09 december 2008

Gullgossen


Att Benjamin Netanyahu inte är popular i vissa kretsar här i Israel kan jag ha en viss förståelse för (avundsjukan är lika illgrön här som i Sverige) men vad är det som gör att svenska skribenter och andra tyckare anser att det värsta som skulle kunna hända Mellanöstern som helhet vore om Netanyahu kom till makten?

Här respekterar man dock hans gedigna kunskaper, hans intelligens och hans förmåga att se till problematiken i stort – att se utanför ramarna.
Hans förslag till lösningar är konstruktiva och svåra att slå bort som skräp och att de inte har sitt ursprung i varken EU eller i Sveriges riksdagskorridorer gör dem definitivt inte sämre.
Under en tid hade han ansvaret för landets finanser och de är väldigt få som anklagar honom för att ha gjort ett dåligt jobb med de slantarna.
Han hade modet och kunskaperna att privatisera där det var lämpligt att privatisera och orkade stå emot trycket från en allmänhet som av naturliga skäl letade efter positiva överraskningar i den egna plånboken, utan att se helheten.

Inte många i Sverige visste vem Tsippi Livni var innan hon blev vald till ledare för Kadima-partiet, Sharons skapelse, som han fyllde med formbara "flyktingar" från andra partier.
Kanske hade de sett henne flimra förbi på en bild någon gång, otåligt svepande bort håret från ansiktet?
(Kan inte människan skaffa sej en hanterbar frisyr?)
Nej, hon lämnar inga outplånliga intryck vid första mötet, speciellt som det mesta hon säger är ordkonstruktioner utan inre övertygelse.

Svenska skribenter av rang utsåg henne dock snabbt till Mellanösterns räddande ängel.
Frågan är varför?

Svaret är naturligtvis att hennes främste medtävlare om premiärministerposten vid valet i februari är Benjamin Netanyahu.
Så låt bäste man eller kvinna vinna då...

Stopp och belägg, sakta i backarna, lugn, nu måste vi tänka – säger de garvade journalisterna.
Netanyahu har faktiskt stora chanser att vinna valet och det kan vi ju inte gå med på.
Jasså, det kan de inte.

På ytterligare en fråga vill jag veta svaret.
Vad är det då för fel på Netanyahu?
Ärligt, alltså.
Är hans namn alltför svårstavat?
Är hans fru alltför vacker? Alltför blond?
Är han en bortskämd gullgosse född med silversked i munnen?

Allt det där kan man med visst fog lasta honom för, men nu var ju frågan varför han inte skulle vara av lämpligt premiärministermaterial.
Har det med hans åsikter att göra?
Hans politik?
Vi börjar närma oss...

Jag tror det har allt att göra med att han skulle kunna vara bra för Israel.

Svenska skribenter får strax skrivkramp när något eller någon kommer på tal som skulle kunna vara bra för Israel.
Man slår bakut.
Man känner sina vänsterdogmer hotade och är rädda för att bli avslöjade.
Avslöjade att man egentligen bara har ett mål - att skada Israel.
Till varje pris.
Även till priset av att puffa för en för dem okänd kvinnlig politiker med frisyrproblem som i en annan värld skulle kunna sätta käppar i hjulet för folkviljan som tydligt signalerar sin önskan att äntligen få en premiärminister som är bra för Israel.

, , , , , , , ..

3 kommentarer:

Rabnor sa...

Du får "tummen upp" av mej. Rabnor

Martin sa...

Jag tror att det är få i Sverige som vet att många fredsvilliga araber föredrar Benyamin Netanyahu framför Tzipi Livni:

Arab Opinion: Netanyahu favored by moderates

Gita sa...

Rabnor:
Hej på dej och - tack!
Härligt med folk som vågar sticka ut hakan - som du vågar.

Martin:
Du skickade en mycket intressant länk. Tack för lästipset!