29 september 2016
Helvete eller heder
Den hedervärda organisationen PMW (Palestinian Media Watch) fann den här bilden i Abbas officiella TV.
Vad den visar - ja ni ser ju själva - är en livrädd Peres på väg att förpassas ner till helvetet.
Samtidigt tänker samme Abbas hedra Peres på hans begravning i morgon.
Om Peres kan man tycka vad man vill och man kan till och med ha åsikter om var han hamnat efter sin död men håll med om att det blir lite kluvet när man ska försöka förstå Abbas och hans palestiniers hållning när det verkligen gäller.
Ordet koordination, finns inte det på arabiska?
Läs även andra bloggares åsikter om Peres, PMW, Abbas, ...
Syrien i en del människors hjärtan
Mänskligheten lider med den del av mänskligheten som dagligen drabbas av ett elände utan slut.
Har någon undgått att ha hört talas om Aleppo i Syrien?
Bara som ett exempel.
Man blir ilsken, stum, gråtfärdig och förundrad.
Förundrad över att ingen - INGEN - klarar av att komma till de drabbades hjälp och räddning.
Jag tror säkert det finns enstaka småskaliga initiativ som fungerar men det är ju och förblir en droppe i havet.
Det handlar som ni säkert vet om en ovilja att smutsa ner sina händer.
Bland annat.
Det handlar nu mer om att få stopp på rysligheterna och hjälpa de drabbade än om vilken muslimsk sekt som bör tilldelas det eller det landområdet.
Är det då stört omöjligt att få slut på stridigheterna?
Det finns ju en ansenlig arsenal att tillgå men kvantiteten måste ju stå i någon slags relation till vad som krävs.
Här inberäknar jag både förhandlingsarsenal, morots-och piskaarsenal och även krigsvapenarsenal som ställs till förfogande i den storleksordning som krävs.
Inte minsta möjliga insatser för att tillgodose vissa grupper och inte reta upp andra.
Det kommer alltid att finnas grupperingar som tycker illa om det ena eller andra tillvägagångssättet men detta får i det här fallet stå tillbaka för att slutligen få ett slut på kollektivmördandet i Syrien.
Dessutom kommer kvalificerade ledare att behöva headhuntas eftersom de idag nogsamt lyser med sin frånvaro.
Förhandlingar är naturligtvis det mest humana men blir inte grundproblemet löst så kommer meningsskiljaktligheterna att blomma upp igen förr eller senare.
Att tillåta den ena sidan eller den andra att vinna garanterar däremot en nystart för både vinnare och förlorare såvida man inte tillåter prestigen att ta över.
År 2006 utkämpade Israel ett flera veckor långt krig med Hizballah i Libanon där ingen egentligen tilläts vinna.
FN bröt in och på sluttampen gick Israels utrikesminister Tsippi Livni med på ett avtal som aldrig gick att upprätthålla eller kontrollera.
Men det stationerades ju FN-observatörer i området...
Well, vad kan FN-observatörer göra när Hizballah nattetid tar emot den ena vapenlasten efter den andra från Iran?
De kan så klart observera... men säger de något eller kräver åtgärder så säger ju Libanon bara upp avtalet med FN och observatörerna får åka hem till fru och barn.
Idag är Hizballah starkare och flera gånger bättre utrustade än någonsin och hela Israel ligger inom räckhåll för deras raketer och de är många...
Alla vet att det bara är en tidsfråga innan de bestämmer sej för att använda dem.
Detta är ett exempel på en av FN framförhandlad vapenvila.
De vill bara få ett slut på yttringarna av "missnöjet", inte gå till botten och reda ut "missnöjet".
FN's inkompetens och handlingsförlamning har väl aldrig varit så tydlig som när Syrien kommer på tal.
FN - lev upp till föresatserna och förväntningarna som en gång var orsaken till att du skapades.
Varför har alla konferenser och möten mellan parterna i Syrien spruckit?
Jo för man var bara ute efter att hantera symptomen.
Ingen var beredd att låta starkaste sidan vinna för att sedan börja på nytt med nya ideer och ny entusiasm.
Nu bara fortsätter det makabra spelet med människoliv med en halvhjärtad och lite skumraskig inblandning av diverse stormakter.
Man anar ett "leadingfrombehind" syndrom.
Upplagt för en fortsättning utan slut.
Utsvultna småbarn med armar och ben i gips (i bästa fall) - vem bryr sej om dem när den egna prestigen står på spel?
På ren skånska kallar jag både hög som låg som deltar i detta för ynkryggar.
Ni är inte värda det förtroende ni fått.
Ni har makt att göra slut på vad som försiggår i Syrien men uppenbarligen är priset inte acceptabelt.
Priset får andra nu betala - den icke krigförande civilbefolkningen som dagligen brutalt både decimeras och vandaliseras.
Vi hörs.
Läs även andra bloggares åsikter om Syrien, Israel, FN, Hizballah, ...
Har någon undgått att ha hört talas om Aleppo i Syrien?
Bara som ett exempel.
Man blir ilsken, stum, gråtfärdig och förundrad.
Förundrad över att ingen - INGEN - klarar av att komma till de drabbades hjälp och räddning.
Jag tror säkert det finns enstaka småskaliga initiativ som fungerar men det är ju och förblir en droppe i havet.
Det handlar som ni säkert vet om en ovilja att smutsa ner sina händer.
Bland annat.
Det handlar nu mer om att få stopp på rysligheterna och hjälpa de drabbade än om vilken muslimsk sekt som bör tilldelas det eller det landområdet.
Är det då stört omöjligt att få slut på stridigheterna?
Det finns ju en ansenlig arsenal att tillgå men kvantiteten måste ju stå i någon slags relation till vad som krävs.
Här inberäknar jag både förhandlingsarsenal, morots-och piskaarsenal och även krigsvapenarsenal som ställs till förfogande i den storleksordning som krävs.
Inte minsta möjliga insatser för att tillgodose vissa grupper och inte reta upp andra.
Det kommer alltid att finnas grupperingar som tycker illa om det ena eller andra tillvägagångssättet men detta får i det här fallet stå tillbaka för att slutligen få ett slut på kollektivmördandet i Syrien.
Dessutom kommer kvalificerade ledare att behöva headhuntas eftersom de idag nogsamt lyser med sin frånvaro.
Förhandlingar är naturligtvis det mest humana men blir inte grundproblemet löst så kommer meningsskiljaktligheterna att blomma upp igen förr eller senare.
Att tillåta den ena sidan eller den andra att vinna garanterar däremot en nystart för både vinnare och förlorare såvida man inte tillåter prestigen att ta över.
År 2006 utkämpade Israel ett flera veckor långt krig med Hizballah i Libanon där ingen egentligen tilläts vinna.
FN bröt in och på sluttampen gick Israels utrikesminister Tsippi Livni med på ett avtal som aldrig gick att upprätthålla eller kontrollera.
Men det stationerades ju FN-observatörer i området...
Well, vad kan FN-observatörer göra när Hizballah nattetid tar emot den ena vapenlasten efter den andra från Iran?
De kan så klart observera... men säger de något eller kräver åtgärder så säger ju Libanon bara upp avtalet med FN och observatörerna får åka hem till fru och barn.
Idag är Hizballah starkare och flera gånger bättre utrustade än någonsin och hela Israel ligger inom räckhåll för deras raketer och de är många...
Alla vet att det bara är en tidsfråga innan de bestämmer sej för att använda dem.
Detta är ett exempel på en av FN framförhandlad vapenvila.
De vill bara få ett slut på yttringarna av "missnöjet", inte gå till botten och reda ut "missnöjet".
FN's inkompetens och handlingsförlamning har väl aldrig varit så tydlig som när Syrien kommer på tal.
FN - lev upp till föresatserna och förväntningarna som en gång var orsaken till att du skapades.
Varför har alla konferenser och möten mellan parterna i Syrien spruckit?
Jo för man var bara ute efter att hantera symptomen.
Ingen var beredd att låta starkaste sidan vinna för att sedan börja på nytt med nya ideer och ny entusiasm.
Nu bara fortsätter det makabra spelet med människoliv med en halvhjärtad och lite skumraskig inblandning av diverse stormakter.
Man anar ett "leadingfrombehind" syndrom.
Upplagt för en fortsättning utan slut.
Utsvultna småbarn med armar och ben i gips (i bästa fall) - vem bryr sej om dem när den egna prestigen står på spel?
På ren skånska kallar jag både hög som låg som deltar i detta för ynkryggar.
Ni är inte värda det förtroende ni fått.
Ni har makt att göra slut på vad som försiggår i Syrien men uppenbarligen är priset inte acceptabelt.
Priset får andra nu betala - den icke krigförande civilbefolkningen som dagligen brutalt både decimeras och vandaliseras.
Vi hörs.
Läs även andra bloggares åsikter om Syrien, Israel, FN, Hizballah, ...
24 september 2016
Vägra veta
Alla ni världen runt som tar från andra för att ge till palestinierna - vet ni till vilka ni ger era pengar?
Vill ni veta till vilka ni ger era pengar?
Jag är inte övertygad om det.
I verklighetens namn så är det väl mest andras pengar ni ger bort och när slösaren inte själv behöver betala varken svinn eller felkalkyler så kan ju en massa vanligtvis viktiga saker kvitta.
Som varför just de gjort sej förtjänta av dessa slantar och naturligtvis vad de används till.
Bättre att inte veta för då sover man bättre på nätterna.
Att ständigt kapa hörnen på samvetet tär på nattsömnen.
Nåväl - vad är det som gör att Margot och andra ger och ger och ger ändå mer till palestinierna?
Varför ger de inte dessa summor till kurderna som är de enda som inte drar sej för att smutsa ner fingrarna i kampen mot vansinnesislamismen i Syrien/Irak?
Varför ger de inte pengarna till hemtjänsten?
Nej pengarna som snöper de svenska pensionärerna flödar i stället ner i palestiniernas svarta hål.
Varför ber ingen att palestinierna visar upp några reella resultat av dessa pengamiljarder de av någon anledning anser sej ha rätt till?
Margot säger att pengarna bl.a. ska gå till statsbyggande vilket i det här sammanhanget är samma som att de går till etnisk rensning.
Etnisk rensning är som ni vet ett fult ord men när palestinierna berättar hur de tänker sej en eventuell framtida stat så framhåller de gång på gång att de inte kommer att tillåta en enda person av judisk börd att bo där och ingeting med judisk anknytning ska få finnas kvar.
Det lär bli en repris på hur det gick till när israelerna lämnade Gaza och Hamas bildade sitt rike.
Synagogor brändes och faciliteter som skulle ha kunnat ge många sitt levebröd jämnades med marken eftersom de tidigare tillhört judar.
Tala om beröringsskräck.
Åter till pengarna.
Margot ger alltså pengar, otroliga mängder pengar, till palestiniernas statsbyggande som har som en av sina mest upprepade kännetecken att den ska vara rensad på judar.
Margot stöder alltså etnisk rensning.
Man skulle till och med kunna säga att hon uppmuntrar till etnisk rensning eftersom palestinierna genom det allt större inflödet av finansiella medel upplever att de är på rätt väg.
Ut med judarna och in med pengarna.
Andras pengar.
Frågan som fortfarande bränner är alltså varför det fortsätter så här trots att information om sakernas tillstånd är väldigt lättillgänglig.
Mitt svar är - feghet.
Margot och kompani är så vansinnigt rädda för att inte betraktas som världsmästare i tolerans och numera är bästa sättet att visa att man är tillräckligt tolerant att lägga sej platt för palestinierna.
Vad var det regeringen kallade sej själv - en humanitär stormakt...
Att vara human mot människor utanför Sveriges gränser är uppenbarligen den enda humanitet som räknas.
Att vara human mot Greta, 88 år, tillhör inte den nyfascionabla hummaniteten.
De är alltså rädda för att inte betraktas som tillräckligt toleranta och humana och då följer också att kritik av palestinierna inte får förekomma.
De kan svinga sina blankpolerade knivblad och dränka dem i judiskt blod utan att riskera tillstymmelse av kritik.
Inte så länge Margot får bestämma.
En viktig komponent i toleranspaketet är att den effektivaste vägen att komma åt Israel går via palestinierna.
Kanske är det tvärt om, att de gullar med palestinierna och ger dem proxy-status just för att komma åt Israel?
Det är nu inte bara Margot som kommit på detta utan samma vals dras av storheter som både EU och FN.
Tur att vi lärt oss att majoriteten långt ifrån alltid har rätt.
Ingen bryr sej egentligen om palestinierna utan orsaken till att massorna kurtiserar dem är att de funnit att snabbaste autostradan till Israels ödeläggelse går genom just palestinierna.
Varför det är så får vi ta en annan gång.
Vi hörs.
Läs även andra bloggares åsikter om Israel, Margot Wallström, monetära bidrag, palestinierna, pensionärerna, tolerans, ...
Vill ni veta till vilka ni ger era pengar?
Jag är inte övertygad om det.
I verklighetens namn så är det väl mest andras pengar ni ger bort och när slösaren inte själv behöver betala varken svinn eller felkalkyler så kan ju en massa vanligtvis viktiga saker kvitta.
Som varför just de gjort sej förtjänta av dessa slantar och naturligtvis vad de används till.
Bättre att inte veta för då sover man bättre på nätterna.
Att ständigt kapa hörnen på samvetet tär på nattsömnen.
Nåväl - vad är det som gör att Margot och andra ger och ger och ger ändå mer till palestinierna?
Varför ger de inte dessa summor till kurderna som är de enda som inte drar sej för att smutsa ner fingrarna i kampen mot vansinnesislamismen i Syrien/Irak?
Varför ger de inte pengarna till hemtjänsten?
Nej pengarna som snöper de svenska pensionärerna flödar i stället ner i palestiniernas svarta hål.
Varför ber ingen att palestinierna visar upp några reella resultat av dessa pengamiljarder de av någon anledning anser sej ha rätt till?
Margot säger att pengarna bl.a. ska gå till statsbyggande vilket i det här sammanhanget är samma som att de går till etnisk rensning.
Etnisk rensning är som ni vet ett fult ord men när palestinierna berättar hur de tänker sej en eventuell framtida stat så framhåller de gång på gång att de inte kommer att tillåta en enda person av judisk börd att bo där och ingeting med judisk anknytning ska få finnas kvar.
Det lär bli en repris på hur det gick till när israelerna lämnade Gaza och Hamas bildade sitt rike.
Synagogor brändes och faciliteter som skulle ha kunnat ge många sitt levebröd jämnades med marken eftersom de tidigare tillhört judar.
Tala om beröringsskräck.
Åter till pengarna.
Margot ger alltså pengar, otroliga mängder pengar, till palestiniernas statsbyggande som har som en av sina mest upprepade kännetecken att den ska vara rensad på judar.
Margot stöder alltså etnisk rensning.
Man skulle till och med kunna säga att hon uppmuntrar till etnisk rensning eftersom palestinierna genom det allt större inflödet av finansiella medel upplever att de är på rätt väg.
Ut med judarna och in med pengarna.
Andras pengar.
Frågan som fortfarande bränner är alltså varför det fortsätter så här trots att information om sakernas tillstånd är väldigt lättillgänglig.
Mitt svar är - feghet.
Margot och kompani är så vansinnigt rädda för att inte betraktas som världsmästare i tolerans och numera är bästa sättet att visa att man är tillräckligt tolerant att lägga sej platt för palestinierna.
Vad var det regeringen kallade sej själv - en humanitär stormakt...
Att vara human mot människor utanför Sveriges gränser är uppenbarligen den enda humanitet som räknas.
Att vara human mot Greta, 88 år, tillhör inte den nyfascionabla hummaniteten.
De är alltså rädda för att inte betraktas som tillräckligt toleranta och humana och då följer också att kritik av palestinierna inte får förekomma.
De kan svinga sina blankpolerade knivblad och dränka dem i judiskt blod utan att riskera tillstymmelse av kritik.
Inte så länge Margot får bestämma.
En viktig komponent i toleranspaketet är att den effektivaste vägen att komma åt Israel går via palestinierna.
Kanske är det tvärt om, att de gullar med palestinierna och ger dem proxy-status just för att komma åt Israel?
Det är nu inte bara Margot som kommit på detta utan samma vals dras av storheter som både EU och FN.
Tur att vi lärt oss att majoriteten långt ifrån alltid har rätt.
Ingen bryr sej egentligen om palestinierna utan orsaken till att massorna kurtiserar dem är att de funnit att snabbaste autostradan till Israels ödeläggelse går genom just palestinierna.
Varför det är så får vi ta en annan gång.
Vi hörs.
Läs även andra bloggares åsikter om Israel, Margot Wallström, monetära bidrag, palestinierna, pensionärerna, tolerans, ...
Etiketter:
Israel,
Margot Wallström,
monetära bidrag,
palestinierna,
pensionärer,
tolerans
22 september 2016
Om att förändra världen
Varför säger alla (i alla fall några stycken) att jag ska börja blogga igen?
Tycker de att vad jag skriver är något de inte kan leva utan eller är jag bara bäst?
Klart jag är bäst men inte på att blogga och absolut inte bäst på att förändra världen.
Det finns andra som är mycket bättre på det men när jag tänker efter så är de inte så specielt bra de heller.
Speciellt urbota dåliga är de som liksom har det som jobb - att förändra världen.
Kan det vara så att de missat sitt uppdrag (att förändra världen alltså) och tolkat det hela som att förändringen själv är det viktigaste - inte i vilken riktning förändringen går.
Vi ser dagliga exempel på människor, de där stora människorna vi små förväntas se upp till, som förändrar världen i en allt mer hisnande kräftgång.
Just där tar sveket över.
När folkbildarna, som vet men inte vågar, förhärligar kräftgången genom att fläta in valium och bomull i sina texter avsedda för det stora folkhavet.
Det är ganska roligt det där med SD.
Hur övertidstimmarna blivit fler och fler när folkbildarna sliter sitt hår för att skapa ny vinklingar på SD's rysligheter.
Detta i samma takt som SD växer.
Bara för att man är folkbildare behöver man väl inte helt ha förlorat känslan för orsak och verkan?
Samma med fenomenet Trump.
I samma takt som de ädla går efter honom ökar hans försprång framför Clinton.
Fattar de då inte att det är en taktik som inte håller och varför håller den då inte?
Jo för att folk i gemen inte är så dumma som vissa önskar att de vore.
I USA är det nog naturligare för folk att reagera sunt men i Sverige tar det längre tid.
Här har stora delar av befolkningen växt upp i tron att pappa staten vet bäst och det bästa lilla du kan göra är att snällt buga och tacka.
Sluta tänka.
Detta fungerade hjälpligt för några decennier sedan men nu har bubblan både spruckit och möglat.
Nu - av naturliga skäl - är de svenskar som fortfarande orkar reagera trötta på att inte tänka.
Svenskarna har börjat tänka alldeles själva vilket så klart starkt måste motarbetas, smutskastas och förnedras.
Detta har så klart inte hjälpt och fenometen SD har skapats.
Hur var det nu då med SD's smutsiga rötter?
Jag säger bara - den som är utan synd kastar första stenen.
Vänster och havvänster - tag er i akt.
Nu har det blivit urakut att förändra världen, sparka ut dimridåerna och rensa luflagren men vem ska göra det?
Du?
Jag?
Förmodligen alla vi tillsammans som är trötta på att tvätta kejsarens obefintliga kläder igen och igen och föredrar overall och arbetskläder framför sfärisk chiffon.
Vi hörs.
Läs även andra bloggares åsikter om Folkbildare, Trump, Clinton, USA, SD, ...
Tycker de att vad jag skriver är något de inte kan leva utan eller är jag bara bäst?
Klart jag är bäst men inte på att blogga och absolut inte bäst på att förändra världen.
Det finns andra som är mycket bättre på det men när jag tänker efter så är de inte så specielt bra de heller.
Speciellt urbota dåliga är de som liksom har det som jobb - att förändra världen.
Kan det vara så att de missat sitt uppdrag (att förändra världen alltså) och tolkat det hela som att förändringen själv är det viktigaste - inte i vilken riktning förändringen går.
Vi ser dagliga exempel på människor, de där stora människorna vi små förväntas se upp till, som förändrar världen i en allt mer hisnande kräftgång.
Just där tar sveket över.
När folkbildarna, som vet men inte vågar, förhärligar kräftgången genom att fläta in valium och bomull i sina texter avsedda för det stora folkhavet.
Det är ganska roligt det där med SD.
Hur övertidstimmarna blivit fler och fler när folkbildarna sliter sitt hår för att skapa ny vinklingar på SD's rysligheter.
Detta i samma takt som SD växer.
Bara för att man är folkbildare behöver man väl inte helt ha förlorat känslan för orsak och verkan?
Samma med fenomenet Trump.
I samma takt som de ädla går efter honom ökar hans försprång framför Clinton.
Fattar de då inte att det är en taktik som inte håller och varför håller den då inte?
Jo för att folk i gemen inte är så dumma som vissa önskar att de vore.
I USA är det nog naturligare för folk att reagera sunt men i Sverige tar det längre tid.
Här har stora delar av befolkningen växt upp i tron att pappa staten vet bäst och det bästa lilla du kan göra är att snällt buga och tacka.
Sluta tänka.
Detta fungerade hjälpligt för några decennier sedan men nu har bubblan både spruckit och möglat.
Nu - av naturliga skäl - är de svenskar som fortfarande orkar reagera trötta på att inte tänka.
Svenskarna har börjat tänka alldeles själva vilket så klart starkt måste motarbetas, smutskastas och förnedras.
Detta har så klart inte hjälpt och fenometen SD har skapats.
Hur var det nu då med SD's smutsiga rötter?
Jag säger bara - den som är utan synd kastar första stenen.
Vänster och havvänster - tag er i akt.
Nu har det blivit urakut att förändra världen, sparka ut dimridåerna och rensa luflagren men vem ska göra det?
Du?
Jag?
Förmodligen alla vi tillsammans som är trötta på att tvätta kejsarens obefintliga kläder igen och igen och föredrar overall och arbetskläder framför sfärisk chiffon.
Vi hörs.
Läs även andra bloggares åsikter om Folkbildare, Trump, Clinton, USA, SD, ...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)