att ett vardagsrum förvandlats till flisor i Sderot är väl inte mycket att bråka om när miljontals vardagsrum förvandladet till flisor i Gaza.
Skillnaden är att flisorna i Sderot är resultatet av oprovocerat våld medan flisorna i Gaza är resultatet av många års hårdprovocerat våld.

Gazaborna med Hamas som herremän håller fortfarande på med sitt utnötningskrig mot Israel och det är naturligtvis rysligt ointressant för världen i övrigt.
Carl Bildt är lika tyst som Ilmar Reepalu.
Fast det är klart – det handlar inte om bebisar utan bara om flisor.
Bebisarna i Sderot blir kanske mördade först i morgon, så det är lugnt.

Idag i Sderot drabbades flera människor av chock.
Att drabbas av ett chocksyndrom är inte bara att bli lite lagom rädd.
Det handlar om en djup och omfattande både kroppslig som psykisk störning som vederbörande kan vara tvungen att leva med resten av livet och som kräver långvarig och djupgående behandling.

Dessa 'leksaksraketer' orsakar inte bara flisor i vardagsrum utan också flisor i själen.
Har du riktig otur kan du drabbas av en flisa för mycket för att sedan obemärkt glida över i nästa tillvaro.
Ingen bryr sej ändå och absolut ingen i Sverige.

Sverige går ju om några månader in i ordförandeskapet för EU och skulle då kunna lämna något bestående efter sej.
Ingenting alltför knepigt, som formen på slanggurkor och sådant, utan något enkelt och banalt som att stoppa det palestinska övervåldet mot Israel.

, , , , , , , , , , , , ...
K T SDS Y SvD SP HD DN SDS ETC SvD T AB SP K Y B HD SDS DN D HD SDS AB D B T Y AB
B DN DN ETC ETC AB AB SDS SvD DB SVT-O SVT-O
Mera läsning: IiS 2 Stefan S FiM 2 3 Bertils blogg Rabnor Empatisk Israelnyheter JiM Jonathan
MXp 2 MXp 2.0 Meyer 2

24 februari 2009

Men ingen reagerar


'Men ingen reagerar' - så löd en ganska färsk bloggkommentar från ett tidigare inlägg.
Är det likaväl någon som reagerar så blir det kortslutning.

Just nu ser vi skriften på väggen, förebuden och förberedelserna.
Scener sätts och opinioner förbereds.
Men ingen reagerar.

Folkvalda väljer sina favoriter medan andra får klara sej bäst de kan.
Folkvalda fegar när det gäller och faller galant i den ökända röstfiskarfällan.
Folkvalda satsar sin själ på 'de nya svenskarna' trots att många av dem inte alls har någon lust att bli någon 'Svensson'.
Men ingen reagerar.


En enda bebis som dog i Gaza är en tragedi.
Om flera bebisar dog är tragedin ännu större.
Under kriget i Gaza dog bebisar men dödandet var en välregisserad föreställning av Hamas scenarbetare som gjort ett grundligt jobb de 7-8 år de haft på sej.
Hade de velat skydda sina bebisar hade de inte inbjudit israelerna genom sin oförtröttliga raket-och bombterror.

Tro inte Hamas är dumma – de känner till allt det här, men de bryr sej inte.
De har dessutom förmågan att uppskatta den välbehövliga PR de får med varje dödad bebis.
Reepalu är en av dem som fastnat på den kroken.

Ingen som inte har tvivelaktigt uppsåt påstår att Israel jagade upp ett antal bebisar i Gaza och därefter dödade dem – förmodligen på löpande band...
Påstår man något sådant är man naturligtvis inte trovärdig när det gäller andra saker heller vilket är särskilt allvarligt när det gäller politiker.
Jag antar Reepalu är införstådd med att bli fälld för överlagt mord om han på väg hem från jobbet kör på en bebis som avlider på grund av sina skador.

För Ilmar Reepalu börjar läget bli prekärt.
Han citerar folk som bevisligen är snett ute (gångbar taktik) och anklagar människor som har vågat ta in hela bilden.
Han kallar Mats Skogkär för 'förnekare, bortförklarare och förminskare', vilket naturligtvis inte är sant.
Jag tar mej friheten att i stället överföra dessa epitet på Reepalu själv när det gäller de palestinska terroraktiviteterna som pågått i decennier - inte under tre veckor.
Förnekare, bortförklarare och förminskare.
De har lyckats mörda – därtill med berått mod – en och annan bebis under den tiden men några protestaktioner med Reepalu i spetsen har aldrig varit aktuella.

Inte heller då USA under senaste decenniet dödat över 100.000 civila i Irak och i Afganistan.
Inte heller då Ryssland dödat tusentals rebeller i Tjetjenien.
Inte heller då Libanon dödat hundratals al-Qaida soldater.
Inte heller då palestinier avlivade palestinier vid det snuskiga maktövertagande av Hamas i Gaza sommaren 2007.
Inte ens massakrerna i Afrika har förmått Reepalu att organisera en liten protestmarsch eller stoppa några sportevenemang.

Som sagt – ingen reagerar - och absolut inte Reepalu.
Han bryr sej inte, utom då han kan spotta på Israel.
Ytterst selektiva spottloskor, kan man säga.

Egentligen borde man förbigå Reepalu med kompakt tystnad eftersom hans okunskap och likgiltighet är bottenlös.
Den sista grodan i hans 'försvarstal' blev spiken i kistan.
Han talar där om "gränser som gällde före 1967"...
Vad då – gräns???
Gräns mellan vad då???
Är Reepalu ute efter att dra in Jordanien i konflikten?
Hade det funnits en gräns hade ju inte palestinierna haft någon orsak att starta alla dessa krig och intifador.
Fast man kan nog inte vara alltför säker...

Att ingen reagerar kan man dock vara ganska säker på.

Malmös Kristallnatt har ännu inte infunnit sej men det är bara en tidsfråga och när vi hör ljudet av krossat glas så reagerar vi förmodligen inte.
Ingen reagerar.

, , , , , , , , , ...
SvD, 2, 3, 4, 5, 6, DN, Syd, 2, Ab, 2, 3, Dag, 2, 3, 4, 5, A, N, Smp, 2, B, 2, Kri, Hd, Tra,

21 februari 2009

Och ljuset förvandlades till mörker...


Ljuset i Malmö är inte ljust längre.
När jag läste Fredrik Sieradzkis artikel i Newsmill blev jag lindrigt sagt ganska skräckslagen.
När jag sedan förstod att det var en berättelse från idag, från dagens Malmö, förvandlades skräcken till sorg och ljuset till mörker.
Dessutom är det något som stinker...

Var gick det fel och hur kunde det gå så fel?
Sverige hade ju de bästa förutsättningar vilka alla nu ses bortspolade av en sanslös cynism.
I stället för att gå frammåt går Malmö kräftgång med jättekliv och gatans parlament har tagit över i samma takt som stadens styrande gett upp.
Läs Fredrik Sieradzkis artikel på länken här nedanför.

SNART OMÖJLIGT ATT VARA JUDE I MALMÖ
http://newsmill.se/artikel/2009/02/20/snart-omojligt-att-vara-jude-i-malmo
Publicerad: 2009-02-20, Uppdaterad: 2009-02-21

Vi judar tvingas som på 1930-och 40-talet återigen uppleva hur vi måste vakta våra steg, våra ord och vårt utseende för att undvika trakasserier och våld. Men det tycks inte bekymra stadens västerpolitiker med Ilmar Reepalu i spetsen, skriver Fredrik Sieradzki, medlem i Malmös judiska församling.


I anslutning till artikeln kunde man läsa en samling kommentarer av vilka merparten hade betydligt sundare inställning till problemen i Malmö – för det handlar om verkliga och svåra problem – än Ilmar Reepalu.
Jag väljer att publicera en av kommentarerna som ytterligare förstärker den grymma bild som Fredrik Sieradzki beskrev i sin artikel.


Fredrik du mår illa och JAG ÄR RÄDD!
Här i Malmö finns det ett stort antal människor som är traumatiserade och mår dåligt av Gazakonflikten. Dessa uttalanden har hörts och skrivits i olika sammanhang nu senast av Reepalu som säger till Sydsvenskan.
"En stor del av Malmös befolkning kommer från Mellanöstern. Många har släktingar i Gaza som råkat illa ut. De känner sig frustrerade och arga på Israels ockupation."
I samband med "lite stökiga" motdemontrationer på Stortorget i Malmö talades det om "förvirrade och frustrerade ungdomar" som både verbalt och handgripligt trakasserade människor.
ILMAR, jag kan stå ut med att bli kallad judejävel, mina barn har inte gjort någon affär av lite glåpord på skolgården t ex judejävel, synd att Hitler inte dödade er alla, de snötäckta bilarna på min gata är "dekorerade" med hakkors, Hitler och Jude.(hoppas grannarna inte ser oss som en belastning, igår var det 7 bilar, idag bara 2).
Som sagt var, detta kan jag stå ut med. Lite får man ju tåla!
På min arbetsplats i Malmö Stad har jag kontakt med vårdtagare från många länder.
På min namnbricka finns bara mitt förnamn, GISSA VARFÖR!
Min dotter bär inte Davidsstjärna längre, GISSA VARFÖR!
Jag VILL INTE vara rädd, jag VILL INTE oroa mig för mina barn och vad de ska behöva tåla, jag VILL INTE tveka om att berätta om vem JAG ÄR, jag VILL INTE ha ett inbyggt "säkerhetstänk" vågar jag handla en israelisk avocado? Är detta ett brottsligt ställningstagande, kan jag ses som ett lovligt byte? Vem ser och registrerar mina handlingar?
Du kanske kan förstå KÄNSLAN även om du säkert tycker att jag överreagerar? Det finns många människor från Mellanösterna i Malmö, de är frustrerade och har rätta att reagera eftersom Israel ockuperar mark och dödar oskyldiga människorJag skiter i avocadon-jag tar lite selleri i stället.
Jag skiter i tennis också, det är liksom inte min sport, men jag har ett förslag: judarna i Malmö köper alla biljetterna til DC matchen och intäkterna går oförbehållsamt till att VÅRDA OCH BEHANDLA de traumatiserade personerna som har släktingar i Gaza (eller alla personer från Mellanöstern om det finns behov, exkluderat judar naturligtvis).
En bra lösning för alla och det kan förhindra att livsfarliga situationer uppstår. De traumatiserade personerna får vård och redskap att hantera sin frustration; de slipper skrika sig hesa vid massprotester, elda upp Israeliska flaggor, dra fram i Malmö som en maskerad pöbel, skadegörelse och personskador kan undvikas, det blir minskade kostnader för polisbevakning och en liten bieffekt som naturligtvis skrivs med små bokstäver judarna i Malmö slipper vara rädda. OK det kostar väl en liten peng men det är väl inget problem....
Lite får vi ju tåla!
Det enda du behöver göra är att skriva ihop detta förslag på Malmö Stads papper och skicka räkningen till judarna och kom ihåg att inte nämna ordet antisemitism för det passar liksom inte här, det är mera korrekt att använd israelsanktion, ja du kan säkert få ihop någon bra formulering. Principen är att vi betalar eftersom vi är skyldiga!
Det är något som vi är vana vid.
Det vet ju alla att det mesta som händer i världen, stort som smått kan spåras tillbaka till någon jude någonstans (detta kan du naturligtvis inte skriva eller kännas vid i några officiella sammanhang) Om det blir krångligt med formuleringen kan du ju alltid påpeka att det är din personliga åsikt men då kanske du ska byta brevpapper.
En avslutande fundering, vad står hakkorset för, vad tänker människor på när de ser det, vilka känslor väcks, kan det vara olika för olika människor? Oss emellan som är/har varit utsatta för detta.
PS. Mina barn har uppfostrats till att respektera alla människor och deras rätt att uttrycka sina åsikter. Trots otaliga kränkningar är jag övertygad om att de aldrig kommer att "överreagera eller låta sig provocerade till överilade handlingar" jag är också säker på att de inte är Malmöbor så länge till (av säkerhetsskäl)!!!
Av: JUDEJÄVEL med fyra judeungar, 2009-02-21, 10:25

, , , , , , , , , ...
B SP HD AB SvD DN SDS SDS SvD Mp N 2 DMera läsning: FiM MXp FiM JiM IiS