Palestinska barns blod i stället för gödselstack

"Our children are our honor and glory,
they were created to be fertilizer for the land of Palestine,
and for our pure land to be saturated with their blood"

"How beautiful you are, my country
The love in my heart for you is great
You have brought up and educated
generation after generation,
You waited patiently and discovered your heroic children
Oh, my pure land, I shall saturate you with my blood
I shall live and die upon your green ground
Your ground satiates us, your goodness satisfies us
I shall redeem you with my life, oh my land
Your embrace warms us
Your ground satiates us, your goodness satisfies us
I shall redeem you with my life, oh my land
Your embrace warms us"

Klicka på länkarna här ovanför för att få mera inblick i en värld som tack och lov fortfarande är främmande för de flesta.

Efter dessa uppmuntrande ord kommer mina lite mer snirkliga tankegångar.

Att gödsla jorden med sitt blod.
Att uppmana barn, sina egna barn, att gödsla jorden med sitt blod.
Att sitta och lyssna till sånger med detta innehåll roar sej den palestinska intelligentian med – att lyssna till hur de redan hjärntvättade barnen förbreder sin förväntade blodiga hädanfärd.
Deras uppgift är att gödsla jorden med sitt blod.

Nej det hjälper inte att bli upprörd, inte ens att bli arg.
Premiärminister Salam Fayyad och andra ministrar satt och applåderade detta framträdande och tyckte det hela var så fint så fint.
De log och nickade för att sedan klappa de små snart livlösa kropparna på huvudet.

Är sådant OK?
Förmodligen eftersom de fortsätter att inhösta ogripbart stora penningsummor från bl.a. EU med Sverige som spjutspets.
Hur många miljoner var det bara i senaste vändan?
Hur många miljarder de senaste tio åren?
(Fyll gärna i någon – jag är inte så bra på siffror.)

”Ja men vi vet ju alla hur Hamas är... ” säger du kanske.
Nej min vän, det var inte Hamas den här gången, det var det ’moderata’ Fatah med sina ledare som lyste av tillfredsställelse.

Fatah är ju som bekant en systerorganisation till det svenska socialdemokratiska partiet och jag undrar stillsamt om SAP också lyser av tillfredsställelse över förvandlingen av små barnakroppar till blodigt gödsel.
Jag antar det eftersom ingen protesterade.
I andra sammanhang är sossarna bland de första att protestera – om existentiella saker som hus och annat, ni vet.

Att gödsla jorden med sina barns blod – tycker ni jag är tjatig?
Bra.
Det var just avsikten.

I Sverige och i resten av baronessan Ashtons Europa verkar det behövas mer än lite rejält gammaldags tjat för att få folk att förstå vilka de gett sej i lag med.
Om ingen säger något så drar naturligtvis palestinierna de alldeles riktiga slutsatserna; att vad de håller på med är både rätt och riktigt – och fortsätter.
Alla som tiger still uppmanar dem att fortsätta på den inslagna vägen.

Jag vet att det är som att slå under bältet om någon dristar sej till att ha synpunkter på en palestiniers beteende.
Har de fribrev så har de och under tidens gång har de blivit allt skickligare på att utnyttja detta – så skickliga att de numera inte skyr någonting, inte ens att producera barn i avsikt att använda deras blod som gödsel.

Observera att det inte är jag som påstår detta - de säger det själva i ack så tydliga ordalag.

Tystnaden fortsätter att vara bedövande allt medan de palestinska barnen fortbildas i att ta sin framtid i sina egna händer.
”Gud vad häftigt det ska bli att bli martyr! Massor av fina klänningar och dataspel och glass hela långa dagen.”

Läser just nu om en buss-crash i Jerusalem som tog 6 eller fler arabiska barns liv.
Abbas utlyste tre sorgedagar efter dessa oskyldiga barns död.

Notera skillnaden – när barn dör i en trafikolycka sörjer Abbas men om de inspireras av sina ledare att låta sitt blod bli gödsel för en törstig jord då ler han.

Fy vale – på ren bonn-svenska från norra Hälsingland.

Läs även andra bloggares åsikter om Palestinier, Fayyad, Abbas, EU, Ashton, Sverige, Fatah, SAP, ...

Gullgossen - Kullgossen

Politiker verkar leva i fejkade världar.
’Make believe’- världar.

Politiker talar bara med folk som klarat säkerhetskontrollen vilket i det här fallet innebär att inte ha några idéer som skulle kunna förvirra begreppen för politikern i fråga.
Om politikern hör för många oförenliga uppfattningar skulle kanske hans uppblåsta tvärsäkerhet inte framstå lika tvärsäker längre.
Väljarna har ett sjätte sinne för sådant och en darrning på rösten vid fel tillfälle skulle kunna kosta politikern dyrbara popularitetspoäng.
Därför – inget frotterande med oliktänkande.

Om en politiker bestämt sej för en sak och yttrat det offentligt kan inte vilda hästar få honom att ändra ståndpunkt.
Han måste uppvisa en trovärdig styrka och fasthet som folket med trygghet kan luta sej mot.
Velbyttor göre sej inte besvär.

Politikern Obama m.fl. har en gång för alla bestämt sej för att palestiniernas premiärminister Salam Fayyad är en person folk kan respektera och behandlar honom därefter.
Denna hans status gäller alltså bara bland västerländska politiker varav Obama väl får räknas som högsta hönset.
Han delar med sej av sin veckopeng till Fayyad så ofta han bara kan och törs för han vet att i det långa loppet kommer det att löna sej.
Vet och vet...

Obama har aldrig lyssnat till Khaled Abu Toameh.

Obama vill som sagt inte bli konfronterad med åsikter som inte står i överensstämmelse med tidigare uttalanden så därför lyssnar han inte till Khaled Abu Toameh.
Denne respekterade journalist har tagit reda på och skrivit en artikel om vad Fayyads eget folk anser om honom och varför han aldrig kommer att kunna föra palestinierna fram till en fred med Israel.

Först och främst för att han inte tillhör den stora skara av palestinska företrädare som fått sina befattningar som belöning för trogen tjänst i terroristträsket eller ännu ett strå vassare – ha suttit i israeliskt fängelse.
Inga kvalifikationer smäller högre än detta i det palestinska samhället.
Det skulle då möjligen vara om man gått och blivit martyr...
Klart är att av Fayyads popularitet i Washington och London finns bara smulorna kvar på Västbanken.
Gaza ska vi inte tala om - där anses han vara en förrädare av högsta dignitet.

Fayyad kommer aldrig att kunna sälja en fred med Israel till palestinierna.

I senaste valet kandiderade han som oberoende kandidat för ett parti han kallade ’Tredje Vägen’ och fick mindre än två procent av rösterna.
Idag existerar hans parti endast på pappret eftersom det inte har något stöd bland folket.

Fayyad kan räkna pengar men han kan inte ge Obama vad han vill ha – en person på den palestinska sidan som kan övertyga massorna om att vad de fått sej till livs de senaste decennierna är propagandalögner, saker de fått höra som ett led i att hålla hatets gryta kokande.
Till exempel att hela Israel snart kommer att bli palestinskt och att kompromissa betyder att det är Israel som ska kompromissa.

En person som personligen inte offrat något för ’saken’ kommer aldrig att kunna fösa fram palestinierna till ett accepterande av ett judiskt Israel där det idag finns - ett judiskt Israel...
Detta är naturligtvis en av de självklara förutsättningarna för en acceptabel och rättvis fred.

Om Obama en solig eftermiddag hade bjudit Khaled Abu Toameh på en kopp te i Vita Huset’s Rosenträdgård hade han fått lära sej hur Mellanöstern fungerar.
Att vad som värderas högst i en västerlännings ögon inte är värt ett ruttet lingon på Västbanken och det bästa av allt – Obama hade kunnat behålla hela sin veckopeng alldeles för sej själv.

Läs även andra bloggares åsikter om Obama, Fayyad, Khaled Abu Toameh, Washington, Västbanken, Gaza, 'Tredje Vägen', palestinier, Israel, Vita Huset, Mellanöstern, ...


DN, SvD, 2, Dag, 2, 3, Gp, 2, Syd, Ek, 2, St, 2, Sk, 2, Db, 2, Kri, 2, Y, 2, Gd, 2, Blt, 2, Hd, 2, Vlt, 2, Tra, Ab, 2, Lö, Bt, Svt