27 december 2008

"Varken kort eller lätt..."


Så sa försvarsminister Barak idag på sin presskonferens.
Hur skulle det kunna vara kort och lätt när det handlar om att bota en plåga som utvecklats, frodats och bitit sej fast under många, långa år.

Israelerna är de tålmodigaste av alla tålmodiga folk.
De har låtit sej urskiljningslöst beskjutas under, vad är det nu... 8 år!
Under dessa 8 år har israelerna bara kliat Hamas lite när deras raketer kommit för nära ett daghem eller en skola.
Befolkningen i Sderot och på andra platser är hjältar som stått ut med detta.

Visst har de klagat över att ingen tagit deras sitution på allvar, som häromdagen när lastbilarna ångade in över gränsen till Gaza med förnödenheter samtidigt som de själva fick sitta och trycka i skyddsrummen.
Raketramperna i Gaza gick varma och befolkningen i Israel tvingades ta skydd.

Har du plågat din hund tillräckligt länge så biter den till slut.

Klockan 11.30 idag på förmiddagen inleddes en försvarsoperation i Gaza med många döda som följd.
Av de döda var nästan alla terrorister som hjälpts åt att plåga israeliska medelsvenssons under åren som gått.
Detta är resultatet av en försvarsarmé som kan sitt jobb och undviker att skada civila så långt det är möjligt.
Motsatsen finner du hos Hamas som siktar in sina raketer företrädesvis mot civila mål.
Att skjuta iväg dem på morgonkvisten när barnen är på väg till skolan är mycket populärt.
Efter det går terroristerna hem till sitt och avnjuter en stadig frukost efter väl förrättat värv.

TV'n har stått på idag och vi har kunnat följa händelseförloppet från vardagsrummet.
När larmet går i Sderot vet befolkningen att de endast har några få sekunder på sej att söka skydd – vilket de också gör.
För befolkningen i Ashkelon är den här situationen ganska ny och fortfarande lite spännande.
När larmet gick där traskade folk lite slött i riktning mot en skyddande mur medan ungdomarna flinade lite generat och förmodligen tyckte det hela var ganska onödigt.
Jag hoppas de inte behöver lära sej ta skydd "the hard way".

Krig är ruskigt!
Minnena från senaste Libanonkriget rivs upp och mycket känns bekant.
De militära experterna som trängs i TV-sofforna, de upprörda rösterna och larmen som går.
I eftermiddags anordnades också en presskonferens med landets ledare.
Olmert, Barak och Livni var dämpade och samlade och redogjorde för situationen, dess bakgrund och vad som påbörjats idag.
Värt att notera var Olmerts krigsmundering.
Han som alltid uppträder i flashiga slipsar satt nu liten och grå i en armégrön skjorta, uppknäppt i halsen och i en fulgrå kavaj.

Han har nog lärt sej mer än en sak från Libanonkriget.
Den här gången kan ingen beskylla honom för att ha rusat in i något han sedan inte har en aning om hur han ska ta sej ur.
Han kommer säkert också att vara försiktigare med att servera sina självsäkra klyschor.
Hans nyvunna klokskap har tyvärr varit dyrköpt.

Blod har flutit och ingenting är över.
Gazaborna vädjade till andra araber men många av dem, inklusive Egypten, är innerligt trötta på Hamas tjurighet.
De har sina givna samarbetspartner men hur mycket de är villiga att offra för Hamas får framtiden utvisa.
Vi som bor i norr hoppas naturligtvis att Nasrallah håller sej lugn.
Han är ju vild och galen så ingen tar något för givet.
Mashal uppe i Damaskus har också upphävt sin stämma och försökt starta en ny intifada bland israeliska araber och palestinier på Västbanken.
Många har dragit ut på gator och torg och beredskapen är hög.
Läget är med andra ord ganska oklart...

Gilad Shalit då?
Frågetecknen är om möjligt ännu fler än tidigare.

, , , , , , , ...
SDS SDS SvD SvD SvD DN SDS D B B B DN DN DN DN DN SvD P P P P DB DB
VG VG ABFiM

10 kommentarer:

Anonym sa...

jag undrar om det hjälper...det finns 1.5 miljoner palestinier i gazaremsan, Hamas kan värva nytt folk readn imrgon,

Hamas är en terrororganisation som nazisterna, men jag tcker inte om att Israel utvidgar bosättningar,
man ville jo ha en buffertzon...mot attacker, det var meningen med att annektera land,
och samtidigt bygger man bosättningar nära gränsen,

Anonym sa...

Man skulle bara ställa upp judarna på rad och tortera med kniv

Jan E sa...

Gita,
Här har du ett bloggtips:
http://atlasshrugs2000.typepad.com/
När över 300 palestinier har dödats, varav minst 20 barn (säkert blivande terrorister så det gör väl inte så mycket ;-) och 5 kvinnliga studenter på det bombade universitetet så visar Pamela Geller en bild på ett skadat israeliskt barn. Det är skillnad på människor och människor…
Jag tror att du kommer att uppskatta denna blogg :)

Jan E sa...

Förresten Gita, du får ett lästips också:
www.karnevalforlag.se/bocker/den-etniska-rensningen-av-palestina
Mycket läsvärd.

Gita sa...

Hej Anonym -
Du var mej en knepig en...
Du blandar relativt intelligenta kommentarer med synnerligen ointelligenta sådana.
Din sista kommentar får stå kvar som en gravsten över dagens svenska debattklimat.

Gita sa...

Hej Jan E -
Blogglänken - jag vet inte...
Islam får gärna existera för mej bara de börjar visa samma tolerans mot oliktänkande som de själva kräver.
För din egen skull borde du inte referera till Pappe - han stinker.
En man som själv beskriver sin vetenskapliga integritet och akademiska objektivitet som följer, kan enbart ses som ett avskräckande och förskräckande exempel.

Hans påståenden är typfall av rå propaganda i kläder av tillrättalagda forskningsresultat där hans kolleger finner felaktigheter på nästan var sida, förvanskningar av kända fakta för att passa in i hans personliga ideologi, samt att palestinierna figurerar som de eviga offren. Naturligtvis!

Citat av Pappe:

"Jag är inte intresserad av vad som hände utan av hur folk uppfattade vad som hände."

"Jag erkänner att min ideologi påverkar mina historiska skrifter."

"Kampen står om ideologi – inte om fakta."

"Ja, jag erkänner att jag använder mej av de palestinska källorna om intifadan..."

("An Interview of Ilan Pappé," Baudouin Loos, Le Soir [Bruxelles],Nov. 29, 1999)

Jan E sa...

Varför tar du inte in mitt svar som jag skickade den 2 januari?
För svårt att ta till sig, eller?

Gita sa...

Hej Jan E -
Dina kommentarer är både införda och besvarade (se ovan)
Ingenting är för svårt men ibland lite pinsamt.

Jan E sa...

Nej Gita, du har missat den här som jag skickade den 2 januari:

Ja Gita, sanningen har alltid varit svår för er israeler att till sig; massakrerna, fördrivningarna, den etniska rensningen. Inte kul att behöva hacka i sig. Då prövar man i det längsta med att förneka. Ingen har som Pappe satt fingret på denna varböld. Men utan att israeliskt erkännande av det brott som Israel utsatte palestinier för vid staten Israels bildande så kommer det inte att bli någon verklig fred. Det har en person med egna erfarenheter av övergrepp insett, nämligen Cordelia Edvardsson. Så här sa Codelia i en debatt med israeler för några år sedan: "Förstår ni då inte", vädjade jag, "att de ord palestinierna vill höra från er för att kunna gå vidare är en enkel bekännelse: Ja, vi israeler vet att ni palestinier utsattes för en orätt. Den begicks inte bara av oss, utan av alla de stater som under den stora slaktens år samarbetade med nazisterna och/eller stängde sina portar för de judar som försökte fly ut dödens käftar. Med en sista kolonial gest sonade de sin skuld till oss judar på er bekostnad".
Hur tror du israelerna reagerade?

Gita sa...

Hej igen, Jan E -
Vart du än skickade den här kommentaren tidigare så inte var det hit. Nu sitter den där i alla fall.
Nu är ju din sanning inte nödvändigtvis min sanning vilket är fallet med vad du tror dej beskriva här.
Folk som tragiskt nog fortfarande refererar till Pappe får finna sej i att bli betraktade som Pappe är betraktad - som en skenfigur som inte ens tog sej själv på allvar. Se citaten i ett av mina tidigare svar till dej här ovanför.
Du kan bättre än så...
Cordelia har sina ljusare stunder och tvärt om. Att arabledarna håller sitt folk som gisslan i flyktingläger decennium efter decennium är en skam. De skulle kunnat lära sej av Israel som tog emot minst lika många judiska flyktingar från de arabländer de blev etniskt utrensade från runt 1948. Israelerna välkomnade dem och såg dem som en tillgång i det hårda arbetet med att återuppbygga judarnas urgamla/nygamla hemland.