13 april 2013

Enkel fråga



För sin egen sinnesfrids skull borde man lämna sådana här funderingar men å andra sidan – just för sin egen sinnesfrids skull – går de inte att bortse ifrån.
Varför denna kryptiska inledning?

Det handlar om enkla och barnsliga frågor och då tycker man ju att det borde finnas enkla och barnsliga svar men underligt nog finns det inga svar alls.
Frågorna är i allra högsta grad icke-frågor.

Ta till exempel palestiniernas, PLO's, logos eller emblems.
De gånger de avbildar sin tilltänkta stat så avbildar de i stället Israel.
Det låter inte klokt men så är det.
Varför var inte Obamas första fråga till Abbas när han gästade området varför?
Vad Abbas än svarat skulle han krävt en omedelbar ändring med hänsyn till dagens realiteter.
Varför kräver inte Bibi samma sak tills en ändring kommer till stånd?
Tycker de att det är en alltför banal historia för att tas upp av dessa höga herrar?
Kan så vara men det handlar inte om det – det handlar om att palestinierna tänjer på sina gränser så länge omvärlden tillåter dem.
Om ingen påpekar lögnen i deras avbild av sitt drömland så kommer de att fortsätta att drömma i stället för att handla och förhandla.

En annan grotesk företeelse är deras regelbundet upprepade löfte att när och om de får en egen stat så kommer de att från första dagen iakttaga 100% apartheid.
Inga judar kommer att få leva och bo i ett nybildat Palestina.
Klart slut. 
Ut.

Om jag inte har fel för mej så bor det ganska många araber i Israel - i själva verket mer än 20% av totala invånarantalet.
Tycker ni de också ska tvingas ut?
I många sammanhang gäller lika för lika, kanske här också?

Jag har aldrig hört eller läst att Abbas eller hans butler Erekat någonsin fått stå till svars för dessa apartheidlöften.
Naturligtvis har ingen då heller krävt eller villkorat att ett eventuellt framtida Palestina ska vara absolut fritt från varje form av apartheid.
Varför vågar ingen konfrontera dem om denna ganska så remarkabla framtidsvy för det kan väl inte vara så att omvärlden accepterar palestinsk apartheid?

Ett närbesläktat fenomen handlar om de palestinska flyktingarna, de palestinska ledarnas politiska gisslan, som inte kommer att få tillåtelse att återvända till ett Palestina.
De ska skyfflas över till Israel som ingen av dem naturligtvis kommer att känna igen – i den mån de överhuvudtaget varit här.
Det arabiska spelet om de palestinska flyktingarna (inklusive UNRWA) är ett av de snuskigaste företeelser världen skådat – och accepterat.

De som styrde palestinierna 1964 konstruerade de konstitutionella stadgarna för Fatah.
Även Hamas har sina stadgar och granskar man deras målsättningar så kan det vara hugget som stucket.
Hur de tänker sej bästa sättet att nå fram till målet, Israels försvinnande, kan te sej lite olika.
Hamas talar klarspråk och menar att slåss till sista droppen är enda vägen medan Fatah snirklar in sej lite med lite vackra ord och fraser.
Detta har de lärt sej under allt tröskande fram och tillbaka genom åren, de vet vid det här laget exakt vad som går hem bland västerlänningarna och dumma vore de väl om de inte utnyttjade det.

Nåväl, idag år 2013, står det fortfarande i Fatahs grundläggande konstitution, artikel 12 och artikel 19, att strategin är att med vapenmakt utradera Israel, ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt.
I artikel 22 lägger de till att de motsätter sej varje politisk lösning som ett alternativ till att förstöra Israel.

Hörde ni det - inga politiska lösningar.
Kerry, ställ de rätta frågorna eller åk hem.

Varför ber inte de svenska socialdemokraterna sitt kära systerparti, Fatah, att plocka bort dessa skrivningar?
Upplever de inte att det ligger något groteskt bakom dessa meningar?
Att öppet avisera hur man planerar att förinta en medlemsstat i FN borde inte vara acceptabelt ens för SAP.

Enkla och lite barnsliga frågor men ingen törs ställa dem?
Kan någon förklara varför?



Article (17) Armed public revolution is the inevitable method to liberating Palestine.
Article (19) Armed struggle is a strategy and not a tactic, and the Palestinian Arab People's armed revolution is a decisive factor in the liberation fight and in uprooting the Zionist existence, and this struggle will not cease unless the Zionist state is demolished and Palestine is completely liberated.
Article (22) Opposing any political solution offered as an alternative to demolishing the Zionist occupation in Palestine, as well as any project intended to liquidate the Palestinian case or impose any international mandate on its people.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ...

3 kommentarer:

Harry Harrysson sa...

Hade jag varit Hamasnik eller Fatahnik hade jag tagit det som en förolämpning att tjatmostrarna inte läser vad de har skrivit - att de INTE tänker förhandla! Hamas säger det elegant:

Article Thirteen: Peaceful Solutions, [Peace] Initiatives and International Conferences

Kort och gott, ingen av dem tänker förhandla om något, antingen startar krig eller står och orera i FN:s generalförsamling för att slippa förhandla, samma sak.

Mycket av anledningen att inte ett dugg har hänt är pga de israeliska ledarnas naivitet, att tro att araberna ska gå på vänlighet och gåvor i stället för styrka.

Netanyahu har två gånger valts av högern i Israel, ändå retar han varenda kotte av dem genom att dra i någon vänsterklant, innan var det Barak som förstört oerhört för Israel och hatar nationalistiska judar. Nu blev det Livni som dessutom skulle "förhandla med palestinerna" och hur? Jo att bak ryggen på Netayahu deklarera att hans viktigaste krav, att Israel acccepteras som JUDISK stat, är nåt hon tänker skita uti.

Räckte det inte att hon var utrikesminister ett tag under Olmert och såg till att Hizbollah nu har 50.000 fler missiler riktade mot Israel?

Väljer han såna språkrör är det inte konstigt att inget händer.

Harry Harrysson sa...

Även palestinaaraberna applåderar Livnis gallimatias - så man ser hur mycket hon förstör. Palestine News Network.

Gita sa...

Harry.
Det här är lite känsligt för lika viktigt som att Israel erkäns som en stat för judar lika viktigt (nästan) är det att inte klättra upp i trädet bredvis Abbas.
Det klankas ju på Abbas att han hela tiden skjuter framför sej en massa förhandsvillkor i stället för att börja förhandla. Det vore ju inte så lyckat om israelerna börjar med samma tvivelaktiga metoder.
Att se till att Israel blir erkänd som en judisk stat kan ju komma in i slutskedet av förhandlingarna när vi vet hur landet ligger.