Damen med råttorna

Nej bilden av den här förtjusande Damen med slöjan av Alexander Roslin från 1768 har ingenting med råttor att göra.
Det finns en annan dam som har desto mer med råttor att göra.
Bruna råttor.
Damen med råttorna.

Man brukar ju säga om en person som helhjärtat ägnar sej åt att förnedra andra att det säger mer om den som tisslar och tasslar än om offret.
Likadant här.
Nu förstår vi bättre vilken råttbo Anne Rambergs själ består av.
Det hjälper inte hur hon än polerar på utsidan när det kryllar av ohyra på insidan.

För ett antal år sedan skulle Anne Ramberg inte ens ha övervägt att yttra sej som hon gjorde härom veckan eftersom hon visste på förhand att samhällsmoralen inte skulle tolerera hur grov och missriktad smutskastning som helst.
I dag är det annorlunda.

Ni kommer väl ihåg Aftonbladets kampanj "Vi gillar olika".
Den var inte sann då och är det ännu mindre idag.
Den kampanjen stod för en idé att även den som är olik oss skulle välkomnas in i stugvärmen.
Gott.
Det äventyret sprack snart när man förstod att med "olika" menades bara vissa olika.
Passade man inte in i vad Aftonbladet menade med olika så fick man vackert stå kvar och huttra på förstubron.

Idag kunde Anne Ramberg i stort sett obehindrad kalla stora grupper av medmäniskor för kloakboende brunråttor och fortsätta ha samhällets förtroende och jobbet kvar.
Det hade inte varit möjligt på den tiden då civilkurage var något åtråvärt och då allmän redlighet var grunden för det mesta.

Att ha synpunkter på invandringen av unga starka friska män i krigförande ålder är en olikhet som Aftonbladet inte skulle släppa innanför tröskeln.
Inte heller att tycka att landets fattigaste pensionärer borde slippa ekonomiska bekymmer.
Hemtjänstpersonal som tycker det luktar unket när bordet alltid är tomt då deras behov och arbetsförhållanden kommer på tal får också stanna utanför Aftonbladets värmestuga.

Dessa "olika" är fel olika.

Anne Ramberg hävdade att humanismen i de invandrades namn kräver att pensionärerna får göra avkall på sin välfärd?
Vilken välfärd?
Varför behöver inte jurister göra avkall på sin välfärd?
Det börjar stå klart att om man befinner sej tillräckligt högt upp i effenbenstornet så gäller andra lagar, kanske rent av lagar man själva stiftat.

Hur ska vi då få rätsida på råttdamer och andra?
(Medan jag skrev så har ytterligare en råttdam sällat sej till klanen, kåsören i Expressen Cecilia Hagen).
Kanske är vi ett supervirus på spåren.
Alltför många proklamerar "gillar olika" men inkluderar i detta bara sådana som passerat deras eget nålsöga.
Tolkningsföreträdet är totalt.

För att göra det hela ännu tydligare ska ni få ytterligare några exempel.

Någon som förordar en ansvarsfull invandringspolitik är absolut inte varken gillad eller tillräckligt olik.
Någon som anser att Israel ska behandlas som vilken annan stat som lever under ständiga hot är heller inte tillräckligt olik.
Någon som tycker att nuvarande regering gjort bort sej en gång för mycket och väljer alternativet SD ska nog aldrig drömma om att få ynnesten att bli betraktad som Aftonblads-olik.

Olika betyder alltså inte olika utan Aftonbladets slogan borde vara "vi gillar bara folk som tycker som vi".
Resten är bara bruna råttor som tittar upp från sina tillhåll i rännstenar och kloaker.

Undrar om dessa "ädla" damer som kräver uppoffringar av samhällets svaga möjligen känner att det börjar klia lite varstans och att  mullret från folkdjupen ökar?
Råttorna förvandlas till genuina människor av kött och blod medan de ädlas ytputs vittrar sönder.
Rätt och rättvisa börjar visa vägen och makten och härligheten förs åter igen över till människorna.
Människor som gjort sej förtjänta av massornas förtroende.
Vi hörs.


Läs även andra bloggares åsikter om Anne Ramberg, Aftonbladet, pensionärerna, Cecilia Hagen, brunråttor, ...