Tystnadens konsekvenser

Någonting har blivit vansinnigt fel.

Sedan när är det allmänt accepterat att brott ska löna sej?
Sedan när är det allmänt accepterat att någon som utför en grovt kriminell handling ska belönas.
Sedan när är detta allmänt accepterat?

Detta sker just nu men trots att så är fallet fortsätter alla att vara lyckliga och glada...
Kanske kommer man närmare sanningen genom att säga att ingen bryr sej.
Det är tyst.

Att ta, norpa, lägga beslag på, en annan människa är 'fult' – eller hur?
Detta brott har begåvats med ett alldeles eget ord, någon kidnappar någon.

Frånsett mord - kan du föreställa dej ett grövre brott än att kidnappa en annan människa för att sedan genom utpressning köpa dej fördelar?
Det vanligaste är att kidnappare vill ha pengar i utbyte mot sitt offer men i vårt fall handlar det inte om pengar.
Det handlar om att att släppa ut mördare, dubbelmördare och trippelmördare.
Seriemördare tillsammans med skurkar av olika dignitet ska ut på grönbete.

Värnpliktige Gilad Shalit blev kidnappad av Hamas den 25 juni, 2006.
Därefter har han varit som död för världen eftersom kidnapparna, som ville åstadkomma så stort lidande som möjligt, lade locket på för all information.
Att fångar har rättigheter är ingenting hamasnikar tar så allvarligt på – de skapar sina egna lagar och sin egen dagordning.
Allt är hemmaproducerat och genomfört med största precision och konsekvens.
Beundransvärt och fascinerande.

Det stora och mäktiga Röda Korset förbjöds att besöka Gilad även om ingen egentligen vet hur mycket kraft de lade ned på 'ärendet'.
Kanske sa de bara "jaha, ja då kommer vi väl inte då".
Fångar har rätt att få besök av Röda Korset – alla utom Gilad Shalit.

Fortfarande är det ingen som bryr sej.
Det är tyst.

OK, vi har tjatat mycket om Gilad Shalit, vi har sett hans mammas sorg förseglad i granit och hans pappas aktiviteter för att få sin son fri både här i Israel och i resten av världen.

Ingen har vågat knysta om vad som borde ha gjorts från dag ett av Gilads fångenskap.

Hamas borde genom påtryckningar från hög som låg, araber och icke araber, kungar och presidenter, kvinnor och män, barn och ungdomar, businessfolk och kontorister, sångare och skådisar, doktorer och patienter, premiärministrar och utrikesministrar, författare och journalister, lärare och elever, svarta och vita – tvingats förstå att det bara fanns en sak de kunde göra.
Ge Gilad fri.

Inte i utbyte mot någon annan utan bara - rakt av - bli fri.
Någon annan lösning borde inte finna nåd inför ett civiliserat samhälles normer.

Varför inget av detta skett går jag inte in på här.
Ni kan ju själva fundera en stund.
Det räcker med att konstatera att det inte skett medan man i dagarna förhandlar om att i utbyte mot Gilad släppa 450 livsfarliga människor fria, ja det talas om ännu fler...
Om så sker är det en fantastisk uppmuntran till nya kidnappningar.
'The circle of kidnappings' är i full sving.

Gilad ska bli fri, helst igår, men inte i utbyte mot någon annan.
Går vi trots allt med på detta finns inte mycket kvar av vad som under sekler varit vår civilisations grundbultar.

Brott ska inte belönas.
Brott ska beivras.

Din tystnad kommer inte att rädda dej.

Läs även andra bloggares åsikter om brott, kriminell handling, kidnappa, seriemördare, Gilad Shalit, Hamas, Röda Korset, ...

DN SDS

Bildning för obildbara

Hamas-kriget i Gaza är över.
Kanske.
Ruinerna står kvar som spretiga monument över hamaskultens likgiltighet.
Likgiltighet för sitt eget folks väl och ve.
Allt offrades på den heliga islamismens altare.

En person jag egentligen inte känner särskilt väl skrev en artikel om Hamaskriget, dess orsaker och dess följder.
Om 'Krigets lagar' och om 'Krigsbrott'.
Han presenterar Hamas i all sin nakna ondska och förklarar fakta och samband som borde vara självlysande bland den svenska mediaeliten.
Den senaste tidens gazaskriverier vittnar dock om motsatsen vilket gör att dess trovärdighet skrumpnar till ett russins storlek.

Det allra underligaste är att denna artikel, trots erbjudanden, inte blivit publicerad.
På debattsidorna har det i stället trängts allsköns tyckande blandat med diverse bråte.
Jag publicerar nu denna informativa artikel som borde kunna ge bildning även till de obildbara.
Möjligen...


HAMAS KRIGSBROTT I GAZA

”Krigets lagar” är ett begrepp som används flitigt dessa dagar - och begreppet används nästan uteslutande som ett slagträ i de verbala angreppen på Israel.
Vi får ta fakta i den aktuella situationen i Gazaremsan som ett exempel på vad ”krigets lagar” säger.

Först korta bakgrundsfakta, för att kunna göra sig en rättvisande bild av den nu aktuella situationen:
Israel har beskjutits från Gazaremsan sedan 2001, med alltmer avancerade raketer och granater, in mot städer och byar i Israel för att terrorisera civilbefolkningen. Totalt har över 10 000(!) regnat ner över Israel och israeler sedan dess.

Israel drog sig helt ur Gazaremsan i september 2005, men sedan dess har antalet projektiler som skjutits in mot Israel ökat dramatiskt för varje år som gått.

I januari 2006 vann Hamas parlamentsvalet i den ”Palestinska myndigheten” (PA), och bildade en samlingsregering med andra grupper.

I juni 2006 bortrövades en israelisk soldat av bl.a. Hamas, från en postering inne i Israel.
Han hålls fortfarande fången på okänd ort inne i Gazaremsan.
Krigsbrott av Hamas?
Ja, det är ett brott i sig mot ”krigets lagar” att inte Internationella Röda Korset har tillåtits att besöka denna krigsfånge regelbundet

I juni 2007 startade Hamas ett inbördeskrig i Gaza, som resulterade i ett stort antal dödsoffer, där PA:s styrkor besegrades och kastades ut ur Gaza.
Resultatet blev naturligtvis att Hamas kastades ut ur PA:s regering.
Sedan dess har Hamas styrt utbrytarområdet Gaza med järnhand.
Missilbeskjutningen från Gaza in över allt större områden av Israel intensifierades efter den kuppen.

I juni 2008 medlade Egypten fram en muntlig informell vapenvila mellan Israel och Hamas.
Hamas beskjutning minskade, men den upphörde aldrig helt.
Trots det var den enda åtgärd Israel vidtog för att beivra dessa attacker att under en dag stänga gränsövergångarna mellan Israel och Gaza.
Det kan nämnas att Gazas gräns mot Egypten varit i stort sett helt stängd sedan Hamas maktövertagande.

I mitten av december 2008 beslutade Hamas sig för att avbryta vapenvilan, och intensifierade sin beskjutning av städer och byar i Israel – hundratals raketer och granater började regna ner över Israel igen.
Israel försökte förgäves att få till stånd en ny vapenvila med hjälp av egyptisk medling.
Efter att först ha vädjat till Hamas om att sluta skjuta, och därefter i ett antal dagar i allt skarpare ordalag hotat Hamas med att ta till motåtgärder om inte Hamas slutade, beslutade till slut den israeliska regeringen sig för att det inte fanns några andra alternativ än militära, för att skydda den över en miljon israeler som terroriserades av Hamas urskillningslösa beskjutning.

De israeliska försvarsstyrkorna (IDF) använde sig i en första fas enbart av flyget och marinen för att förstöra de raketlager, tillverkningsplatser och avskjutningsramper som användes.
För att minska risken för att civila (”icke-kombattanter” enligt ”krigets lagars” språkbruk) skulle komma till skada beslutade Israels regering sig för att ett markanfall behövdes.

Hamas gömmer sig i stor utsträckning bland icke-kombattanter – i bostadsområden, nära områden där internationella organisationer finns, skolor och andra offentliga byggnader som sjukhus.

Naturligtvis lider civilbefolkningen i de områden Israel anfaller.
Det hörs olika siffror över antalet dödade, men t.o.m. Hamas själva medgav efter några dagars krig att 75-80 % av de dödade tillhör rörelsens egna styrkor.
Det är alltid tragiskt när civila dödas, men Israels vidtar stora ansträngningar att undvika att döda civila, t.ex. används stora mängder flygblad och många tiotusentals telefonsamtal har ringts för att förvarna civilbefolkningen om kommande anfall; har du hört att det görs i något annat krig?

Till skillnad mot Hamas raketer mot Israel är Israels attacker varken riktade mot civila eller ämnade att terrorisera dem.

”Krigets lagar”, t.ex. FN-stadgans artikel 51, tillåter varje nations självförsvar mot väpnad attack.
Israel har alltså rätt att försvara sig mot den över sju år långa attacken från Gaza. Under de senaste veckorna har många hundra raketer regnat ner över den israeliska civilbefolkningen.

Begår Israel krigsbrott genom att anfalla Gaza?
Nej.
Begår Hamas krigsbrott genom att attackera israeliska civila.
Ja, varje raket är i sig ett brott mot krigets lagar, eftersom de försöker träffa icke-kombattanter.

Hamas använder sin civilbefolkning som mänskliga sköldar när de tillverkar, lagrar och avskjuter raketer från civila områden, för att göra det svårare för Israel att nå dem, eftersom de vet att Israel tvekar att försöka anfalla då.
Krigsbrott av Hamas?
Ja, definitivt.
Hamas stadgar, läs t.ex. artikel 11, beskriver helt klart att Hamas slutmål är att utplåna den judiska staten Israel, som är en medlem av Förenta Nationerna.
Krigsbrott av Hamas?
Ja, definitivt.
Det är alltså helt klart vilken part i konflikten som bryter mot ”krigets lagar”: Hamas.

Håkan Lindblom

Håkan Lindblom, hamaskriget, Gaza, krigets lagar, krigsbrott, Röda Korset, Israel, Egypten, FN, Hamas stadgar, civilbefolkning, ...

K Y SDS T SP SvD SvD VG T Y K AB SDS

Mera läsvärt: Meyer Jihad IiS Empatisk MXp MXp MXp Friskolan Meyer

Moraliskt break down

Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera det här för mina funderingar gäller inte huvudpersonen så mycket som det moraliska dilemma hans situation försatt oss i.
De flesta av er har hört talas om att Hamas sedan flera år håller en ung, värnpliktig israelisk kille som gisslan någonstans i Gaza – tror vi.
Han sitter där utan några mänskliga rättigheter och ingen, absolut ingen, vet något om hans tillstånd.
Denna massiva tystnad är en viktig del av den medvetna tortyr Hamas utsätter hans närmaste för.
Inte ens Röda Korset har tillåtits besöka honom trots att det ingår i deras uppdrag - fast ingen vet väl egentligen hur pass ihärdiga de varit.
Klart att Hamas säger nej men folk med ryggrad låter sej inte nöja med det – de ser till att få vad de har rätt till.

Att allt detta är totalt lagvidrigt förstår vi lätt.

Vad jag funderat på är den moraliska aspekten av den upprörande historien om Gilad Shalit.
Han kidnappades från den israeliska sidan av gränsen mot Gaza vilket är en grymt olaglig aktion, ett brott, och släpades in i Gaza där han effektivt gömdes undan för världen.
Nu vill kidnapparna byta honom mot grava kriminalfall, ett tusental eller så från deras eget läger, vilket innebär att en kriminell handling utnyttjas för att tilltvinga sej förmåner.
Detta utan att någon ens påpekar 'snusket' och än mindre agerar.

Man kan naturligtvis säga att Israel kan välja - betala det begärda priset eller glömma Gilad, men mot detta resonemang finns naturligtvis en uppsjö av argument.
Det första, för att nämna några, är att han är en människa av kött och blod som försattes i sin nuvarande situation när han gjorde sin plikt mot sitt land som värnpliktig.
För det andra har han föräldrar, familj och vänner som far illa varje dag och varje stund detta skammens brott pågår.
För det tredje är det inte rätt mot någon att en grupp som Hamas ska kunna utvinna fördelar, bli belönade, som följd av fräck och grym kriminalitet.

För Hamas betyder Gilad som person ingenting – han är endast en handelsvara.
För hans familj betyder han allt!

Det sägs ju att om man är tyst så samtycker man och eftersom världens både stora och små är knäpptysta borde detta innebära att de 'gillar läget'.
Sverige med sina folkvalda verkar samtycka väldigt mycket för jag har sällan hört någon höja sin röst för Gilads frigivning och än mindre krävt det.
Är det förenligt med rätt och rättvisa, med moral och civilkurage att inte göra vad som bör göras för att killen ska bli fri?
Inte betala för att han ska bli fri, bara bli fri.

Jag förstår inte varför inte någon har kommit på tanken att sätta press på Hamas.
Är det möjligen så att det är fint att pressa Israel medan det är fult att pressa Hamas?
Är Hamas en sådan delikat liten terrororganisation att man är rädd för att om man sätter press på dem så kan de bli ledsna?
Är det moraliskt rätt att stillatigande åse hur en organisation som dagligen avlivar oliktänkande bland sina egna ska kunna utnyttja sitt kidnappningsbrott för att få sina mördarkompisar fria?
Om omvärlden hade kombinerat ordentlig press på Hamas med ultimatum (som sedan effektuerades) hade Gilad varit hemma idag och de grova kriminalfallen hade fortfarande suttit där de bör sitta.

En annan, ännu svartare tanke tränger sej på, en tanke jag inte kan frigöra mej från om jag inte blir överbevisad.
Kan det vara så att ingen bryr sej därför att det handlar om en judeunge?
Judeungar och speciellt judeungar som gör lumpen för att lära sej att försvara sitt land och folk är enligt Hamas rättslösa utan annat värde än som utbytesvara.

Kan det vara så att det inte bara är Hamas som har den uppfattningen?

Jag anser att världssamfundet bör göra en gemensam aktion och pressa Hamas tills de försätter Gilad på fri fot – utan någon absurd 'fångutväxling'.
Tomma fraser och fromma önskningar göre sej ej besvär – nu krävs det språk och handling som leder till önskat resultat.

Hur skulle pressen på Hamas rent praktiskt kunna gå till?
Det finns en sak som svider i hjärterötterna på en hamasnik och det är att förlora land.
Att förlora tusen små människor i ett krig de själva stakat ut riktlinjerna för är inget som orsakar ledarna sömnlösa nätter.

Att förlora bitar av det de idag kallar sitt land skulle de, milt sagt, inte gilla.

Ultimatum handlar ofta om tid och eftersom Gilad redan suttit i sin jordhåla (?) på tok för lång tid så är det dags för omvärlden att avsluta spektaklet.
Ge Hamas en utmätt tid inom vilken Gilad ska befinna sej hos sin familj annars...

Här lämnar jag fältet fritt men kom ihåg att Hamas bör förlora land.
Förlora det till FN, EU, Egypten eller Uganda – vem bryr sej – Hamas bör förlora land.

Det heter ju i dagligt tal att Israel bör ge palestinierna land för fred men i det här fallet bör Hamas pressas att ge Gilad Shalit fri mot att få behålla landet de bebor.

Detta är den oansenligaste bland bloggar men inget hindrar dej som läser från att börja nerifrån, från mitten eller från de högsta tinnarna och kräva att rätt går före orätt och mod går före feghet.
Framför allt att moralisk klarhet går före moraliskt break down.

Gilad Shalit, gisslan, Gaza, mänskliga rättigheter, tortyr, Röda Korset, Hamas, moraliskt dilemma, Israel, handelsvara, civilkurage, ultimatum, ...

D, D, D
SvD, DN, 2, 3, 4, Hd, Syd, 2, 3, 4, Ab, 2, 3, Vg, Etc,
B, Ps, 2, 3, So, 2, Hd, N, Y K

Sagoberättaren

Idag har det vid platsen för kidnappningen genomförts en aktion för att Gilad Shalit ska få komma hem.
Han behöver väl ingen närmare presentation - och ändå vet vi så lite om honom.
En ung, lite blyg landsortskille som skrev en saga om en haj och en fisk när han var 11 år.
Kidnappad av Hamas 25 juni, 2006 och är lika kidnappad idag.

Det har "förhandlats".

Om någon tar din bil, förhandlar du då för att få den tillbaka?
Förhandlar du om hur många andra bilar du måste ge tjuvarna för att få just din bil tillbaka?
Nej, du går till polisen och berättar att den eller den personen tog din bil och nu kräver du rättvisa.

Vi vet vem som tog Shalit och vilka som idag är ansvariga för att han fortfarande är i fångenskap.
Vi går till regering, polis, armén och kändisar av ibland tvivelaktig kaliber – allt för att få Gilad fri.

Sedan har det gu´bevars bedrivits förhandlingar.
Förhandlingar om att smöra Hamas så de eventuellt skulle komma på bättre tankar.
Förhandlingar om att betala dem med Hamastrogna kriminalfall för att en oskyldig ska bli fri.
Förhandlingar om att få ett enda livstecken, besök av Röda Korset eller något annat påtagligt.

Israel har blivit en mästare i att förödmjuka sej.
De låter Hamas ställa kraven och försöker gå dem tillmötes så långt hemmaopinionen tillåter.
Man måste ju tänka på återvalsmöjligheterna också...

Jag anser att inte en enda fånge ska friges i utbyte mot Shalit.
Not one!

Jag anser det vara moraliskt förkastligt.
Däremot är armén, genom att inte ge Gilad tillräckligt skydd på sin postering, skyldig att hämta hem honom.
Ett litet ultimatum att om inte Gilad släppts fri inom 24 timmar så kommer vi...
Naturligtvis ska de därefter sätta räddningsaktionen i verket.

Det kan komma att krävas ett pris, men priset för att tillåta Hamas att sätta agendan, är ännu större.

Israel måste börja tänka på vad som är bra för Israel i stället för att i varje situation leva efter regler andra ställt.
Är det inte sådant som kallas för bristande civilkurage?

Gilad Shalit, förhandlingar, Hamas, Röda Korset, ultimatum, ..