Varför ogillar svenskarna Israel?
Vänta lite, jag vet redan svaret.
”För att de är så taskiga mot palestinierna.” ------
Rätt?!
Jag som trodde svenskarna kunde lägga ihop två plus två men det var tydligen mycket länge sedan.
Tänk om det i stället är så att det är palestinierna som är taskiga mot israelerna?
Korkad tanke eller...
Folk som fortfarande har förmågan att lägga ihop två plus två ägnar även korkade tankar en tanke och finner då att vad ’alla vet’ kan ha väldigt lite gemensamt med verkligheten.
Därefter kommer det knepigaste av allt – att erkänna för sej själv och för andra att konventionella sanningar, ”vad alla vet”, inte alltid är liktydigt med reella sanningar.
Svenskarna ogillar Israel – jag pratar inte om undantagen här.
Man ogillar Israel därför att man har hört av palestinierna att israelerna är taskiga mot dem.
Ena parten i målet säger så men det kan ju tänkas att den andra parten har en annan version och lyssnar man inte lika uppmärksamt till den så har man inte en chans att kunna lägga ihop två plus två.
Möjligen om man vidhåller att två plus två är tretton.
Om något inträffar som gör att du ombeds infinna dej inför skranket då kräver du förmodligen att Herr Domare lyssnar – inte bara på den som för talan mot dej – utan lyssnar även på dej.
Först därefter kan Herr Domare börja lägga ihop två plus två och avkunna sin dom.
Sedan kan du antagligen ta cykeln hem eller så blir det BBB – Buren, Böter eller Bojan.
En liten läskig vinkling av det hela smyger sej på – hur hade svenskarna reagerat om i stället för judar, Israel hade varit befolkat av enbart araber?
Dagligen hör vi hur araber har ihjäl andra araber men jag har än inte hört några patosfyllda skrin från svenska strupar om detta tragiska faktum.
Anses detta vara trivialt eller ännu värre – naturligt, och hade fördömanden av Israels presumptiva arabiska befolkning varit av samma dignitet som fördömandena av den nuvarande judiska befolkningen?
Nu är ju Israel befolkat av judar vilket – antingen du erkänner det eller inte – är helt avgörande för svenskarnas uppfattning.
När det gäller vem man ska tro på, araben eller juden, så tror svenskarna på araben.
I alla avseenden och i alla instanser.
Tala om ryggmärgsreflexer eller möjligen underdogreflexer.
Av någon anledning så har Sverige, speciellt vad gäller den äldre generationen, ett ganska gott rykte i Israel.
De kommer med tacksamhet ihåg hur judarna från Danmark togs emot med värme och omtänksamhet under Andra Världskriget.
Judar i underläge är accepterade men judar som lärt sej klara sej själva är något skrämmande, något oerhört och bör tryckas ned med alla tillgängliga medel.
Svårsmält men oantastligt.
Kan möjligen ren och skär avundsjuka vara en av ingredienserna?
Tänk efter.
Hur i hela friden har de burit sej åt, judarna?
Hur har de, trots att de inte haft en enda dag av fred, kunnat bygga upp denna stat som visat sej vara både robust, charmig och förvånansvärt livskraftig.
Dessutom utan att be Sverige om nålpengar.
Sådant kostar på.
Det finns naturligtvis fler aspekter på detta jätteproblem, inte minst ekonomiska, men de lämnar jag därhän just nu.
Vänta lite, jag vet redan svaret.
”För att de är så taskiga mot palestinierna.” ------
Rätt?!
Jag som trodde svenskarna kunde lägga ihop två plus två men det var tydligen mycket länge sedan.
Tänk om det i stället är så att det är palestinierna som är taskiga mot israelerna?
Korkad tanke eller...
Folk som fortfarande har förmågan att lägga ihop två plus två ägnar även korkade tankar en tanke och finner då att vad ’alla vet’ kan ha väldigt lite gemensamt med verkligheten.
Därefter kommer det knepigaste av allt – att erkänna för sej själv och för andra att konventionella sanningar, ”vad alla vet”, inte alltid är liktydigt med reella sanningar.
Svenskarna ogillar Israel – jag pratar inte om undantagen här.
Man ogillar Israel därför att man har hört av palestinierna att israelerna är taskiga mot dem.
Ena parten i målet säger så men det kan ju tänkas att den andra parten har en annan version och lyssnar man inte lika uppmärksamt till den så har man inte en chans att kunna lägga ihop två plus två.
Möjligen om man vidhåller att två plus två är tretton.
Om något inträffar som gör att du ombeds infinna dej inför skranket då kräver du förmodligen att Herr Domare lyssnar – inte bara på den som för talan mot dej – utan lyssnar även på dej.
Först därefter kan Herr Domare börja lägga ihop två plus två och avkunna sin dom.
Sedan kan du antagligen ta cykeln hem eller så blir det BBB – Buren, Böter eller Bojan.
En liten läskig vinkling av det hela smyger sej på – hur hade svenskarna reagerat om i stället för judar, Israel hade varit befolkat av enbart araber?
Dagligen hör vi hur araber har ihjäl andra araber men jag har än inte hört några patosfyllda skrin från svenska strupar om detta tragiska faktum.
Anses detta vara trivialt eller ännu värre – naturligt, och hade fördömanden av Israels presumptiva arabiska befolkning varit av samma dignitet som fördömandena av den nuvarande judiska befolkningen?
Nu är ju Israel befolkat av judar vilket – antingen du erkänner det eller inte – är helt avgörande för svenskarnas uppfattning.
När det gäller vem man ska tro på, araben eller juden, så tror svenskarna på araben.
I alla avseenden och i alla instanser.
Tala om ryggmärgsreflexer eller möjligen underdogreflexer.
Av någon anledning så har Sverige, speciellt vad gäller den äldre generationen, ett ganska gott rykte i Israel.
De kommer med tacksamhet ihåg hur judarna från Danmark togs emot med värme och omtänksamhet under Andra Världskriget.
Judar i underläge är accepterade men judar som lärt sej klara sej själva är något skrämmande, något oerhört och bör tryckas ned med alla tillgängliga medel.
Svårsmält men oantastligt.
Kan möjligen ren och skär avundsjuka vara en av ingredienserna?
Tänk efter.
Hur i hela friden har de burit sej åt, judarna?
Hur har de, trots att de inte haft en enda dag av fred, kunnat bygga upp denna stat som visat sej vara både robust, charmig och förvånansvärt livskraftig.
Dessutom utan att be Sverige om nålpengar.
Sådant kostar på.
Det finns naturligtvis fler aspekter på detta jätteproblem, inte minst ekonomiska, men de lämnar jag därhän just nu.
Har vi kommit närmare pudelns kärna, varför svenskarna ogillar Israel?
Knappast, men nästa gång du hör bombastiska krav eller snyftande klagovisor från palestinierna så vänta med din dom tills du lyssnat till israelernas version.
Den är inte lika snabb, inte lika sofistikerad och heller inte lika kategorisk som palestiniernas men ligger oftast bra mycket närmare sanningen.
Läs även andra bloggares åsikter om Israel, palestinier, araber, svenskar, Andra Världskriget, Danmark, avundsjuka, ...
