26 februari 2009

Palestinskt övervåld mot Israel


ISRAEL ÄR UNDER ATTACK!!!
... och det sker dagligen.

Det sker olagligt.
Det sker ogenerat.
Det sker obemärkt.

I morse, ungefär när barnen var på väg till skolan, anlände från skyn några raketer från Gaza.
Inget konstigt med det, det händer jämnt och ständigt.
Folk har vant sej och är bara tacksamma för att få leva en stund till – till nästa raketanfall.
Allt är tydligen som det ska vara.

Finns det inga tennismatscher att stoppa för att få slut på det här övervåldet?
Åtminstone stoppa någon publik?

Okey, ingen dog och inget blod spilldes, så varför bråka?
Jag bråkar för principens och principernas skull.

Jag bråkar därför att jag inte tycker det är rättvist att palestinierna i Gaza ska få skjuta dessa raketer in i Israel helt urskiljningslöst.
Detta sker i strid mot alla vedertagna regler och rättigheter, men – vem bryr sej.
Det har blivit ett accepterat normaltillstånd.
Annars hade väl människorättsivraren Ilmar Reepalu sprungit gatlopp i Malmö över dessa ständigt upprepade brott.

Även här i Israel har kassamnedslagen blivit rutin.
En rutin som en förlamad och förblindad ledning prackat på sin befolkning.
'Det bara är så' som modern sa när barnens frågor blev alltför komplicerade.

Att ett vardagsrum förvandlats till flisor i Sderot är väl inte mycket att bråka om när miljontals vardagsrum förvandladet till flisor i Gaza.
Skillnaden är att flisorna i Sderot är resultatet av oprovocerat våld medan flisorna i Gaza är resultatet av många års hårdprovocerat våld.

Gazaborna med Hamas som herremän håller fortfarande på med sitt utnötningskrig mot Israel och det är naturligtvis rysligt ointressant för världen i övrigt.
Carl Bildt är lika tyst som Ilmar Reepalu.
Fast det är klart – det handlar inte om bebisar utan bara om flisor.
Bebisarna i Sderot blir kanske mördade först i morgon, så det är lugnt.

Idag i Sderot drabbades flera människor av chock.
Att drabbas av ett chocksyndrom är inte bara att bli lite lagom rädd.
Det handlar om en djup och omfattande både kroppslig som psykisk störning som vederbörande kan vara tvungen att leva med resten av livet och som kräver långvarig och djupgående behandling.

Dessa 'leksaksraketer' orsakar inte bara flisor i vardagsrum utan också flisor i själen.
Har du riktig otur kan du drabbas av en flisa för mycket för att sedan obemärkt glida över i nästa tillvaro.
Ingen bryr sej ändå och absolut ingen i Sverige.

Sverige går ju om några månader in i ordförandeskapet för EU och skulle då kunna lämna något bestående efter sej.
Ingenting alltför knepigt, som formen på slanggurkor och sådant, utan något enkelt och banalt som att stoppa det palestinska övervåldet mot Israel.

, , , , , , , , , , , , ...
K T SDS Y SvD SP HD DN SDS ETC SvD T AB SP K Y B HD SDS DN D HD SDS AB D B T Y AB
B DN DN ETC ETC AB AB SDS SvD DB SVT-O SVT-O
Mera läsning: IiS 2 Stefan S FiM 2 3 Bertils blogg Rabnor Empatisk Israelnyheter JiM Jonathan
MXp 2 MXp 2.0 Meyer 2

3 kommentarer:

Anonym sa...

Många av dina ord går rakt in i mitt hjärta.
Det känns så skönt att det finns någon som inte är blind....

Gita sa...

Hej Törnfågel -

Det är lika skönt för en bloggare att veta att det finns folk med friska hjärtan och hjärnor som inte låtit sej luras av propagandaproffsens förrädiska ouvertyrer.

Anonym sa...

jo, då, det finns folk som bryr sig. och som känner för det judiska folket. jag är en. men vad göra?