Ett varv till

Det talas så där lite lagom om 'fredsprocessen' eftersom det finns gott om andra mer genomgripande problem i den här delen av världen.

Dessutom är nog folk ganska trötta på detta eviga tjafs om precis samma saker gång efter annan.

Samma frågeställningar och samma resultat.

Visst kunde det vara värt både lite tjafs och ett och annat utnötningskrig om det hade funnits någon chans till lösning av konflikten men i vår tid finns ingen sådan lösning.

Jag är den förste att beklaga men så ser dagens realpolitik ut.

Israel kan av överlevnadsskäl inte erbjuda Abbas vad han kräver för att signera en överenskommelse och palestinierna kan inte erbjuda någonting alls för då skulle ledarna bli lynchade.

Abbas är naturligtvis rädd om sitt eget skinn och trots att han helgonförklarar 'martyrer' på löpande band är jag inte säker på att han själv vill rikta in sej i de leden.

Det hela är djupt tragiskt men har man predikat genom decennier att man aldrig kommer att kompromissa med Israel så kan man ju sedan inte plötsligt börja göra just det.

Inte utan konsekvenser i varje fall.

Hade jag trott att ett papper som det står FRED på skulle  innebära några positiva överraskningar skulle jag kunna ge upp både det och detta men jag tror inte det.

Erfarenheterna visar på helt andra resultat.

Jag tror inte att ett fredspapper skulle förändra palestiniernas ingrodda hat mot israelerna så därför tror jag heller inte på någon fredsprocess och är starkt emot alla former av s.k. förtroendeskapande åtgärder där Israel endast utnyttjas som mjölkko.
Mutor ska inte uppmuntras.

Erfarenheten visar dessutom att eftergifter till palestinierna ALLTID haft negativa utfall på givaren – först övertalas man att sänka garden för att snart nog få en direktträff i solar plexus.

Samma visa var gång, samma groteska svagheter med samma livsfarliga resultat.

Vad området behöver är människor med förmåga att tänka utanför ramarna.

De finns men har i dagsläget hela det välpolerade etablissemanget emot sej, ett etablissemang utan både minne och ryggrad.

Fred ska skapas vid förhandlingsbordet men hela detta projekt har en allvarlig slagsida.

När byggandet av hus av somliga anses motverka fredskrafterna men seriemördandet av israeliska ungdomar är fredsbefrämjande (ja det måste väl tolkas så eftersom dessa mordorgier inte verkar störa någon) – då har hela projektet en fatal slagsida.

När ena parten har tummen i ögat för vart andetag den drar medan den andra parten har generellt fribrev – då saknas de mest elementära förutsättningar för fred.

Det är skrivet att Israel ska lämna tillbaka land men inte vilket land och inte hur mycket.

I alla rimligheters namn har de redan uppfyllt detta krav när de lämnade tillbaka hela Sinai till Egypten.

Det är heller inte specificerat till vilka Israel ska lämna tillbaka land.

Som det nu har blivit kräver världssamfundet att Israel lämnar tillbaka land till några som inte ens var uppfunna vid tidpunkten då paragrafen skrevs.

Logik? Rim och reson?

De närmast sörjande borde annars vara jordanierna som tidigare brutalt och olagligt ockuperade området men eftersom de vet vilka de i så fall skulle tvingas ha att göra med så har de avsagt sej alla anspråk (sammalunda med egyptierna som inte skulle vilja ta i Gaza med tång).

Nej freden lär få vänta men fredsprocessen rullar några varv då och då till omvärldens - och Tsippi Livnis - stora förnöjsamhet.


Läs även andra bloggares åsikter om fredsprocessen, Tsippi Livni, Abbas, Israel, palestinierna, ...

Om konsten att roffa åt sej utan att betala

Kan någon berätta vad allt det här handlar om?
Abbas vill att hela världen ska övertyga honom om att Palestina finns och att han, endast han är den rättmätige ägaren.
Att Israel som blivit grymt terroriserat och decimerat under alla dessa år må ha vissa invändningar är högst förståeligt.
Det komiska är att Abbas vill gå bakvägen och roffa åt sej ett territorium där vissa delar är så skrämmande för honom att han inte vågar sticka in näsan.
Gaza ger honom stora skälvan.
Som om Reinfeldt inte skulle våga resa till Strängnäs...

Vad han egentligen säger är ’ge oss alltihop utan förhandlingar så ska vi sedan förhandla om resten’.
Världen gör som den är tillsagd och börjar med att stampa takten till Abbas tal i FN där han bl.a. sade att han nu, efter en gräslig massa år, är beredd att acceptera de gränser de absolut inte kunde tänka sej 1949.
Förmånserbjudanden har vanligtvis en tydlig bäst-före-datum men det är väl inte så noga med det heller.

”Palestina håller på att återfödas” sägerAbbas.
Menar han det gamla brittiska mandatet där judarna kallades för palestinier och som fick se sina potentater dra iväg med svansen mellan benen när det begav sej?

Hamas är mera rak på sak, de tycker det är under palestiniernas värdighet att be om en stat och att Abbas är alldeles för vattenkammad.
Stater ska erövras och först därefter konfirmeras av FN.
Så mycket för kärleken mellan Gaza och Västbanken.

Jag undrar också över FN’s agerande – eller är de bara glömska?
1993 inleddes den s.k. Fredsprocessen där kontentan var att nu ska det bli fred för i fortsättningen vi ska lösa våra mellanhavanden via förhandlingar.
Detta sanktionerades av FN.
Idag ler och applåderar samma FN när Abbas, utan förhandlingar, försöker grabba åt sej vad han inte vill (vågar?) förhandla om.
Utan några tankar på fred som är en given förutsättning för varje överenskommelse.
Den av FN sanktionerade Fredsprocessen avlivades idag av FN självt.

Ja, det är mycket underligt som händer i dessa dagar och det är kanske inte så underligt att jag höll på att glömma det allra underligaste.
FN är i färd med att upprätta en rasistisk apartheidstat och ingen lyfter ett ögonbryn.
Det är inget som jag eller andra sionistfreaks hittar på utan klart och redigt proklamerat av Abbas själv och hans talesmän, bl.a. palestiniernas ambassadör till USA, Maen Rashid Areikat.
Inga judar kommer att få bo eller vistas i ett färskt Palestina och nåde den som inte är straight...

Nästa fråga är naturligtvis vad Israel då, i den heliga jämviktens namn, bör göra med sina araber?
Fortsätta att bjussa på skola, sjukvård och pension?
Någon borde begära lite rättning i leden men snälla – inte FN, de har helt enkelt inga förutsättningar för en opartisk och saklig diplomati.
FN är tyvärr en mycket sjuk organisation och dess prognos är skoningslös.

Detta får vara nog för idag men var så säkra – fortsättning följer.


Läs även andra bloggares åsikter om palestinier, Israel, Abbas, Gaza, Hamas, Västbanken, FN, Fredsprocessen, ...

"Ett ögonblick av sanning"???

Ett ögonblick av sanning???
Åtminstone är det vad som påstås i en artikel i tidningen Dagen 11 sept, 2009.
Ett ögonblick av bojkott.
Ett ögonblick av hot om förstörelse, skadegörelse, förödelse, åverkan, ödeläggelse och destruktion.

De som ’följer sitt samvete’ med dessa hotelser i åtanke har absolut ingen rätt eller förmåga att avgöra vad som är ’synd mot Gud’.
Har de överhuvudtaget en Gud?
Någon kontakt med Honom har de med all säkerhet inte.

De palestinska kyrkoledarna vill att Israel ska ”vika sej”.
Smaka på det uttrycket.
'Vika sej' är nära besläktat med att ’lägga av’, ’kasta in handsken’ och att ’ge upp’.

Nu börjar vi närma oss pudelns kärna.
Dokumentets författare vill att Israel ska packa ihop och lämna över vad som återstår till dem.
Precis som det står i eldskrift i både Fatahs och Hamas stadgar.
Ränderna går aldrig ur.

Vilken tur att Gud är både större och visare än alla palestinska kyrkoledare tillsammans.

By the way – om de händelsevis skulle vara intresserade av en fredsprocess kan de ju börja med att sparka igång Abbas och hans gossar som valt som strategiskt mål att vägra någon som helst fredsprocess.

För en sund realpolitik - stöd Buycott Israel.

D

Läs även andra bloggares åsikter om palestinska kyrkoledare, Israel, Fatahs stadgar, Hamas stadgar, fredsprocessen, Abbas, ...

I ett nötskal

Ni får ursäkta min fascination av Saeb Erekat men han lyckas personifiera konflikten mellan israeler och araber i ett enda litet nötskal.
Nu har han gjort det igen.

En liten grupp judiska turister går upp till Tempelplatsen under polisbeskydd (bara det alltså...)
Tempelplatsen ligger ju faktiskt i Israel under israelisk överhöghet.
Att Moshe Dayan i sin eufori efter sexdagarskriget lät araberna sköta de dagliga bestyren runt moskéerna är någonting helt annat.

Araber som befann sej på Tempelplatsen när turistgruppen anlände gillade inte judarna och började kasta både stenbumlingar och ordloskor på den lilla gruppen.
Ganska grov form av rasism, eller...
En grupp blekfeta svenskar skulle inte rönt samma öde – jag lovar.

Poliserna gjorde vad de var satta att göra och området stängdes av.

Erekat gjorde precis som han brukar – han anklagade judarna.
Intet öga var torrt när han berättade om den åtråvärda fredsprocessen (som han bojkottar) och hur hårt president Obama arbetar för att starta upp denna process utan att någon glassar runt på några förhandskrav.
Hoppsan...
Hur var det nu med Erekats och hans presidents alla förhandskrav – en massa hopskrapad skåpmat som nu dammats av i strategiska syften.

Erekat kan inte öppna sin mun utan att det ut kommer en välskräddad och mycket välpressad lögn, men likaväl en lögn.
Som nu.

Han menar att det var den judiska turistgruppens fel att araberna, ca 150 pers, började kasta stenklot som skadade folk av alla kategorier.

Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben om bestämde sej för att attackera judarna.
Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben som letade upp stenarna.
Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben som plockade upp stenarna från marken.
Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben som bestämde att stenarna skulle kastas.
Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben som avgjorde vilka stenarna skulle kastas på.
Han anser inte att det var den stenkastande arabmobben som blandade upp stenkaskaderna med utkastade genmälen av grövsta slag.

Saeb Erekat är suverän i sitt slag.
Han är suverän på att få sin publik att gråta av förtvivlan över alla hemskheter de lömska judarna begår mot de stackars araberna.
Han är lika suverän på att trolla bort all arabisk rasism, allt hat och all dödlig aggression.

Han låter oss förstå att vi alla skulle kunna bli som en enda stor familj bara judarna gör som han säger.

Till slut undrar jag om Erekat funderat på hur Iran ska kunna undvika att släppa bombskrot på Tempelplatsen när de väl finner för gott att sluta experimentera och skickar iväg sina laddade projektiler mot Israel.
Han borde börja fundera.

En som inte bara har funderat utan också läst på är faktabloggen ’Israel i Sverige’ där du kan läsa om hur israelerna redan funderat en bra stund.
http://israelisverige.info/?p=1676

Läs även andra bloggares åsikter om Saeb Erekat, Tempelplatsen, israeler, araber, Moshe Dayan, Sexdagarskriget, judar, stenbumlingar, rasism, fredsprocessen, Obama, förhandskrav, arabmobb, ordloskor, dödlig aggression, ...

AB D DN Y BLT EX DB VG PS SDS B

Bromsklossar

Här i Mellanöstern blir bromsklossarna allt fler och allt mer bombastiska i sina uttalanden.
För att vara ett fredsälskande folk som gör allt för freden... är dessa bromsklossar ett mysterium.
De proklamerar i moskéer, i barnprogram, på gator och torg att ingen uppoffring är för stor för att förverkliga deras dröm om ett eget land.
Barnmartyrer står högt på önskelistan.

Sedan kommer dessa professionella bromsklossar och ställer till det.

En av dem är arabligans – nej, inte Jönssonligan – arabligans generalsekreterare, Amr Moussa.
Han är egyptier och har varit ambassadör i Indien och Egyptens ambassadör i FN innan han fick sitt nuvarande jobb som arabligans ledare.

Han älskar fredsprocessen men hatar fred.
Han gör vad som helst för att processen ska fortsätta men att förorda ett fredsinriktat tänkande vore honom helt främmande.
Han drar sej inte för att hota om någon vilsekommen arabnation skulle frestas ta kontakt med Israel.
Han lovar dessa stackare en ”tough response”.
Min mamma skulle kallat en sådan typ för en riktig elaking...

Hur hans hjärna arbetar i övrigt får du en bild av genom hans svar på frågan hur han ser på de muslimska kvinnornas situation och hur den skulle kunna förbättras.
"As long as our land is occupied, we cannot think about the rights of women".
Hav tålamod, kvinnor!

Amr Moussa älskar sin fredsprocess men den processen bör hanteras utan israelisk inblandning.
Han förbjuder all tanke på eftergifter åt judarna innan ligans alla krav är mötta.
Amr Moussa gillar tydligen också diktat - men inte fred.

En annan nygammal bromskloss är Mahmoud Abbas.
Allt sedan Obama gick direkt från sitt invigningstal på Capitol Hill i Washington i januari till sin nya Vita Hus-telefon och slog nummret till Abbas har denne man svävat runt på små rosa moln.
Jobbet är lagt på hyllan förutom lite nedslag hos omgivande arabpotentater.
Han har fått rådet att ligga lågt och låta Obama göra jobbet.
Visst förstår jag om han uppskattar en sådan omtanke vid sina 80+.

Verbalt har dock hans tjurighet ökat – så till den milda grad att man förstår att han fortfarande svävar runt på sina rosa moln.
Han ställer krav rakt ut i det blå vilket visar att han är desperat i sin ovilja att förhandla med Israel och en palestinsk stat vill han absolut inte ha.
Bästa sättet att inte behöva få en stat på halsen är att uppföra sej precis som han gör nu.
Typisk genuin bromskloss.

Förresten har hamasledaren i Gaza, Ismail Haniye, i dagarna proklamerat att Abbas inte har någon rätt att förhandla för palestinierna och att varje överenskommelse han gör med USA eller Israel kommer att förkastas av dem.
Någonstans här borde Obama satt in sina stötar.

För övrigt blir det allt tydligare – Gaza tillhör moskéerna och Västbanken tillhör sina shoppingcenter.

Vår sista bromskloss för dagen sitter i Vita Huset, en bit från Mellanöstern.
Obama gör alla möjliga piruetter och krumbukter för att inte behöva ta i Iran med tång.
Snacka, lova, böna, le, och plocka bort otrevligheter från agendan och tiden den går...
Snart är dessa diskussioner inte intressanta längre.

Varför blir man en bromskloss?
Jag kan tänka mej flera orsaker men först och främst för att man vill vinna tid för att i ett senare skede säkra fler fördelar.
En annan orsak är naturligtvis ren feghet.
Svårigheter att rätt utvärdera en situation.
Igångsättningssvårigheter.
Orsaken kan dessutom vara att man helt enkelt inte är intresserad av den aktuella situationen och vill skjuta ett obehagligt avgörande på framtiden.

Grejen är bara att framtiden är nu och Mellanöstern har inte råd med några bromsklossar, inte ens amerikanska sådana som spelar ett högt spel med insatser man låter andra betala.
Att ta tjuren vid hornen kräver sin man – kanske är det vikingar Mellanöstern saknar?


Läs även andra bloggares åsikter om barnmartyrer, Amr Moussa, arabligan, fredsprocessen, Mahmoud Abbas, Barak Obama, palestinsk stat, Ismail Haniye, Israel, USA, Vita Huset, Iran, Mellanöstern, ...

Att börja eller inte börja

Det kom ett mail …

Den här gången kom det från en källa mer välunderrättad än de flesta.
Det var en bullentin från PMW, Palestinian Media Watch, daterad July 28, 2009.

Innehållet ägnades den planerade generalkonferensen för Fatah, den sjätte i ordningen och den första på 20 år!
Den är tänkt att gå av stapeln i Betlehem den 4-5 augusti och PMW anslår den optimistiska tonen.
Man talar om den som en chans för Fatah att ansluta sej till den s.k. fredsprocessen.

Jag hoppas ni klickar på länken, läser den koncentrerade bullentinen och studerar videoklippen för där finns en massa information som är censurerad av svensk media.
Ni vet väl att vissa saker får man inte berätta i Sverige?

Att den moderate(!?) Abbas efter många krumbukter och krumelurer fortfarande hävdar att Israel inte har någon rätt att finnas.
Att kartorna och symbolerna i palestinaland konsekvent drar en arafatschal över Israel och inte tillåter denna medlemsstat i FN att synas.
Att deras övergripande strategi fortfarande handlar om att förinta staten Israel.
Att Fatahs charter, typ grundlag, förordar den väpnade kampen även när de säger sej söka fred.

Nu är det inte alls säkert att denna konferens verkligen kommer att hållas enligt planerna.
Eftersom det inte verkar finnas en enda sak där Abbas Fatah och Haniyes Hamas tycker lika så hotar följdriktigt Hamas med att inte låta fatahanhängarna i Gaza deltaga.
De ställer ultimatum.

För att bli utsläppta från Gaza måste Fatah släppa hamasfångar på Västbanken fria – vad nu detta skulle ha med konferensen att göra men går det så går det...
I skrivande stund är sista ordet inte sagt men ni kan under tiden fundera på vem som gör Gaza till ett fängelse.
Jag hoppas dock det är ett ”inomhusfängelse” nu mitt i den vibrerande sommarhettan.

PMW – som trots ovanstående föredrar ett positivt anslag – talar i sina slutkommentarer om en historisk möjlighet för Fatah att börja deltaga i fredsprocessen och kanske t.o.m. i den bästa av världar – få och ge fred.
Man sammanfattar såhär:

- If Abbas's Fatah refuses to recognize Israel, then a peace process has not yet begun.
- If Abbas sits under a map of Israel as "Palestine", then a peace process has not yet begun.
- If Abbas's Fatah charter calls for Israel's destruction, then a peace process has not yet begun.
- If Abbas's Fatah continues endorsing armed conflict, then a peace process has not yet begun.

Om Abbas Fatah vägrar att erkänna Israel, då har fredsprocessen ännu inte börjat.
Om Abbas sitter under en karta av Israel benämnt ”Palestina”, då har fredsprocessen ännu inte börjat.
Om Abbas och hans Fatahs charter söker Israels förintelse, då har fredsprocessen ännu inte börjat.
Om Abbas Fatah fortsätter att förorda väpnad konflikt, då har fredsprocessen ännu inte börjat.

Är det inte dags att åtminstone börja fundera så smått på att börja...

Palestinian Media Watch, Fatah, generalkonferens, Betlehem, Abbas, Fatahs charter, censur, fredsprocessen, FN, Hamas, Haniye, Västbanken, ultimatum, inomhusfängelse, ...

Storpolitik

Nu tänker jag skriva om storpolitik!!!
USA och sådant...

Trots det måste vi börja i världens navel – Israel.
Det har ju varit val i Israel och som tredje största parti seglade Avigdor Liebermans "Israel Vårt Hem" upp som valets egentlige segerherre.
Som partiledare för det tredje största partiet får han automatiskt en vågmästarroll som han ser ut att trivas alldeles förträffligt med – och vem skulle inte göra det.

Nästan 400.000 israeler röstade på honom på grund av omständighter hämtade från dagens verklighet.
Inte för att han är vacker och inte heller för att han talar felfri hebreiska utan för att han påpekar saker och ting ingen annan politiker har mod att påpeka.
Vad han brukar bli beskylld för är att han har rasistiska tendenser men det är inte sant.
Vad han är ute efter är att araberna som bor i Israel ska förstå att med rättigheter följer skyldigheter – konstigare än så är det inte.

Nu åter till storpolitiken.
USA och EU, plus en hel massa andra, stöder ju tanken på en tvåstatslösning.
En stat för israelerna och en stat för araberna.
Det låter ju både logiskt och rättvist.
Jag bara undrar om de någonsin funderat över vad det är de egentligen stöder?

Under förhandlingarna påpekas det nogsamt att de judiska städer och samhällen som finns på Västbanken inte bör utvidgas eller – gud förbjude – bli fler.
De betraktas som ett hot mot "fredsprocessen" där processen verkar vara viktigare än freden.
Hus dödar inte men ses som allvarliga hot medan kulor, bomber och raketer som dödar, betraktas som försumbara.
Proportionerna är onekligen fantasieggande.

Dessutom kräver palestinierna att innan de accepterar (!) att bilda sin stat måste alla dessa judiska städer och samhällen bort.
De kallar dem 'bosättningar' och gör ett fasligt väsen av dem.
'Bosättningar' är en palestinauppfunnen klyscha som numera är allmänt accepterad – på samma sätt som att alla svänger sej med termer som intifada och hudna m.fl.
Muuuren också, naturligtvis...

USA och EU, plus en hel massa andra, nickar instämmande.
Bort, bort.
Dessa judiska städer och samhällen måste bort – för så säger palestinierna.

Nu börjar vi närma oss pudelns kärna för vad är det USA och EU, plus en hel massa andra, stöder – jo, en rasistisk palestinsk stat där de judiska städerna och samhällena är bortplockade.
Detta betyder att alla judar kommer att vara etniskt utrensade i ett eventuellt framtida Palestina.
Om dessa judiska städer och samhällen betraktas som ett problem så är det endast under förutsättning att man accepterar ett rasistiskt Palestina.
Således stöder både USA och EU, plus en hel massa andra, rasism.
Märk väl att detta inte sker under bordet i skumma lokaler utan i de högsta av sfärer där gåslever med tryffelsås betraktas som vardagsmat.

Finns det något annat sätt att tolka detta beklämmande fenomen?
Möjligen så att dessa världshärskare inte är världsbäst på att undvika smittan från den sofistikerade palestinska propagandan utan har svalt betet rakt av.
Ett eventuellt framtida Palestina i en tvåstatslösning kommer att bli en rasistisk stat där ingen jude och absolut ingenting med judisk anknytning kommer att vara tillåtet.
Vad är detta om inte ren och skär rasism?
Supermaktsunderstödd rasism!

USA och EU och alla andra – är detta vad ni stöder, planerar och förordar?
Har ni blivit blindstyren hela högen...???

Om det inte vore så makabert vore det nästan komiskt när man hör, ser och läser att Israel av vissa betraktas som rasistiskt.
Israel som gett de 20% araber som bor här rösträtt och andra rättigheter som ingen av dem skulle drömma om i något av de omgivande arabländerna.
Bara i Israel kan en arab kalla sin premiärminister skitstövel utan att bli ett huvud kortare.
Som så många gånger tidigare visar araberna att de är suveräna på att sätta krokben för sej själva vilket naturligtvis är rysligt sorgligt.

Nå, hur ska vi nu ha det?
Ske det nya och fräscha Palestina födas ur en uppfräschad rasism, ur renodlad apartheid, eller finns det modigt folk som vågar ta sej an problemet och lösa det på ett okonventionellt och o-rasistiskt sätt.

Liebermans vana (ovana?) att inte gå som katten kring en het gröt får betraktas som en folklig kuriositet i jämförelse med större potentaters systematiskt planerade och envetet förordade rasism.

USA, EU, Israel, Avigdor Lieberman, rasism, tvåstatslösning, fredsprocessen, proportioner, bosättningar, palestinier, världshärskare, propaganda, blindstyren, potentater, ...
DN 2 SvD Syd 2 Ab 2 3 Hd 2 Smp Kri Y Tra B Etc Ps 2 3 SvD
Dagen VG 2 Dagbladet 2 DN 2 AB 3 SvD B SmP K T AB Y HD
Mera läsning: MXp JiM IiS FiM FiM Hamatzav M-Ö aktualia Meyer Meyer Rabnor