Mobbning i de fina salongerna

Bilden är snodd från en av de mera kända kvällstidningarna och plockas bort på begäran.

Jag kunde dock inte motstå frestelsen att visa en av vänsterpartiets kandidater till Riksdagen i full aktion.

Här mobbar han ett lagligt valmöte med - låt oss säga - tveksamma metoder.

Alla känner väl till Dror Feiler.

Vad i hela friden är de så rädda för?
Alla som får en mikrofon under näsan eller plitar vid ett tangentbord visar samma oresonliga skräck.

I skolan lär man ut att man inte ska mobba, inte någon som är mindre än du, inte någon som tycker annorlunda än du --- nej ingen ska mobbas!
I dagarna har vi dock sett hur etablissemanget gått före som ’goda’ exempel och visat både stora och små hur man gör när man mobbar.
Inga uttryck är dem främmande, allt ifrån okvädningssord till skrämselpropaganda, hot och kroppsskada.
Ingen försöker ens att bemöta SD med normal hyfs i sakfrågorna.

Det är inte SD de ska vara rädda för - det är de människor som röstade på dem.
Varför klarar ingen av att ställa frågan varför alla dessa människor som röstade på SD faktiskt röstade på SD!?
De röstade ju inte på detta parti för att de hade snygga slipsar eller var allmänt trivsamma.
De röstade på SD eftersom inget av de etablerade partierna orkade (vågade?) ta i de känsliga frågor som SD belyser, inte ens med den berömda tången.
Mobbning i de fina salongerna.

Till exempel: Hur ser konsekvenserna ut av den löpande invandringen inklusive ekonomiska och andra effekter på den känsliga samhällsbalansen.
Inga svar från varken vänster eller höger och när då SD åtminstone försöker tränga in i dessa frågor och ge svar med vidhängande förslag till lösningar – ja då hamnar helt naturligt en hel del röster där.
SD har bara fyllt det tomrum som uppstått när gammelpartierna svikit.

Människor i allmänhet är inte dumma.
De vet, de känner på sej, när någon håller inne information eller släpper ut friserade portionssbitar lämpliga att tysta pöbeln.
När sedan SD ger svar man känner i magtrakten ligger bra mycket närmare sanningen då blir det naturligtvis intressant.
Lägg därtill modet att ta bladet från munnen så förstår du varför de kommit in i Riksdagen.

Rasist, extremist, islamofob, främlingsfientlig m.m. – slänger de ur sej som inte har adekvata svar att ge - eller vill ge.
Lätt som en plätt.
Slogans i stället för argument.
Själv kommer man undan medan man smetar ner den andre.
Allt för att själva få ha scenen i fred utan risk för obehagliga frågor.
Mobbning i de fina salongerna.

Människorna som röstade på SD såg rakt igenom denna gyttjepöl men jag kan inte låta bli att undra hur många fler mandat SD skulle ha fått om förövarna hade ägnat sej åt någon form av självkritik och följt de demokratiska spelreglerna?

Reinfeldts stjärna bleknade betänkligt efter hans uttalande då en representant för SD blivit misshandlad.
”Jag vill gärna påpeka att de som lever på att driva upp ett vi-och dom-tänkande och ett i grunden hatfullt sätt att se på relationer mellan människor inte ska bli förvånade om sådant händer.”
Vad sa karlen egentligen?
Hotade han?
Skylla sej själva?
Mobbning i de fina salongerna.

Vi-och-dom-tänkande – hur mycket han än försöker misstänkliggöra den nedslagne så handlar ju faktiskt det mesta i vår vardag om vi och dom och det är inget konstigt med det.
Vi (min familj) bor på den här sidan gatan och dom, de andra (mina barns lekkamraters familj) bor tvärs över gatan.
Hu så förskräckligt – enligt Reinfeldt.
Det där om hatfulla sätt att se på relationer mellan människor får han nog förklara lite bättre – det är bara alltför luddigt.

Dessutom visar Reinfeldt – så statsminister han är - en sällsam brist på respekt för oliktänkande.

Tänker man på ett visst sätt får man tydligen räkna med både sveda och värk och annat otyg enligt Reinfeldt.
I Reinfelds värld finns det ingen tolerans för någon som tänker i annat än väl utstakade banor.
Möjligen tycker Reinfeldt det är enklare att vara tolerant mot en person från fjärran land än mot en skåning?

Bristerna i moderaternas partiledning synes vara många varav en representeras av den applåd de nedlät sej till när de hörde att Ohly vägrat sitta i samma sminkrum som Åkesson.
Ursäkta men var detta inte lite väl mycket av primitiv lekstugemetalitet?
Ohly som av förklarliga skäl fick mindre röster än Åkesson tappade väl masken...
Mobbning i de fina salongerna.

För att avrunda så är SD ett symptom på brister i det etablerade samhället, brister som inget annat parti varit intresserade av att diskutera och än mindre åtgärda.
SD består förmodligen av både bra och dåligt folk men en sådan blandning är vi ju vana vid från de flesta andra sammanhang.
Nu är det upp till SD att visa vad de går för och för resten av det politiska och mediala fältet att respektera de demokratiska spelregler vi själva skapat just för att hantera bl.a. situationer som denna.
Om inte annat så av respekt för de många hundra tusen som röstade på SD.

Om någon undrar – nej, jag röstade inte på SD.
Jag röstade för förbud mot mobbning, speciellt i de fina salongerna.

Läs även andra bloggares åsikter om mobbning, SD, rasism, extremism, islamofobi, främlingsfientlighet, Reinfeldt, moderaterna, Ohly, Åkesson, ...

DN704 DN296 DN329 DN240 DN540 D837 D D815 D030 GP479 GP390 GP214 GP262
Svd903 SvD471 SvD905

Får - får inte

Vad får israelerna göra?
Vad får israelerna inte göra?

Får de bygga hus för judar i de östra delarna av Jerusalem?
Svar nej.

Får de bygga hus för araber i de östra delarna av Jerusalem?
Svar ja.

Får de riva olagligt uppförda hus som bebos av araber i de östra delarna av Jerusalem?
Svar nej.

Får de riva olagligt uppförda hus som bebos av judar i de östra delarna av Jerusalem?
Svar ja.

Hur ska man tolka detta?
Det beror naturligtvis på vem som anser sej ha tolkningsföreträde.

Det handlar således inte bara om att riva olagligt byggda hus för att ge plats för en ordentligt stadsplanerad bebyggelse utan det handlar om vem som bor i husen, vem som äger husen eller uppges äga husen – vilket inte nödvändigtvis är samma sak.
Det viktiga är alltså vilken folkgrupp husens ägare tillhör – inte om huset som sådant.

Ibland är ett hus inte bara ett hus.
I Jerusalem har hus förvandlats till politiska symboler helt fristående från normala perspektiv och referensramar.

Hus som bebos och ägs av judar får man riva ner men hus som bebos av araber får man inte riva.
Man får inte bygga hus för judar men naturligtvis får man bygga hus för araber.
Börjar det bli knöligt nu?
Det är inget mot hur det kommer att bli om detta skuggspel får fortsätta.

Vad bottnar då denna rasism i?
Hoppsan – där trillade ordet dit alldeles av sej självt.
Bra jobbat.

Trots att ’DET STÅR SKRIFVET’ i diverse Road Mappar, FN-resolutioner och annat att man inte bör föregripa utkomsten av förhandlingarna (det lär visst pågå sådana) så envisas en viss stormakt med att redan från början tillskriva palestinierna vissa landområden, däribland östra delen av Jerusalem.

Att araberna skulle ha någon sorts rättmätiga krav på Jerusalem är egentligen oerhört verklighetsfrämmande och har ploppat upp till ytan endast de senaste decennierna.

De berättade en dag att nu ville de ha Jerusalem och plötsligt tyckte alla att visst skulle de ha Jerusalem.

Israelerna önskar sej också vissa saker men av någon anledning har detta aldrig upphöjts till lag.
Ordet rasism knackar på dörren även i det här sammanhanget.

Man blir aningens fundersam när man ser Obamas prioriteringar.
USA har problem, stora problem och världen i övrigt (som han också gärna vill sköta) har ännu större problem.
Inget av detta verkar störa Obamas sinnesfrid men Gud nåde den som nuddar vid ett hus som bebos av araber i Jerusalem eller dristar sej till att bygga till en klädkammare i ett judiskt hus i Jerusalem.

Då brakar helvetet loss och stackars USA känner sej både förolämpat, förrått och försmått.
Obama plockar fram brösttonerna eller skickar Clinton att anklaga Israel för att hota världsfreden om denna klädkammare, ve och fasa, skulle ta form.
Lite målarfärg på väggarna skulle naturligtvis ytterligare förvärra situationen.

Tänk att tillskriva hus denna apokalyptiska makt.

Om det nu hade varit människor i ett arabiskt hus som byggt denna klädkammare???
- - - Nej, jag orkar inte med fjantet längre – det får väl finnas gränser även för en stormakts absurditeter.

Avslutningsvis tar jag vägen upp till Jerusalem igen.
Jag gör aliyia.
Ingen arab brydde sej om Jerusalem när staden var ockuperad av Jordanien – om det inte handlade om att jaga iväg judar förstås.
Idag när Israels huvudstad står under israelisk kontroll (visst står Sveriges huvudstad under svensk kontroll...???) har den plötsligt blivit intressant för arabvärlden.
Jerusalem har förvandlats till ett vapen – ett propagandavapen.

Förhandlingarna har svårt att komma igång eftersom palestinierna dagligen producerar nya förhandskrav eller är orsaken möjligen den där klädkammaren...???


Läs även andra bloggares åsikter om Jerusalem, palestinier, israeler, Obama, USA, rasism, ...

Hålla handen

http://hd.se/angelholm/2010/02/27/fran-angelholm-till-vastbanken/
Klicka på ovanstående länk för att bättre hänga med i nedanstående resonemang.

Artikeln handlar om en av de mest tveksamma företeelser den svenska kristenheten kört igång, och det vill inte säga lite.
Följeslagarföreteelsen.

Varför omger sej artiklar som den här med en omisskännlig doft av rasism?
I kraft av vad ...??? åker Sofie till Västbanken för att traska vägen fram bredvid barn och bönder när de går till sina dagliga sysselsättningar?
Åker Sofie till Västbanken för att hon anser hon är mera värd att lyssna på och mera värd att ta hänsyn till eftersom hon har ett vitt skinn?
Detta är faktiskt i praktiken vad hon säger.
Följdresonemanget blir då att hon anser att ett mörkare skinn är mindre värt och degraderar dessa olyckliga människor till en position där enligt någon obskyr naturlag ingen lyssnar på dem och ingen visar dem någon hänsyn.
Detta är solklar rasism.

Kanske handlar det dessutom om en proxy-rasism där Sofie och de som sänder ut henne menar att de israeliska värnpliktiga och nybyggarna skulle agera utifrån rasismens lagar och behandla henne och hennes skyddslingar bättre för att hon begåvats med ett vitt skinn?
I så fall känner hon dåligt till hur befolkningsmixen i Israel ser ut där allt från svart till vitt är representerat och ingen fäster något avseende vid om Sofie har vitt eller grönt skinn.
Förväntningarna om särbehandling är alltså totalt ogrundade – som väl är.

Kanske är den israeliske värnpliktige hon ämnar ”dämpa” (Good bless...) rent av vitare i skinnet än vad Sofie från Ängelholm är?
Kanske är det bara en liten flirt hon är ute efter?
Är det möjligen något annat Sofie anser sej representera som vi andra inte känner till men som kvalificerar henne för uppgifter ingen annan på Västbanken klarar av?

En annan oregerlig liten tanke dyker upp längre ner i texten där Sofie säger att hon ämnar ”försöka dämpa våldet” och att ”västerlänningars närvaro har en lugnande effekt”.
Hur tänker Sofie försöka dämpa våldet när palestinierna rullar igång sina stenkastningsorgier?
Rensa området från stenar?
Handgripligen ta stenarna ur händerna på bicepspojkarna?
Distrahera dem med en kopp kaffe?
För att hålla dem på gott humör bör hon i vart fall vänta med att avbryta föreställningen tills det ditkallade CNN fått de bilder de anser sej behöva för kvällens avsnitt ur serien ”Det kämpande Palestina”...

Sedan - vad menar Sofie med att västerlänningars närvaro har en lugnande effekt”?
Lugnande effekt på vad?
På vem?
Blir demonstrationerna lugnare, blir stenarna mindre, blir plakat-texterna mindre hatiska?

Jag å andra sidan är övertygad om att följeslagarna snarare spär på ettrigheterna då deras närvaro ger upprorsmakarna råg i ryggen och stärker deras idé om att demokratiska metoder bör förkastas även i fortsättningen till förmån för nuvarande våldsmetoder.

Fritt fram alltså tack vare Sofie och hennes kamrater.

Skulle deras närvaro möjligen ha en lugnande effekt på israelerna???
Faktum är att de israeliska pojkarna, visa av tidigare palestinska upplopp, står passiva en bit bort och har rysligt långtråkigt tills deras närvaro krävs för att dämpa ytterligare ett palestinskt våldsutbrott.
Det är inte alltid så glamoröst att agera babysitters.

Sofie och hennes kamrater gör bäst i att övervara evenemanget på behörigt avstånd - inte minst för deras föräldrars skull som förmodligen följer spektaklet från TV-sofforna hemma i Svedala.

Projektets namn anger att aktiviteterna är ämnade att täcka både Israel och vad som möjligen en gång blir Palestina men vad jag förstått har ännu inga följeslagare placerats i Israel.
Barnen i Sderot har all anledning att känna sej diskriminerade och en förklaring från projektledningen vore välkommen.
Är omnämnandet av Israel endast ett fikonlöv för denna genanta partiskhet?

Sofie bör naturligtvis överhuvudtaget inte åka till Västbanken utan i stället försöka reda ut för sej själv hur hon kunnat hamna så otroligt galet.

Läs även andra bloggares åsikter om följeslagare, Kyrkornas Världsråd, rasism, Västbanken, nybyggare, Israel, Sderot, ...

I ett nötskal

Ni får ursäkta min fascination av Saeb Erekat men han lyckas personifiera konflikten mellan israeler och araber i ett enda litet nötskal.
Nu har han gjort det igen.

En liten grupp judiska turister går upp till Tempelplatsen under polisbeskydd (bara det alltså...)
Tempelplatsen ligger ju faktiskt i Israel under israelisk överhöghet.
Att Moshe Dayan i sin eufori efter sexdagarskriget lät araberna sköta de dagliga bestyren runt moskéerna är någonting helt annat.

Araber som befann sej på Tempelplatsen när turistgruppen anlände gillade inte judarna och började kasta både stenbumlingar och ordloskor på den lilla gruppen.
Ganska grov form av rasism, eller...
En grupp blekfeta svenskar skulle inte rönt samma öde – jag lovar.

Poliserna gjorde vad de var satta att göra och området stängdes av.

Erekat gjorde precis som han brukar – han anklagade judarna.
Intet öga var torrt när han berättade om den åtråvärda fredsprocessen (som han bojkottar) och hur hårt president Obama arbetar för att starta upp denna process utan att någon glassar runt på några förhandskrav.
Hoppsan...
Hur var det nu med Erekats och hans presidents alla förhandskrav – en massa hopskrapad skåpmat som nu dammats av i strategiska syften.

Erekat kan inte öppna sin mun utan att det ut kommer en välskräddad och mycket välpressad lögn, men likaväl en lögn.
Som nu.

Han menar att det var den judiska turistgruppens fel att araberna, ca 150 pers, började kasta stenklot som skadade folk av alla kategorier.

Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben om bestämde sej för att attackera judarna.
Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben som letade upp stenarna.
Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben som plockade upp stenarna från marken.
Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben som bestämde att stenarna skulle kastas.
Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben som avgjorde vilka stenarna skulle kastas på.
Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben som blandade upp stenkaskaderna med utkastade genmälen av grövsta slag.

Saeb Erekat är suverän i sitt slag.
Han är suverän på att få sin publik att gråta av förtvivlan över alla hemskheter de lömska judarna begår mot de stackars araberna.
Han är lika suverän på att trolla bort all arabisk rasism, allt hat och all dödlig aggression.

Han låter oss förstå att vi alla skulle kunna bli som en enda stor familj bara judarna gör som han säger.

Till slut undrar jag om Erekat funderat på hur Iran ska kunna undvika att släppa bombskrot på Tempelplatsen när de väl finner för gott att sluta experimentera och skickar iväg sina laddade projektiler mot Israel.
Han borde börja fundera.

En som inte bara har funderat utan också läst på är faktabloggen ’Israel i Sverige’ där du kan läsa om hur israelerna redan funderat en bra stund.
http://israelisverige.info/?p=1676

Läs även andra bloggares åsikter om Saeb Erekat, Tempelplatsen, israeler, araber, Moshe Dayan, Sexdagarskriget, judar, stenbumlingar, rasism, fredsprocessen, Obama, förhandskrav, arabmobb, ordloskor, dödlig aggression, ...

AB D DN Y BLT EX DB VG PS SDS B

Palestinska pass

Tyvärr tar det lite tid ibland innan en tanke mognat, trots att upphovet är en artikel av en professor i praktisk filosofi som tillbringar sommaren med att spela klarinett, springa och läsa Fredrika Bremer.
Professorns namn är Torbjörn Tännsjö och artikeln ifråga var publicerad i Expressen 26 juli under rubriken ”Låt bosättarna bli palestinier.”

Denna tanke är väl värd både en artikel och en världsomstörtande rubrik.
Tanken är dessutom lätt svindlande och inte så lite revolutionerande.
Bosättare med palestinska pass...

Alternativet är att Sverige blir betraktat som aktiv medhjälpare till rasism parad med etnisk rensning genom sitt både verbala som monetära stöd till en välrensad palestinsk stat.
Vi behöver inte ens dra in pengarna i debatten för att tydligt se Sveriges mycket tveksamma moraliska och ofta ganska förvirrade hållning.
En palestinsk stat vill man ha men hur den ska kunna stå på egna ben, utan svenska socialbidrag, lämnar man därhän.

Sverige vill se staten Palestina ta form och så vill större delen av mänskligheten.
Personligen är jag dock inte övertygad om att palestinierna själva är lika entusiastiska.
Under deras korta historia har deras mest framträdande drag varit dessa envist upprepade ”nej, nej, nej” vilket visar på en något annorlunda hållning.

Tännsjös tankekedja snuddar också vid det logiska i att om Palestina ska rensas på judar och allt som möjligen kan lukta judiskt då står det naturligtvis Israel fritt att möta detta med lämpliga åtgärder.
Därmed har två etniskt och religiöst rena stater skapats som kommer att ’leva lyckliga i alla sina dagar.’
Det är ju så de säger...

För ett tag sedan kom dock andra signaler från palestiniernas premiärminister Salaam Fayad.
Han fick en fråga från James Woolsey, tidigare chef för CIA, om israeler skulle tillåtas bo i en eventuell framtida palestinsk stat.
Svar ja.

Eftersom jag inte hört annat än att han fortfarande är vid liv antar jag att denna uppfattning inte enbart är hans egen, så...
Bosättarna kan alltså flytta eller stanna kvar – allt enligt egna önskemål.
Bosättningarna kommer att avdramatiseras och livet kommer att ha sin gång.

Med denna lösning kommer alla inblandade att undgå anklagelser för rasism och etnisk rensning men eftersom vår värld inte är perfekt så återstår dock en liten detalj.
Obama.
Han påstår ju att bosättningarna är ett hinder för en tvåstatslösning, ett hinder för fred.
Abbas har berättat detta för honom och då måste det ju vara sant.

I slutändan verkar det som om det största hindret för fred är – Obama.
Hans käcka ’change’ verkar inte kunna förändra Mellanöstern, i alla fall inte på de tre veckor eller så han hade tänkt sej.
Hans ord är konstigt nog inte lag här - en sådan förmån måste man dessutom förtjäna i ett demokratiskt samhälle.
När det sedan visar sej att han börjar nysta i fel ända då kan det ju inte göra annat än trassla.

I Mellanöstern är vägrarmentaliteten hindret för fred – inte hus.

Torbjörn Tännsjö, bosättare, palestinier, Sverige, etnisk rensning, rasism, Salaam Fayad, Barak Obama, tvåstatslösning, fred, Expressen, ...

DN

Utstädning

De flesta säger att de inte blir påverkade av reklam.
”Inte jag inte, jag skulle aldrig låta mej luras av så billiga trick.”
Känner ni igen det eller kanske ni rent av känner igen er själva?

När det är så här vi fungerar borde vi inte heller vara så förundrade över att de som anser sej vara lämpade att styra våra liv också är påverkade av reklamen.
Att förbli kliniskt opåverkade av reklam och propaganda är inget någon av oss kan skryta med.

I mitt förra blogginlägg diskuterade jag den palestinska propagandan och dess makt över skeendena.
Idag vill jag ge några konkreta exempel.

På Västbanken (jo jag skriver Västbanken för enkelhetens skull även om jag borde använda de urgamla och mer korrekta benämningarna Judéen och Samarien) finns det både judiska och arabiska samhällen.
De är byggda på mark som ibland är privatägd och ibland statlig.
Mycket gnet har lagts ned på diverse svåröverskådliga specifikationer utan alltför stora praktiska resultat.
Om man nöjer sej att dra måttligt höga växlar på företeelsen kan man konstatera att dessa byar kommer att få sin slutliga status genom ett eventuellt fredsfördrag mellan Israel och araberna.

Vill man slänga fotogen på lågorna räcker det med att kalla de judiska byarna och städerna för ’bosättningar’.
Motsvarande arabiska byar och städer i Israel slipper av någon anledning detta klistermärke.

I alla resolutioner som vill främja en tvåstatslösning, två stater för två folk, är det första och viktigaste villkoret att araberna ska kunna visa att de klarar av att leva i fred med sina grannar.
Well – är det någon som sett några spår av dylika fenomen?
En arabisk fredsrörelse kanske eller några demonstrationståg som med plakat och skanderingar proklamerar sin längtan efter fred med Israel?
Arabiska företrädare som berättar vad de tänker bidraga med för att se denna fred komma till stånd?

Jag talar inte om Egypten och inte heller om Jordanien utan om de araber som kallar sej palestinier och som vill få något de aldrig någonsin haft – en stat.
Jo jag vet att de ännu hellre än att få sin stat - inte bygga den - vill se Israel skrotat, men detta intrikata upplägg får vi återkomma till.

Strax intill där jag bor finns några arabiska bosättningar - förlåt byar - men ingen i Israel skulle komma på den befängda idén att kontakta CNN om någon bygger ett nytt hus där.
Om någon bygger ett nytt hus i en judisk by – förlåt bosättning - på Västbanken blir inte bara CNN kontaktat utan också alla andra mäktiga mediaföretag.
Protestskrivelser lämnas in och anmälningar haglar.

Var ligger skillnaden?
Jag kan inte se någon annan skillnad än att araberna på Västbanken hatar judarna så mycket att de använder vilka medel som helst för att fördriva och utrota dem.
Detta beteende kallas i andra sammanhang etnisk rensning på gravt rasistiska grunder men palestinierna har sina automatiska fribrev - för detta som för så många andra mindre väl valda aktiviteter.

Det logiska vore naturligtvis att israelerna använder samma taktik och börjar tömma landet på araber enligt mönsterbilden från vad som pågår på Västbanken.
Det finns bara en hake – israelerna har inga automatiska fribrev, de har inga fribrev alls.
De anses skyldiga långt innan någon skuld fastställts.
Ropen skallar...

Vad jag egentligen vill komma fram till är i hur stor omfattning det internationella samfundet med sina ledare påverkats av palestiniernas förmåga att urholka stenen.
De är helt fast, de köper allt och är inte medvetna om de mekanismer som styr deras handlande.
De upprepar helt okritiskt allt palestinierna påstår – och det är inte lite det.
Självständigt tänkande anses farligt och bör tydligen undvikas till varje pris.

Bosättningar, bosättningar, bosättningar.
En judisk 'bosättning' är en judisk by eller stad i ett landområde som ännu inte har någon ägare.
Bosättningar är fult - för det säger palestinierna, och då måste det ju vara sant.
I ’The Roadmap for Peace’ står det att man inte bör syssla med företeelser som föregriper en slutlig lösning men palestinierna föregriper hela tiden denna lösning genom att påstå att hela Västbanken ska bli deras – redan är deras.
'Palestinskt land' ...

Alla som medvetet eller omedvetet låtit sej påverkas av reklampropagandan att hela Västbanken redan idag tillhör palestinierna bryter också mot intentionerna i denna ’Roadmap’.
Hade de inte varit påverkade av denna outtröttliga reklampropaganda hade de sagt att det nu är dags att reda ut den här soppan och komma fram till rimliga lösningar som inbegriper de judiska samhällena på Västbanken likaväl som de arabiska samhällena i Israel.
Om etnisk rensning och rasism är OK på Västbanken borde samma lagar gälla för Israel – fast sådan jämlikhet är israelerna inte bortskämda med.

Att denna jämlikhet lyser med sin frånvaro idag är resultatet av att våra ledare påverkats av den palestinska propagandan SÅ TILL DEN MILDA GRAD......
Att få dem att inse detta borde vara ett första steg mot jämställdhet och jämlikhet inför lagen, inför internationell lag och rätt och inför humanitär lag och rätt.

reklampropaganda, Västbanken, Israel, araber, tvåstatslösning, CNN, bosättningar, judehat, fribrev, rasism, etnisk rensning, 'The Roadmap for Peace', palestinier, ...

BLOGGPÄRLOR:
MXp: Säg "Nej" till tvåststslösning och säg "Ja" till Israel
Israel i Sverige: Tvåstatslösningen förstås
Ilya Meyer: Meningen med livet

MEDIA:
DN

Storpolitik

Nu tänker jag skriva om storpolitik!!!
USA och sådant...

Trots det måste vi börja i världens navel – Israel.
Det har ju varit val i Israel och som tredje största parti seglade Avigdor Liebermans "Israel Vårt Hem" upp som valets egentlige segerherre.
Som partiledare för det tredje största partiet får han automatiskt en vågmästarroll som han ser ut att trivas alldeles förträffligt med – och vem skulle inte göra det.

Nästan 400.000 israeler röstade på honom på grund av omständighter hämtade från dagens verklighet.
Inte för att han är vacker och inte heller för att han talar felfri hebreiska utan för att han påpekar saker och ting ingen annan politiker har mod att påpeka.
Vad han brukar bli beskylld för är att han har rasistiska tendenser men det är inte sant.
Vad han är ute efter är att araberna som bor i Israel ska förstå att med rättigheter följer skyldigheter – konstigare än så är det inte.

Nu åter till storpolitiken.
USA och EU, plus en hel massa andra, stöder ju tanken på en tvåstatslösning.
En stat för israelerna och en stat för araberna.
Det låter ju både logiskt och rättvist.
Jag bara undrar om de någonsin funderat över vad det är de egentligen stöder?

Under förhandlingarna påpekas det nogsamt att de judiska städer och samhällen som finns på Västbanken inte bör utvidgas eller – gud förbjude – bli fler.
De betraktas som ett hot mot "fredsprocessen" där processen verkar vara viktigare än freden.
Hus dödar inte men ses som allvarliga hot medan kulor, bomber och raketer som dödar, betraktas som försumbara.
Proportionerna är onekligen fantasieggande.

Dessutom kräver palestinierna att innan de accepterar (!) att bilda sin stat måste alla dessa judiska städer och samhällen bort.
De kallar dem 'bosättningar' och gör ett fasligt väsen av dem.
'Bosättningar' är en palestinauppfunnen klyscha som numera är allmänt accepterad – på samma sätt som att alla svänger sej med termer som intifada och hudna m.fl.
Muuuren också, naturligtvis...

USA och EU, plus en hel massa andra, nickar instämmande.
Bort, bort.
Dessa judiska städer och samhällen måste bort – för så säger palestinierna.

Nu börjar vi närma oss pudelns kärna för vad är det USA och EU, plus en hel massa andra, stöder – jo, en rasistisk palestinsk stat där de judiska städerna och samhällena är bortplockade.
Detta betyder att alla judar kommer att vara etniskt utrensade i ett eventuellt framtida Palestina.
Om dessa judiska städer och samhällen betraktas som ett problem så är det endast under förutsättning att man accepterar ett rasistiskt Palestina.
Således stöder både USA och EU, plus en hel massa andra, rasism.
Märk väl att detta inte sker under bordet i skumma lokaler utan i de högsta av sfärer där gåslever med tryffelsås betraktas som vardagsmat.

Finns det något annat sätt att tolka detta beklämmande fenomen?
Möjligen så att dessa världshärskare inte är världsbäst på att undvika smittan från den sofistikerade palestinska propagandan utan har svalt betet rakt av.
Ett eventuellt framtida Palestina i en tvåstatslösning kommer att bli en rasistisk stat där ingen jude och absolut ingenting med judisk anknytning kommer att vara tillåtet.
Vad är detta om inte ren och skär rasism?
Supermaktsunderstödd rasism!

USA och EU och alla andra – är detta vad ni stöder, planerar och förordar?
Har ni blivit blindstyren hela högen...???

Om det inte vore så makabert vore det nästan komiskt när man hör, ser och läser att Israel av vissa betraktas som rasistiskt.
Israel som gett de 20% araber som bor här rösträtt och andra rättigheter som ingen av dem skulle drömma om i något av de omgivande arabländerna.
Bara i Israel kan en arab kalla sin premiärminister skitstövel utan att bli ett huvud kortare.
Som så många gånger tidigare visar araberna att de är suveräna på att sätta krokben för sej själva vilket naturligtvis är rysligt sorgligt.

Nå, hur ska vi nu ha det?
Ske det nya och fräscha Palestina födas ur en uppfräschad rasism, ur renodlad apartheid, eller finns det modigt folk som vågar ta sej an problemet och lösa det på ett okonventionellt och o-rasistiskt sätt.

Liebermans vana (ovana?) att inte gå som katten kring en het gröt får betraktas som en folklig kuriositet i jämförelse med större potentaters systematiskt planerade och envetet förordade rasism.

USA, EU, Israel, Avigdor Lieberman, rasism, tvåstatslösning, fredsprocessen, proportioner, bosättningar, palestinier, världshärskare, propaganda, blindstyren, potentater, ...
DN 2 SvD Syd 2 Ab 2 3 Hd 2 Smp Kri Y Tra B Etc Ps 2 3 SvD
Dagen VG 2 Dagbladet 2 DN 2 AB 3 SvD B SmP K T AB Y HD
Mera läsning: MXp JiM IiS FiM FiM Hamatzav M-Ö aktualia Meyer Meyer Rabnor

Det måste vara något med luften...

Det måste vara något med luften i Skandinavien.
Något som gör att folk gett upp självständigt tänkande och allt sinne för logik.
Man har slutat att kritiskt granska informationsbombningar och nöjer sej med att följa den så kallade strömmen.
Minsta motståndets lag har blivit människornas lag i Skandinavien.

Jag kommer alltså från en kall stjärna i yttre himlarymden.
Jag kom till Skandinavien för det verkade vara ett stabilt och gediget område.
Björkdungar och insjöar blandades med sjumilaskogar och renhjordar.
Kung, drottning och hemlagad lingonsylt fullkomnade bilden.

Det första som slår mej är det där med luften.
Eftersom hela nationer är påverkade måste det ju handla om något som alla använder och är beroende av.
Luften, till exempel.
Vad annars?
Kunde det vara Melittakaffet?
Nej, det är alltför många som dricker capuccino eller, av någon anledning - te.
Potatisen? Falukorven?
Nej, det var länge, länge sedan alla kokade sin potatis och stekte sina falukorvskivor i fräsande smör.
Nu är det mest ris, pasta eller möjligen en behändig liten quiche.

Det måste vara den underliga luften som påverkat nationerna i den här oförklarliga likriktningen.
När jag öppnar en tidning, vilken som helst, möts jag av en frenetisk sammangaddning mot ett litet folk långt borta från Skandinavien.
Det handlar om judarna.
Människorna i Skandinavien vill dock inte riktigt erkänna att de tycker illa om judarna för man ska ju inte säga högt att man tycker illa om någon.
Allra minst om judarna.
Skandinavernas största skräck verkar vara att inte bli betraktade som liberala och om man skulle säga högt att man inte tycker om judar så kunde man ju bli anklagad för just det.
Skandinaverna måste vara toleranta och vidsynta – åtminstone verka vara toleranta och vidsynta.
Jag börjar ana att det inte är så enkelt att vara skandinav.

Jag kan inte hjälpa att jag nu börjar bli nyfiken.
Varför tycker skandinaverna så illa om judarna?
Judarna är ju ett folk med lång historia och som lidit mycket och länge.
Jag börjar också ana att det har något att göra med detta land de kallar Israel.

Judarna i Israel liknar inte judarna som satt i Hitlers koncentrationsläger.
De är herrar i eget hus och har ställt om där med den äran.
Jag börjar misstänka att skandinaverna hade lättare att tycka om judarna när de var fattiga och jagade, då de befann de sej i beroendeställning.
Nu när de klarar sej alldeles utmärkt på egen hand får skandinaverna problem.
Hur vågar de smuts... judarna sticka upp och tro att de är någonting?

En annan grej som kan ha spelat in är att Israel har visat att ett lidande folk kan lyfta sej självt i håret genom hårt arbete, utbildning och disciplin.
Dessutom utan "hjälp"av organisationer som mestadels spelar under täcket med allehanda dunkla krafter – typ Diakonia.
Denna framgångshistoria kan det skandinaviska etablissemanget aldrig förlåta Israel.
De riskerar ju då att någon börjar jämföra med ett annat lidande folk i grannskapet där resultatet varit – nåja, annorlunda...

Jag tror jag kommit på nyckeln till fenomenet.
En jude måste krypa och buga för att bli accepterad av skandinaverna av vilket följer att en jude som är stark och klarar sej själv blir föremål för stark misstänksamhet.
Ofta blir han dessutom både hotad och hatad.

Detta fenomen har nu spritt sej som en löpeld genom landet och nu hatar alla i Skandinavien judarna – förlåt, Israel.
Naturligtvis finns det undantag.
Kloka människor som är självtänkande och självgående och som har en förmåga att se logiken bakom tesen 'orsak och verkan'.
De är inte många för det kostar på.

Vad säger detta om skandinaverna?
Det berättar att skandinaverna är ovanligt lättledda och att de dessutom är lata.
De är alltför lata för att själva orka ta reda på bakgrundsfakta, utvärdera dem kritiskt för att först därefter lämna sina omdömen.
TT har blivit deras husgud och Aftonbladet deras bibel.

Det berättar också att de har en fantastisk förmåga att blunda för företeelser de är rädda skulle klassa dem som mindre liberala, mindre toleranta och mindre vidsynta.
Att ha civilkurage och våga stå för en åsikt verkar tillhöra en svunnen tid.
Den intellektuella blindheten har lägrat sej.
Var befann sej alla artikelskribenter och plakatbärare alla år Israel varit under attack?
Är ni medvetna om att en sådant selektiv glömska kan tolkas som både grav och grov rasism?

Skandinavien skulle behöva svepas rent av en sprakande höststorm.
OK, hösten är förbi men jag tror du förstår bilden.
Denna underliga och unkna luft som påverkat svenskarna i den här oförklarliga riktningen måste vädras ut för att ge plats för hälsosammare vårvindar.
Den skandinaviska folksjälen måste ges en chans att överleva.

Jag som kommer från en kall stjärna i yttre himlarymden upplever det skandinaviska moralklimatet som ännu ruggigare och ännu kallare.
Kallt, grymt och - helgalet.

Skandinavien, stjärna, björkdungar, lingonsylt, kung, unken luft, likriktning, rasism, judarna, liberal, Israel, TT, Aftonbladet, plakatbärare, folksjäl, höststorm, ...
SvD 2 3 AB 2 3 4 5 6 7 Sydsvenskan 2 3 4 5 VG 2 3 4 5 6 7 8 9 Dagbladet 2 3 4 5 6 7
T SP K Y B SvD HD D D D SvT VG VG VG VG DN DN DN DN DN DN DN DN DN AB SPBloggar: IiS MXp FIM Jihad i M-ö Sapere aude! Bertils blogg Ilya Meyer