Prat

Är prata lösningen på världens problem?

En del kommer att säga ja medan andra lika övertygat kommer att säga nej.

Obama blev president för att han är bra på att prata, vill prata och kommer att prata.
Räcker det?
Kanske en bit.
Kanske hela vägen.

I FN pratar man och ibland skriver man ner pratet på ett papper och kallar det för en resolution.
Sedan röstar man och de som vinner får ett pris...
Nej, inte riktigt så – men nästan.
I FN är det nästan alltid samma grupp som får ett pris – israelhatargruppen.
De är många, fler än hälften och då vet du ju hur det går.
Om fler än hälften tycker samma sak så vinner de och det kallas för majoritetsbeslut.
I FN är israelhatarna alltid fler än hälften och därför vinner de.
Inte för att de har rätt utan för att de är flest.
Var gång.

I en artikel i DN häromdagen propagerade ledarskribenten för att låta det halta och lytta FN få fortsätta att trampa vatten.
Ett sådant resonemang tyder på grav handlingsförlamning.

Fatah och Hamas pratar och bråkar och pratar igen.
Trots detta är de mer oense än någonsin.
Att de någonsin kommer att prata sej samman är tveksamt och ju snabbare de inser att äpplen och päron inte är samma sorts frukt ju enklare blir det att hitta en vettig lösning.

Iran ska gu´bevars också pratas med.
EU har redan pratat med Iran en längre tid och jag misstänker att iranierna har roat sej kungligt.
"Dessa naiva européer som vrider sej som maskar..."
Nu tänker Obama prata med mullorna och visst – lycka till!

Israel och palestinierna pratar.
Olmert pratar med sin favorit (Abbas) och Livni pratar med sin (Qurei).
Förmodligen vet inte det ena paret vad det andra pratar om, de bara pratar på.
Olmert bjuder på ceremoniela middagar medan Livni ställer fram burken med snabbkaffet.
Båda pratparen utför sina hemliga ritualer och en kuslig konsekvens är att israelerna i början av februari kommer att rösta med förbundna ögon.
De är inte betrodda att veta, dessa lägre stående varelser.
Pratet har uppenbarligen inte lett någonstans men ingen vet.
För att eventuellt nå någonstans fortsätter man att prata.

Låter det klokt, ansvarsfullt och som en framkomlig väg mot ett fredligare Mellanöstern?
Ingen aning.

Nu till det svåra.
Var är alternativet till att prata?

Kanske att skapa "facts on the ground"?
Jag tror inte två parter kan genomföra förhandlingar innan det finns en vinnare och en förlorare.
Detta är idag oerhört avlägset eftersom Olmert är rädd för att vinna och Abbas aldrig skulle erkänna att han förlorat – hur många gånger han än förlorar.
Förhandlingar i detta läge blir följdaktligen mest – prat.
Prat utan resultat.

förhandlingar, Obama, FN, samtal, Abbas, Qurei, Olmert, Livni, Iran, ..